Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgårds-theatern - Djurlången - Djurläkare - Djurlära - Djurmo-klack - Djurröd - Djursborg - Djursdala - Djursholm - Djurshyttan - Djursjön - Djursnäs eller Jursnäs - Djurstens fyrbåk - Djurström, Erik Wilhelm - Djursö - Djurämnen - Djurö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troligen det enklast byggda skådespelshus i Sverige,
emedan det är endast af bräder. Det innehåller
2 logerader, och rymmer något öfver 500
personer. Efter de Broens död ägdes den af hans
enka och ännu af hans barn; men förestods först
af hans äldste son, sedan af hans måg, numera
aflidne aktören Wildner; från år 1835 till och med
1837 af herrar Torsslow och P. Deland
gemensamt; från sistnämnda år till och med 1843 af
den förstnämnde ensam, samt från år 1844 af herr
Fredr. Deland.
Djurlången, en sjö i Norrberkes socken af
Dalarne.
Djurläkare. Se: Veterinär-inrättning.
Djurlära. Se: Zoologi.
Djurmo-klack, ett berg i Gagnefs socken af
Dalarne.
Djurröd, annex till Träne, är beläget i Gärds
kontrakt af Lunds stift, 1 3/4 mil V. från
Christianstad. Denna socken består af 15 1/6 mtl. och har
en areal af 7,290 tunnland, af hvilka blott 30 äro
sjöar och kärr. Dess folknummer uppgår till 788
personer. Adr. Christianstad.
Djursborg, vid Ladugårdslands-tullen, blef år
1680 anslaget till boställe åt andre
hofjägmästaren, med 53 tunnl. 20 1/2 kappl. jord. Som husen
voro mycket förfallna, beslöts 1802, att de
skulle ombyggas. Det kom likväl ej till
verkställighet. Hofjägmästaren af Ström gjorde den
uppoffringen, att han på egen bekostnad uppbyggde
nästan hela bostället, hvilken kostnad varit ganska
betydlig.
Djursdala, annex till Södra Wi, är beläget i
Tunaläns och Sevedes förenade kontrakt af
Linköpings stift, 1 1/4 mil N. från Wimmerby. Socknen
har 980 invånare och består af 17 3/4 mtl. Dess
areal utgör 15,459 tunnland, af hvilka 5,420 äro
sjöar och kärr. Kyrkan, af träd, är byggd 1692.
Inom socknen märkes: militär-boställena Lillevi och
Marstad, samt kapellans-bostället. Adr. Wimmerby.
Djursholm, 10 3/4 mtl. säteri, inom Danderyds
socken af Upland, 3 mil sjö- och 2 mil landvägen
från Stockholm. Dess första kände ägare voro af
slägten Banér, och den sista af äldsta grenen var
general-fälttygmästaren J. G. Banér, död 1706.
Från Banérska slägten öfvergick egendomen,
genom köp, till brukspatron Rosenborg och från
honom, år 1815, till baronerne af Wirsén och af
Nordin. Den förre, sedermera grefve af Wirsén blef
genom köp ensam ägare af godset och lät inrätta
en vexelundervisnings-skola för Danderyds socken,
samt gjorde detta herresäte till ett af de icke
allenast vackraste, men äfven vigtigaste i
hufvudstadens grannskap, genom de förbättringar han
der införde i landtbruk och boskapsskötsel. —
Gustaf och Sten Banér höllos af konung Johan III
på Djursholm, bevakade af soldater, i anseende till
dessa herrars uppförande i Lifland. Här föddes d.
23 Juni 1596 den ryktbare fältmarskalken Johan
Banér. I Danderyds kyrka, 3/4 mil från Djursholm,
ses Banérska slägtens grafkor.
Djurshyttan, ett jernbruk, under Finspång,
uppbyggdes år 1650, med en stångjernshammare och
tvenne härdar. Smidet är gemensamt med
Finspångs.
Djursjön, en sjö i Leksands socken af Dalarne.
Djursnäs eller Jursnäs, boställe för
kyrkoherden i Mogata socken af Hammarkinds härad och
Östergöthlands län, beläget 1/8 mil från kyrkan och
1 mil från Söderköping. År 1436 vid
Söderköpings riksdag, under oenigheten emellan Svenska
ständerne och konung Erik XIII, hade drotset
Christer Nilsson och de Danske herrarne här ett
sammanträde. Så snart drotset erhöll underrättelse om
marsken Carl Knutssons ankomst till staden,
skickades genast bud till honom med begäran, att han
täcktes komma ut till de församlade på Jursnäs,
som då var en hamn eller ett säteri, hvilket han
efterkom. Marsken yttrade, att man borde göra
sig försäkrad om slotten, efter länsherrarne nu
voro på stället; men drotset anmärkte, att han
aftalat med de Danske, att den förut ingångna
dagtingan borde hållas, antingen konung Erik XIII var
död eller lefvande. Detta bifölls, och, sedan
hyllningseden blifvit aflagd, erkändes så väl drotset,
som marsken af alla närvarande uti rättmätig
besittning af sina embeten, hvarefter man uppbröt
från Jursnäs till Söderköping. — På ägorna finnas
flere ättebackar.
Djurstens fyrbåk är belägen på en udde af
Gräsöns vestra kust under Gräsö kapell och
Westerbyns ägor, i Uplands-skären. I äldre tider var
här endast en kase och sedan en känningsbåk.
Fyrbåken uppbyggdes af sten 1767, för 35,000 daler
kopparmynt, af friherre Koskull. Denna fyrbåk är
betydligen lägre än den vid Örskär, öppen och med
stenkol, underhålles af kronan, samt hör till
norra lots-distriktet under Öregrunds fördelning.
Djurström, Erik Wilhelm, skådespelare och
i många år föreståndare för en i landsorterna
kringresande theatertrupp, död år 1842, i en ålder af
52 år, har utgifvit en mängd öfversättningar,
särdeles af Tyska theaterstycken, såsom: Stamfrun,
Attila, Lifvet är en dröm, Donaufrun, med många
flera. Största delen af de pjeser, som uppfördes
på hans theater, voro af honom öfversatta eller
bearbetade.
Djursö, en ö i Östgötha skärgård.
Djurämnen, animaliska ämnen, kallar man alla
så väl konst- som naturprodukter, hvilka erhållas
ur djurriket.
Djurö kapellförsamling är annex under Wermdö,
och belägen i Wermdö skeppslag, östra Roslags
kontrakt af Upsala stift, 5 mil Ö. från Stockholm,
i skärgården, och hörde till Wermdö
moderförsamling intill början af 1680-talet. Kapellkyrkan
invigdes 1683. Byggnaden börjades på rådmannen
i Stockholm Josef Månssons och dess hustru Maria
Furuboms bekostnad. Den fullbordades af deras
son kapitenen Erik Furugren. Nuvarande
predikstol, altarring och läktare ombyggdes 1840.
Altartaflan, ett bildthuggeri-arbete, är till ålder och
härkomst obekant. Folkmängden utgör 780
personer, inberäknadt inbyggarne på ön Runmarn,
hvilken af ålder tillhört Wermdö pastorat, men nu
lyder under Österhaninge och njuter beneficia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
