Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fernebo»
FemebOi
485
sammans, till Ramselis närmaste slägtinge L. F.
Dablssons son, hvilken blef den första
fideikommissarien, och kallade sig Jakob Kamseli Dablsson.
Bruket har nu 7 härdar och 3,893 skepp:d 6 lisp:d
privil. årligt smide af eget tackjern, samt äfven
manufaktur-smide. Hammarskaften är 38 skepp:d
18 lisp:d 13 marker. Stål-tillverkningen drifves
med 2:ne brännugnar och 2:ne räckhamrar,
hvarvid brännes och utsmides 1,500 till 1,800 cenlner
brännstål årligen, hvartill ämnesjernet är af
Norbergs grufvors bästa malm. Ferna gård,
hemman, hvarpå bruket, qvarnar, såg och tegelbruk
äro anlagde, blef 1617 af konung Gustaf Adolf
gifvit till en Ilalfvar Olsson och erhöll 1797
säterifrihet. Härunder höra 43 landtbönder eller
kolare samt 7j hemman, hvilka äga skogsmark, som
begagnas under Ferna och Kedjebo bruken.
Smi-desstämpeln är C. v. 11. Bockhammar har 4
härdar och 2,333 skepp:d 6 lisp:d privil. smide, med
23 skepp:d 6 )isp:d 13 marker bammarskatt (se
vidare under delta ord). Killing hammar har 1 härd
och 533 skepp:d 6 lisp:d privil. årligt smide, af
eget tackjern, hvaraf hammarskatten utgöres med
5 skepp:d 6 lisp:d 13 marker. Tiden då det
anlades är okänd; men troligen är det af samma
ålder som Bockbammar. Det ägdes år 1632 af en
bonde i Norr-Naddebo, vid namn P. Hindersson,
hvars efterkommande bibehållit det intill år 1760,
då ägaren af Bockhammar, grefve Gsllenborg,
äfven inköpte Killingbammar och sammanlade det
med det förra, hvilket det åtföljde då det köptes
af RamseU. Landtegendomarne under Bockbammar
och Killingbammar äro belägne i Gunilbo,
Skinnskattebergs och Westanfors socknar, och finnas
sammanräknade till nära 7 hemman, hvilka äga
9,537 tunnl. jord. Kedjebo bruk ligger -g- mil frän
Ferna och är nästan lika gammalt som detta. Det
har 2 härdar och 781 skepp:d 13 lisp:d priv.
årligt smide. Hammarskatten utgör 7 skepp d 16 lisp:d
7 marker. Den ena härden är för bruks-, den
andra för bergsmans-smide, hvilket senare är 40
skepp:d emot 8 lisp:d bammarskatt. Trummeisberg,
i, mil från Bockhammar, anlades år 1622 af 01.
Trummel och privilegierades år 1689. Det
innehades af åtskillige ägare I ill år 1646, då ägaren
till Ferna bruk, II. Neuman, blef innehafvare
äfven deraf. Det har alltsedan åtföljt Ferna i köp.
Till Ferna bruk hör äfven Bastmora hytta, samt
till Ferna fideikommiss Björnhytlan i Grangärdes
socken och Finnbohyttan i Norrberkes socken af
Stora Kopparbergs län. Ferna-verken äga således
tillsammans 15 härdar med 7,941 skepp:d 11 lisp:d
privilegieradt årligt smide, hvaraf hammarskatten
utgöres med 89 skepp:d 8 lisp:d 6 marker.
Bruken skeppa på Stockholm och disponeras af
gref-ve C. J. von Hermansson.
Veroebo, elt kontrakt af Westerås stift,
beläget i Westmanlands län. Det innefattar socknarne
Vestra Fernebo, Norberg, Westanfors,
Romfartuna, Haraker, Fläckebo, samt Vestra Wåhla med
Karbenning. Af dessa 7 pastorat böra 1 till l:a
kl. konsist., 5 till 2:a kl. konsist, och 1 till 3:e kl.
reg. Kontraktets folkmängd utgör 13,812 personer.
Fernebo, annex till Filipstads församling, är
beläget i Nyeds kontrakt af Carlstads stift,
Filipstads bergslags härad af Wermlands län och
omgifver staden. Fernow anför, i sin beskrifning om
Wermland, att "Fernebo, eller Wermlands bergs
kyrka, flyttades år 1611 från Kallbyttan och
sattes bredvid rådstugan vid öfra torget, så att
gatan gick dem emellan, som leder vägen till
Nordmarks grufvor. Konungen gaf dertill 100 daler.
Ilon fick slutligen namn af Lill-kyrkan, och tjente
till aftonsånger och bönestunder, sedan en större
byggdes i östra ändan af staden, invid Daglösen,
på en ljuflig udde, som formeras af elfven och en
vik." Socknen består af endast ‡ mtl. och har
likväl 4,510 inv. Dess areal inbegripes under
Filipstads. Ensamt har den 15,520 tunnl. sjöar och kärr.
Fernebo, Vestra, en socken i Fernebo kontrakt
af Westerås stift och utgör ensamt hela
Wagns-bro härad af Westmanlands län. Den ligger
4j-mil N.N.V. från Westerås och 4 J mil V. från Sala
samt hörer till 1 kl. konsist, pastorat.
Tjärubrän-ning och brädsågning idkas af denna sockens
invånare, hvilka äfven hafva förtjenst med kolning
och forslande; något linneväfnad tillverkas bär
äfven till afsalu. Här märkas: säteriet Fors, vid
llörende-sjön, 1 mtl., tillhör lagman Björkenslam.
Ofvanför gården der Wenån rinner uf i Wagnsån,
ligger Fors stångjcrnshammare, eller Lämsmedjan,
uppbyggd år 1617 och stadfästad år 16S9, med
190 skepp:d smide. Dessutom följande
stångjerns-hamrar: Bjur fors eller Lasjö, ett gammalt verk;
Rässhytte, uppbyggd år 1617 och afbrann år 1650
tillika med hyttan, hvilka blefvo ånyo uppbyggda
och privilegierade är 1663, tillbör bergsmän och
har 100 skepp:d smide. Hedåkers uppbyggdes är
1617, tillhör bergsmän, har 100 skepp:d smide,
samt Södra Hörende vid Hörende-sjön. Girsebo
eller Gersbo gods blef år 1484 gifvet af lagmannen
i Södermanland, Äke Jonisson Svarte Skåning åt
Eskilstuna kloster. Alan har i socknen anmärkt
jätlebackar, och en jättegraf på Långbeden nära
Kopparbergs-vägen. Salbohed i denna socken är
exercisplats för Westmanlands kongl. regemente.
Socknen består af 106 { mtl. och har 3,061
invånare. Dess areal utgör 64,476 tunnland, af
hvilka 3,860 äro sjöar och kärr. Adr. Sala.
Fernebo, östra, en socken i Gestriklands
kontrakt och fögderi af Upsala stift och Gefleborgs
län, 6^ mil S.V. från Gefle, bör till 2 kl.
konsist. Kyrkan har vacker belägenhet vid Fängsjön
och är uppbyggd i urminnes tid. Näringsfång äro
vanligen åker-, ängs- och boskaps-skötsel, samt
kolning och foror för bruken. En helsobrunn är
vid Bastfallet, l | mil N. om kyrkan, upptagen af
prosten Wåhlberg år 1736. Vid Wista by är ock
en mineralkälla upptagen år 1791. Ilär märkas:
Gysinge bruk, det största i Gestrikland, Opsjö bruk
på Skammora bys ägor, Gröniinka bruk, på
gränsen emot Stora Kopparbergs län (om dessa trenne
bruk, se under dessa ord). Vid allmogens
lefnadssätt och lynne anmärkes, att hvar socken har mest
något eget som råder hos de flesta, hvilket ock
torde kunna skönjas i denna församling. Har före-
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
