Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emm-ån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
420
E ni in* Än*
En.
Kiiiin-àn, en förening af flere småsjöars aflopp
från norra Småland, flyter den genom detta
landskaps östra del, eller Kalmar län, med S.O.
rigtning och faller ut i Östersjön vid Emms säteri. Har
godt laxfiske. Genom förberedande
undersöknings-åtgärder blef år 1839 atrönt, att vattenytan i
denna ä skulle, genom upprensning, sprängning
och undanrödjande af befintliga hinder för vattnets
fria aflopp, kunna, för en kostnad af 54,000 R:dr
B:ko, sänkas 3 till 4 fot, hvarigenom vår- och
höstflödena skulle blifva mindre skadliga, samt
nära 6,000 tunnl. vattenskadad jord befrias frän
vattenstånd. Strandägarne fingo af rikets ständer
ett anslag af 10,000 R:dr på vissa vilkor, samt
35,000 R:drs läne-understöd. Nytt förslag till
strömrensning uppgjordes derefter, och den
antagna kostnaden gick då blott upp till 30,800 R:dr
Bko. Ständerna beviljade nu 15,000 R:dr B:ko
såsom läne-understöd, hvilket likväl ej antogs af
strandägarne. Deremot hafva dessa, på egen
bekostnad , verkställt åtskilliga sprängnings- och
rensnings-arbeten, hvilka, i någon mån, bidragit till
minskning af den skada, som årsflöden förorsaka.
Uti en "tablå öfver kanalarbeten, strömrensningar
m. m., som blifvit verkställde från år 1810 till
1844", utgifven på kongl. befallning, npptages
likväl att rensningen af denna å från och med år
1843 kostat staten 35,000 R:dr B ko.
Kiuporagriui, Krik, en lärd och strängt
renlärig theolog, född år 1606 och död såsom
biskop i Strengnäs den 14 Mars 1674, var primus
vid magister-promotionen i Upsala 1672, blef
kon-sistorii-notarie, samt, efter en utländsk resa, fys.
professor i Upsala, sedan tbcol. professor,
öfver-hofpredikant och Carl X:s biktfader, i hvilken
egenskap han var tillstädes vid konungens dödsbädd.
Hans ifrande mot biskopen i Strengnäs, Johan
Matthiæ, hvilken troddes vilja tillvägabringa en
förening mellan Lutherska och Reformerta
bekännelserna, hade till följd, att denne skiljdes från
sitt embete och Emporagrius insattes deruti. I
sin förklaring öfver tionde budet i katekesen,
hade han yttrat, att "hustrun borde räknas såsom
det förnämsta stycket bland mannens lösören,
eller rörliga egendom", hvilket förtröt Carl Gustafs
enkedrottning och fruntimren i allmänhet, hvarföre
hon utverkade ett förbud mot skriften. Man bar
efter E. åtskilliga theologiska arbeten, såsom:
Admonitio consolator ad obeundam pio et comtanti
animo mortem, Methodu.i Theologice, Oratio pro
reddita Face, en samling likpredikningar, o. s. v.
Emteruri» glasbruk, i Jösse härad af Wermlands
län, tillverkar för omkring 3,800 R:dr B:ko årligen.
Emtervik, 4k«tra, annex till Sunne, beläget i
Frykdals kontrakt af Carlstads stift, 5 ‡ mil N.N.V.
från Carlstad. Folkmängden är 2,332 personer.
Socknen består af 20 £ mtl. Dess areal ulgör
23,421 tunnland, af hvilka 4,880 äro sjöar och
kärr. Adr. Carlstad.
Emtervik, Vestra, har samma läge och är
annex till samma socken, som Östra Emtervik.
Kyrkan byggdes år 1673, af en bonde, Måns Jonsson,
hvilken ligger begrafven härstädes, p& det ställe
han sjelf utsett åt sig. En hustra, Brita i
Kiste-rud, gjorde sig odödlig i denna socken, i och för
denna kyrkobyggnad; emedan hon var den
förnämsta som pådref arbetet, red dagligen till
arbetsfolket och uppmuntrade det med ord och
välfäg-nad, så att kyrkan, som är 47 alnar läng och 20
alnar bred, blef färdig på en sommar. Denna
sockens folkmängd uppgår till 2,026 personer. Den
består af 111 mtl. och har en areal af 25,249
tunnland, af hvilka 4,220 äro sjöar och kärr. Adr.
Carlstad.
Emunil I, Upsala konung, om hvilken man vet
ingenting annat, än att han var far åt Erik
Wä-derbatt, sjelf son till Erik IV och Björns på
Håga medregent, hvilken belt och hållet lärer hafva
fördunklat honom. Enligt Dalin skall han dött i
sin kraftfullaste ålder, omkring år 910.
Emuntl II, med tillnamnet Slemme, Olof II:s
medregent. Sitt skymfnamn lärer han egentligen
hafva fått af det motstånd han gjorde de kristne
missionäreme, och af sin andel i gränsregleringen
mellan Sverige, Danmark och Norrige (se vidare:
Danaholm). Lagerbring antager, att han varit en
underkonung eller prins af Upsala konungabus, som
under Erik Segersälls frånvaro bivistat den
ofvannämnda förrättningen. Enligt hans uppgift skall det
ifrågavarande namnet äfven hafva blifvit tillagdt
Emund III, Gauiinnl, son af Olof
Skölko-nung och hans första gemål Edla, samt äldre
broder till sin företrädare, Anund Jakob. Detta
förhållande var orsakan till benämningen (Samiiial,
hvarunder han är känd i historien. Han lärer
hafva regerat emellan är 1051 och 1056, då han
afled. Det enda man har sig bekant om honom är
hans tvister med Adamus Bremensis, samt att ban
skall hafva varit en slug, men opålitlig statsman.
Sigurdska ätten utgick med honom i Sverige,
liksom den, nästan samtidigt, utgick i Danmark med
konung Ilårdaknut, sedan hon innehaft båda
rikenas thron i mer än 300 år
KiiiiiiiiI, Westgöthernes lagman, med tillnamnet
■•en llike, en slug och ansedd man, under Olof
Skötkonungs tid. Han afsändes af sine landsmän
till konungen, att för honom framställa deras
klagomål. llan yttrade icke bestämdt sitt ärende,
ntan slog omkring sig, efter tidens bruk, med en
och annan, diktad eller verklig berättelse,
hvarigenom han fäste konungens uppmärksamhet. Emunds
egentliga afsigt var, att beröfva Olof sitt rike;
men hvilket ej lyckades, förnämligast genom
Frey-vid Döfves föreställningar till folket. (Se vidare:
Freyvid Döfve.’)
En, enbuske, enträd (Juniperus communis), en
busk-artad växt eller stundom ett litet träd, som är
allmänt öfver hela riket, med undantag af de
egentliga slätterna, och hvaraf flera
artförändringar förekomma, såsom enbuske, enträd, fjell-en,
qvast-en, o. dyl. Veden användes till åtskilliga
smärre snickare-, svarfvare- och
tunnbindare-arbeten, äfven till gärdsgårdsstör, o. dyl.; rotveden
begagnas i medicinen, likasom bären, hvilka
utväxa det ena året, men blifva mogna först det
påföljande. Dessa innehålla en betydlig qvantitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
