Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dohnafors eller Stjernsund - Doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Örebro, 1/2 mil i vester om Askersunds stad. Detta
bruk har först blifvit uppbygdt af öfversten,
grefve C. A. Dohna, hvilken år 1725 ägde Stjernsunds
gods, dertill äfven Sigridstorps frälsehemman med
sin skog Myrmarken lydde, och hvarest
anläggningen så väl af bruket som af sågen äfven skedde,
uti det vattendrag, som rinner från sjön Örkaggen
och Örflon genom brukshemmanet Dammen fram
åt Wettern. Bruket, hvars smidesrättigheter
småningom ökades, hade år 1809 2 hammare och 3
härdar med 1,000 skepp:d priv. smide; men äger
nu endast 1 härd och 391 skepp:d 5 lisp:d priv.
smide af köpetackjern, skeppar på Götheborg
eller Stockholm, och äges af Johan Jansson och
med-intressenter. Frälsesmidet är 45 skepp:d 3
lisp:d 15 marker, och hammarskatten 3 skepp:d 9
lisp:d 4 marker. — Uti arfskiftet efter framlidne
ägaren af hela Stjernsund, brukspatron Ol.
Burenstam, blef Dohnafors, år 1822, utbrutet från det
öfriga godset. Af den gamla smedjan är ej mer
öfrigt än blåsmaschinen, hvilken, vid början af
1790-talet, var den första som byggdes, och
sedermera varit en föresyn för så många. En
bruket tillhörande och nära densamma belägen
frälselägenhet Kullängen, är synnerligen
anmärkningsvärd för dess åbyggnad. Grindstolparne, likasom
stolparne vid portarne och stöden under knutarne
vid husen, befinnas der vara afhuggna mast- eller
storverksträd, hvilka ännu stå fast med rötterna
i jorden och tjena fullkomligt till sitt ändamål.
Åbyggnaden är helt och hållet af runda eller
oskrädda stockar, hvilka efter långsidan hålla några och
30 alnar samt ofta 32 tum i diameter vid
rotändan och 18 tum i toppändan och derutöfver, samt
i bredden af huset, träd af nära 30 tum i roten
och 21 tum i toppen. Alla dessa grofva träd äro
troligen växta å det ställe der husen blifvit
uppförde. En sägen i orten berättar, att detta ställe
varit i fordomtima bebodt af en häxmästare,
hvilken med en till utseendet svag häst, likväl
förmått framskaffa allt timmer och ensam upplagt
kroppåsen, medan de för detta arbete bekymrade
timmerkarlarne frukosterade. Här märkes för öfrigt
Borgaberget och Murberget (hvarom se dessa ord).
Doktor, en titel, hvilken betecknar den högsta
lärdomsgrad, som universiteterna utdela. Den är
så gammal som universitets-inrättningen. Dess
ursprung härledes ifrån den Romerska lagens
förnyade studium under medeltiden, då den lärde
juristen Irnerius, i Bologna, skall hafva öfvertalat
kejsar Lothar att införa doktors-promotioner ibland
juristerne. Irnerius lefde i första hälften af tolfte
århundradet. Senare antogo theologerne, vidare
medici och sist filosoferne samma sed. Det gifves
således så många slag af doktorer, som det
gifves fakulteter vid universiteterne.
Doktors-värdigheten utdelas i Sverige af hvarje fakultet för sig,
med undantag af den theologiska, hvilken blott
anställer de erforderliga examina och låter
aflägga lärdomsprof; men icke tilldelar sjelfva
doktors-värdigheten. Denna är i Sverige en kongl.
nådebevisning, och kan, såsom sådan, tilldelas
äfven dem, hvilka icke uppfyllt de prof
fakulteten fordrar. Deremot äro fördelarne af denna
titel temligen tvetydiga. Regeringen har, genom
utslag i serskildta fall, gifvit prejudikater, hvilka
antyda, att doktors-titeln, utan att vara förenad
med verkliga lärdoms-förtjenster, föga eller intet
betyder i befordringsväg. För öfrigt gifver den
sin innehafvare rang af adelig vederlike. Man kan
betrakta den antingen såsom slutstenen i den lärda
theologiska lärdomskursen, eller såsom en
hederstitel, förlänad af konungen åt utmärkte prestmän.
Ehuru den således beror af konungens nåd,
uteblifver dock denna nådebevisning icke för dem,
hvilka aflagt alla erforderliga prof. De
medföra rättighet till promotion, ehuru den
vanligtvis dröjer till dess konungen finner skäl, att på
en gång utnämna ett större antal. Detta sker blott
vid högtidliga tillfällen, nästan endast vid
kröningar och jubelfester, m. m. Konsistorierna ingifva
då förslag och konungen utnämner doktorerne. —
Lärdomsprofven, som berättiga till promotion, äro
1:o theologie kandidat-examen, med derpå
följande disputation, hvilken utgifves och försvaras
under presidium af någon bland fakultetens
professorer; 2:o theologie licentiat-examen, med derpå
följande disputation, utgifven och försvarad på
enahanda sätt. Den första af dessa examina
förutsätter, att den filosofiska doktors-, eller, såsom
den i Sverige kallas, magister-graden, skall vara
erhållen. Den senare meddelar ej obetydliga
privilegier vid presterlig befordran, hvilka sedan af
doktors-graden vinna ökad helgd, ehuru ej någon
vidare utsträckning i sjelfva saken. — Den juridiska
doktors-graden förutsätter likaledes först kandidat-
och sedan licentiat-examen, hvilken senare ej får
afläggas förr än efter någon föregången praktisk
tjenstgöring. Slutligen erfordras äfven en juridisk
disputation. Deremot behöfver ej, såsom hos
theologerne, en filosofie magister-grad förutgå. I dess
ställe underkastas juristerne en egen examen i de
flesta af den filosofiska fakultetens vetenskaper.
Detta är den s. k. juridico-filosofiska examen, och
utgör det första trappsteget till den juridiska
graden. Juris utriusque doktor är den officiella
benämningen; emedan examen tages både i
fäderneslandets och den Romerska lagen. Den
juridico-filosofiska examen öppnar inträde till konungens
kansli och juris kandidat-examen till
rättegångsverken. Den gör således hofrätts-examen
öfverflödig; men för öfrigt skänker denna examen och
hela den juridiska graden blott ganska tvetydiga
om ens några företräden vid befordringar inom
domare-staten. Vid universitetet sökes sällan
befordran inom juridiska fakulteten af någon, som
ej åtminstone aflagt juris kandidat-examen. — Den
medicinska doktors-graden fordrar enahanda
examina som den juridiska; först en medico-filosofisk,
der ingen medicin förekommer, blott allmänna
bildningsämnen; sedan en kandidat-examen, hvilken
omfattar den theoretiska och en licentiat-examen
för den praktiska medicinen. Emellan de begge
sistnämnda är en viss tids tjenstgöring
föreskrifven vid hufvudstadens sjukhus, barnhus och
barnsbördshus. Äfven inom den medicinska fakulteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
