Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
484
Fenaal.
Ferna-verken»
spådomar förutsade, att han slutligen skulle bidraga
till deras förderf, beslöto de att fängsla bonom,
och gjorde dertill en mycket stark fjetter,
benämnd Læding. Denne buro de till ulfven och
bådo honom pröfva sin styrka derpå. Men han
sön-derslet Læding i ett enda tag. Då läto de göra
•tt annat band, kalladt Drome och bådo honom
försöka det. Ulfven, medveten af sina
utomordentliga krafter, lät binda sig, men sträckte
sedan ut sig och — Drome låg krosrad i tusen
bitar. Derefter gjorde de en tredje fjetter,
Gleip-ner, sammansatt, enligt Eddans uppgift, af 1)
kattstegens dån, 2) qvinnoskägg, 3)
bergröt-ter, 4) björnsenor, 5) fisk-anda och 6)
fo-gelspott. Denna fjetter var jemn och mjuk, som
ett silkesband. Åsarne narrade nu Fenrisulfven
med sig till bolmen Lyngve, som var
belägen i sjön Amsvartner. Der visade de honom
Gleipner, och sade att det skulle lända honom till
stor ära om han kunde afslita äfven den. Ulfven,
som icke trodde dem mer än jemnt, ville icke
låta binda sig; men de lofvade släppa honom lös
igen, blott han hade blifvit väl bunden. Han gick
likväl icke in derpå, förrän en af Åsarne, till
underpant på löftets fullbordan, ville sticka sin hand
i hans mun. Detta gjorde Tyr. Nu bundo de
andra Åsarne ulfvens fötter med fjettern Gleipner,
och ehuru mycket han ansträngde sig, förmådde
ban dock ej att slita den. Så var han fängslad,
och alla Åsarne skrattade, utom Tyr, hvars hand
nlfven hade afbitit. De hade väl kunnat döda
bonom; men inom gudarnes område fick intet blod
utgjutas. De togo derföre ändan af Gleipner,
fästade den vid en klippa, benämnd Gjöll och
hamrade den, medelst en annan klippa, Th vite, ännu
fastare i jorden. Så förblifver Fenrisulfven
fängslad intill Ragnarök. (Enligt Finn Magnusen
betyder Fenris Djupet.)
Fensnl (mythol.). En utomordentligt skön sal,
glänsande af guld och ädla stenar, tillhörig
gudinnan Frigga.
Ferber, Jolian Jakob, föddes d. 29 Aug.
1743 i Carlskrona, der fadern, en utmärkt kemist
och ledamot af vetenskaps-akademien, var
apotbe-kare. Sonen var bestämd till hans efterträdare
i yrket; men hågen för resor hade dragit
bonom från fäderneslandet till ett besök vid de
Tyska och Ungerska bergverken, och det anseende
han derunder förvärfvat, afhöll honom från att
mottaga den erbjudna platsen såsom
amiralitets-apo-thekare. Han lemnade i stället riketår 1771, för
att begifva sig till Ungern, dit han var kallad,
blef kemie professor i Mietau, sedan professor i
mineralogien och ledamot af vetenskaps-akademien
i Petersburg, samt fick inseende öfver
akademiehusets byggnad och inredning. Hågen att bese
verlden och derunder öka sitt kunskapsförråd, drog
honom likväl äfven från denna förmånliga plats.
Han uppsade den år 1786, gjorde en ny resa
genom Tyskland, Frankrike och Italien, blef
öfver-bergsråd och ledamot af vetenskaps-akademien i
Rerlin, samt dog d. 17 April 1790 uti Bern i
Schweitz. Utom en uppsats kallad: Blomster-Al-
manack /dr Carlskrona klimat, införd i
vetenskapsakademiens handlingar, äro alla hans öfriga
skrifter författade .antingen på Latin eller Tyska, och
röra mineralogiska eller kemiska ämnen.
Ferglnnda eller Färgelanda, en socken med
Ödeborg, belägen i Vestra Dals kontrakt af
Carlstads stift, Walbo härad af Elfsborgs län, 3 J mü
N.V. från Wenersborg, 3J mil N. från Uddevalla.
Socknen hör till 3 kl. konsist., består af 433
mtl. och har 2,235 invånare. Dess areal utgör
20,435 tunnland, af hvilka 2,070 äro sjöar och
kärr. Adr. Wenersborg.
Ferier kallas den tid dä ledighet från offentliga
göromål åtnjutes af embetsmän, då undervisningen
hvilar i en skola, o. s. v. Ferier får, inom
embetsverken, namn af semester. På vissa ställen
äro feriernas längd bestämda genom författningar;
på andra ställen finnas i sjelfva verket icke ferier,
utom då en helgedag inträffar midt uti veckan
eller vid de stora högtiderna. Stundom begagnas
ferier turvis, så att när den ena tjenstemännen
arbetar i tjensten, njuter en annan ledighet.
Enligt regeringsformen synes ett sådant förhållande
vara förbjudet för högsta domstolen, enär
densamma består af tolf ledamöter, af hvilka ej flere
än högst åtta pä en gång få vara domare. Vid
de Svenska offentliga läroverken äga i allmänhet
länga ferier rum, upptagande bela sommaren frän
medlet af Juni till slutet af September, dessutom
halfva December och hela Januari månad samt ett
kortare afbrott i studierna vid påsktiden. Vid en
del nyare skolor äro ferierne inskränkta till
kortare tid. Sjelfva benämningen ferier är af Latinskt
ursprung och kommer af de gamle Romarnes sed
att benämna dies feriati, de dagar, då fester
firades och i följd deraf statsärender ej behandlades.
Ferla, Åke Bengtsson, af en anseddätt,
emedan hans fader var riksråd och han sjelf
uppnådde samma värdighet, var i Erik XIV:s tjenst och
honom ganska tillgifven, hvilket kan synas af ban;
yttrande, att han sjelf ville vara Nils Stures
bödel, om ingen annan funnes. Ett prof på
konungens nåd var det riddarslag, som tilldelades
honom vid Catharina Månsdotters kröning, men
hvilket F. gerna velat undandraga sig. Hans motgång
vid Bohusläns belägring ådrog honom likväl en
afsättning från befälet. Han dog d. 9 Dec. 1578.
Fermausbo, jernbruk i Westmanland. Se: [-Seq-lint]sberq.-] {+Seq-
lint]sberq.+}
Ferna-verken, eller Ferna, Bockliaunnar,
Killiiiglianiuiar, Heiljebo samt
Trummels-berg, jernbruk, belägne, de fyra förstnämnde i
Gunnilbo socken, det sistnämnde i Vester-Wàbla
socken af West manlands län. Vid Ferna skall år
1607 funnits blott 1 hammare med 2 härdar; men
egentliga anläggningen lärer hafva skett emellan
åren 1632 och 1640 af kamreraren L.
Abrahamsons enka E. Widiksdotter, och år 1641 först
privilegieradt till 1,200 skepp:d stångjernssmide. Det
tillhörde sedermera Nic. Lemon, II. Neuman, Abr.
Momma, C. Wilkens, II. Wilkens samt Jak.
Ramseli, hvilken senare, gift med Eva Wilkens,
jemte henne år 1739 upprättade fideikommiss af allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
