Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektor - Elektricitets-inrättningen - Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa elektorer är icke bestämdt. Ej heller följer
det af grundlagens ordalydelse, att s. k. serskildta
utskott, ej heller hvarje stånds enskildta utskott,
nödvändigt måste väljas genom elektorer; och vid
de s. k. förställda utskotten, då ett utskott
erhåller ökadt antal ledamöter, för att besluta med
rikets ständers rätt, har man antagit ett motsatt
valsätt, utan elektorer. Emellan de serskildta
stånden äger den skillnad rum, att ridderskapet och
adeln väljer genom dubbla elektorer, nemligen först
s. k. bänkmän, hvilka utses af hela riddarhuset,
sedan elektorer, som väljas af bänkmännen och
sjelfva välja utskotts-ledamöter. Bänkmännen väljas
dock icke samfäldt af ståndet, utan hvarje
bänkman serskildt af den afdelning han tillhör. I
anseende till ridderskapet och adelns stora antal har
det också blifvit möjligt, att åtskilja
befattningarne, så att hvarje bänkman, vald till elektor,
upphör att vara bänkman, och hvarje elektor,
som blifvit utskotts-ledamot, går ut från
elektorernes antal.
Elektricitets-inrättningen, allmänna. Bland
åtskilliga medel, dem erfarenheten visat, att de
med fördel kunde begagnas mot vissa, af
tillfälliga orsaker uppkomna, icke genom organiska lyten
grundlagda, kroniska sjukdomsformer inom nerv-
och muskel-systemerne, intager elektriciteten ett
utmärkt rum. För att bereda medellösa
sjuklingar ett tillfälle, att komma i åtnjutande af
elektrisk behandling, hade derföre en menniskovän, afl.
stadsmäklaren Bruun, redan år 1814 till kongl.
sundhetskollegii disposition, testamenterat en
elektriserings-maschin och en penningefond, med
förordnande, att den förra skulle användas till
elektricitetens anbringande på fattiga sjuka, som deraf
voro i behof, samt räntan af penningarne, dels till
apparatens underhåll, dels till någon ersättning åt
den läkare, som åtoge sig dess vård och
användande. År 1824 erhöll lifmedikus, d:r S. F. Säve
sundhets-kollegii uppdrag att förrätta elektrisk
behandling med den donerade apparaten. Då efter
några års förlopp, resultaterne af den elektriska
kurmethoden började fästa en allmännare
uppmärksamhet; men årliga räntan af det donerade
kapitalet, som genom missräkning af gifvarens
tillgångar, icke utgjorde mera än 38 R:dr, och
anstalten således icke kunde bära sig, beviljade
rikets åren 1828—30 församlade ständer ett
statsbidrag af 600 R:dr B:ko årligen, till
underhållande af en stiftelse för sjukas behandling med
elektricitet och galvanism. Detta statsbidrag indrogs
åter vid följande riksmöte; men doktor Säve
fortsatte icke dess mindre den elektriska behandlingen
af medellösa sjuklingar, mot åtnjutande af
ofvannämnde 38 R:dr. För att emellertid betrygga
inrättningens bestånd, förenade sig åtskilliga
personer, nemligen deras excellenser, grefvarne G. de
Geer, Trolle Bonde och Gustaf af Ugglas, förste
expeditions-sekreteraren P. Ulmgren, öfverste
Gyllenstorm, direktören C. Arvidsson och
brukspatronerne P. A. Tamm och Benedicks, jemte doktor
Säve, för bildandet af en fond af 2,000 R:dr B:ko,
af hvilka räntan skulle för detta ändamål
användas, hvartill samtidigt äfven kom ett statsanslag
af 500 R:dr B:ko, till inrättningens underhåll samt
arfvode åt föreståndare. — Denna inrättning är
förlagd till sundhets-kollegii hus i medelpunkten
af Stockholm, och står under kollegii inspektion.
De sjuka behandlas här medelst 1)
Friktions-elektricitet: fritt elektriskt bad eller elektriskt luftbad,
elektrisk genomströmning, isoleradt elektriskt bad,
elektrisk blåst, elektrisk gnista och elektriskt slag;
2) Galvanism eller hydro-elektricitet. Vid inrättningen
hafva sedan år 1824 till 1845 vårdats: med
förlamningar behäftade personer, 587; af dessa hafva
utgått: 343 friska, 149 förbättrade och 92
oförbättrade. För kronisk rheumatism, emottagne 627,
botade 347, förbättrade 198, oförbättrade 80. Af
19 med kramp-lidanden behäftade personer, hafva
14 blifvit återställde och 5 oförbättrade. Bland
419 patienter, som blifvit behandlade för större
eller mindre fel i hörseln, hafva 182 blifvit
fullkomligt botade, 78 förbättrade och 157 förblifvit
oförbättrade. Med ögonsjukdomar besvärade hafva
emottagits 101, hvaraf 31 botade, 32 förbättrade
och 38 oförbättrade. Af nevralgier angripne äro
68 emottagne, 31 botade, 9 förbättrade och 28
oförbättrade. För chorea S:ti Viti hafva 17
blifvit behandlade, 8 botade, 2 förbättrade och 7
oförbättrade. Epileptiska patienter äro 35 mottagne,
9 utgångne såsom friska, 10 förbättrade och 16
oförbättrade. För manier hafva 3 personer
blifvit behandlade, hvaraf 1 botad, 1 förbättrad och
1 oförbättrad. Af 207 med hysteri behäftade
personer, hafva 126 blifvit botade, 48 förbättrade
och 31 oförbättrade. Med amenorrhé behäftade
äro 91 mottagne, 72 friska, 6 förbättrade och 12
oförbättrade. Utaf med bandmask behäftade
personer äro 32 intagne, 12 fullkomligt botade, 5
förbättrade och 15 oförbättrade. Således hafva af
2,206 emottagne patienter, 1,176 blifvit
fullkomligt botade och friska, samt 538 förbättrade.
Elementar-läroverken i Sverige förskrifva sig
hufvudsakligen från konung Gustaf II Adolfs tid.
Visserligen funnos skolor redan förut, äfven före
reformationen; men dels voro dessa alltför nära
förenade med den Romerska hierarkien, för att
kunna öfverlefva dess fall, dels vårdades de illa
och besöktes föga, dels hade de en alltför
uteslutande theologisk rigtning. I sin första stiftelse
voro de fästade vid klostren, sedan vid
domkapitlen. En af kanikerne kallades Scholasticus, och
skulle vara lärare. Tjensten sköttes väl eller illa,
allt efter omständigheterne; men i alla händelser
beroende af hierarkisk styrelse, och i sammanhang
med dess fördelar. Ett läroverk, skiljdt ifrån
hierarkien, var ej tänkbart, då ingen annan bildning
fanns än kyrkans. Denna var alltid ändamålet, och
det torde hafva hört till undantagen, att någon,
som ej bestämdt sig för det andeliga ståndet,
sökte sin bildning i skolan. Högskola fanns ej. Den
bildning, som der skulle inhemtas, söktes
utomlands, särdeles i Paris, då lyckliga omständigheter
förunnade möjligheten att vistas derstädes.
Universitetet inrättades i slutet af medeltiden, och
försvann med hierarkien, för att på strängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
