Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
488
Fersen.
Feltlxlag.
som ej närmare kände honom, och förskaffade
honom fiender, ej endast ibland desse, utan ock bland
dem af hans krets, som denna stolthet egentligen
gällde. Härtill kom hufvudsakligast den ynnest
ban, och ännu mera hans syster, grefvinnan Piper,
åtnjöt hos Carl XIII och dennes gemål. För att
tillintetgöra det inflytande som häraf blef en följd,
hade man utspridt det rykte, att kronprinsen Carl
Augusts föregifna förgiftning sknlle hafva varit
anställd af de båda syskonen, ett rykte, hvilket
Fersens karakter kraftigt vederlägger, och som den
anställda ransakningen icke på minsta sätt
bestyrker. Det är icke ens troligt, att prinsen var
för-gifven; men den oförsigtighet man begick vid
likets värd och behandling, gaf misstanken ökad fart.
En nästan lika oförsigtighet lät grefve Fersen
komma sig till last, då han, den allmänna tron till
trots, och i förlitande på sin oskuld, åkte fore
liktåget i den vanliga riksmarskalks-vagnen, hvars
prakt folket tog för ett hånande af nationens sorg.
Förtrytelsen häröfver och kärleken till den aflidne,
alltför tidigt bortgångne prinsen, gåfvo sig luft
först i förolämpande ord och sedan i
misshandlingar, hvilka Fersen isynnerhet ådrog sig då han,
ehuru helt nära slottet, sprang ur vagnen att
söka skydd i ett hus, icke långt från
Riddarhustorget. Någon öfverlagd plan till våldsamheter emot
honom har aldrig kunnat upptäckas. Sannolikt
skulle alltsammans i tid kunnat stillas, om man
genast vidtagit allvarsamma åtgärder; men de,
hvilka anlagt planen, ville det icke, och anade ej
tillställningens tragiska utgång. Militären gjorde
således ingenting, utan förblef en stilla åskådare,
huru den olycklige mannen i flera timmar slets
mellan den förbittrade folkhopens händer och
mar-terades af henne långsamt till döds. Detta skedde
den bedröfligt minnesvärda dagen d. 20 Juni 1810.
Det nakna liket togs från Rådstugugården och
lades, genom polisens försorg, i en kista, samt
af-fördes till Fersiska godset Steninge. Först i
December samma år skedde dess högtidliga
jordfästning i Riddarholmskyrkan. — Hans yngre broder
Fersen, Fabian Reinhold, född år 1762 och
död hastigt d. 10 Mars 1818, hade egentligen sin
höga börd och rikedom att tacka för sina
befordringar. Redan är 1793, således vid blott 31 års
ålder, var han sekundchef vid Svea lifgarde, men
tog afsked derifrån år 1796, ledamot i
beredningen och bankofullmägtig, hvilken sistnämnda plats
ban lemnade år 1810, blef öfvcrstc-kainmarherre,
exellens och Serafimer-riddare. Med hans båda
söner, hvilka dogo, den äldre, Axel, i Pisa d. 2i
Mars 1838, och den yngre, Gustaf Hans, d.
5 April 1839, utgick denna rika och lysande ätt.
Fervliyttan , en masugn i Jcrnboås socken och
Nerikes län, l | mil N. från Nora; tillhör bergsmän.
Festarftt. Enligt gammal Nordisk sed gaf
brudgummen skänker åt sin brud vid trolofningen.
Dessa kallades Festarfd, och bestodo, enligt Tacitus,
mest i hästar och oxar; men i Giptmåla Balken
nämnas såsom festarfä: sadel, betsel, gångare,
armkäpa och hätta. Äfven åt brudens föräldrar
sknlle fästmannen gifva skänker, hvarför äfven
bröllop i fordna dagar hette brudköp. (Se detta
ord.)
Fest-eld, fest-eldbrasa, en sådan tändes i
vissa landskaper sjelfva midsommarsaftonen. Stället
för den väldiga stockbrasan var den solljasa, och
före dess tändande öfvermåttan varma dansstugan.
FetaliebrØder. Se: Hallebröder.
Fetknoppar, munkpeppar, hällegräs, pallgräs
(Se-dum acre), en mångårig växt, som förekommer
på klippor, mnrar och tak nästan öfverallt ymnigt
ända upp till ^/Vesterbotten. Den är mycket skarp
till smaken och användes i medicinen, såsom
särdeles verksam mot fallandesot.
Fet stek gür feta droppar, ett ordspråk,
betecknande: Der något godt finnes, blir väl något
öfver.
Fett är ett ämne, som förekommer ganska ymnigt
uti naturen, så väl nti växter som djur och af
flera olika slag, hvilka dock alla öfverensstämma oti
sina hufvudsakligaste egenskaper, fastän de kunna
vara betydligt olika uti de speciella. 1 afseende
på den yttre formen förekommer det dels fast,
dels flytande, och det sä väl hos växter som hos
djuren. De fasta slagen af växtfett få vanligen
namn af vax!fetmor, de flytande af fela oljor, det
fasta djurfettet deremot lar olika benämningar,
såsom talg, späck och ister, det flytande vanligen
tran. Fettarternas mest utmärkande ytlre
egenskap är en egen halhct eller slipprighet, i följd
hvaraf de allmänt användas till smörjning af
ma-schiner o. dyl. till minskning af friktionen; flera
slag deraf användas äfven såsom näringsmedel, eller
rättare, för att göra sådana smakliga, ty de äro i
och för sig sjelfva icke födande; men afsätta sig
åter i det närmaste oförändrade uti kroppen, samt
tjena då egentligen till bibehållande af den
djn-riska värmen. Derföre äro ock alla polardjar rikt
beklädda med fett och inbyggarne uti dessa
trakter i hög grad begifna på förtäring deraf,
emedan det hos dem frambringar en behaglig och
mera naturlig värme än den som hos oss ty värr!
alltför ofta framkallas genom förtäring af
brännvin och andra spritdrycker. Likasom vatten hafva
fettarterne egenskapen att genomtränga flera
organiska ämnen och hindra deras hårdnande, i följd
hvaraf de ock mycket användas till insmörjning af
sådana ämnen, som skola bibehållas böjliga, utan
att andock innehålla eller kunna genomträngas af
vatten, såsom t. ex. läder. Af fettets utmärkande
kemiska egenskaper är isynnerhet dess förmåga att
förenas med alkaliska ämnen, och dervid bilda
tvål-eller såp-arler, af stor vigt i tekniskt afseende,
och stora qvantiteter deraf användas till
frambringande af dessa ämnen, äfvensom ock till
lysuings-ämne i ljus och lampor.
Fettisdag-, första tisdagen i fastan, betyder den
fela tisdagen, i öfverensstämmelse med det Tyska
frister Dienstag och Franska Mardi gras, och
kallades så, emedan mao då genom rikare förplägning
borde bereda sig på den, dagen derefter,
askons-dagen, börjande fastan. I Sverige ätes ännu
öfver bela landet på denna dag en maträtt, som
kallas helvägg (se detta ord), och man väcker hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
