Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m
Fleandi.
Filén.
prins Gustafs död, emedan han fortydt prinsens i
förtroende till honom fällda yttranden och
anklagat honom för afsigten att uppbränna Moskwa. Ar
1610 kom han till Sverige och antogs genast i
tjenst bos konungen; men dog i Stockholm d. 1
Okt. 1613. Eljest beskrifves han som en flitig
och erfaren man, samt skicklig poet. I Moskwa
säges han hafva grundlagt den der varande Tyska
Sloboden.
rieandt, Julian Henrik von, kom i tjenst
såsom ryttare år 1700, och deltog i Carl XH:s
krig, bivistade slaget vid Narva, öfvergången af
Düna, träffningen vid Systerbeck, blef fången i
slaget vid Storkyro, rymde från Ryssarne och blef
kommendant på Kajaneborg, der han år 1716 åter
blef fången. Härifrån lyckades han att för andra
gången befria sig år 1718 och deltog i Norska
fälttåget samma år, hvarvid han förstörde Stene
skans; blef sårad i en träffning mot Ryssarne vid
Selånger i Westerbotten år 1720, och stupade
slutligen, såsom major vid Savolaxs regemente, i
slaget vid Wilmanstrand år 1741. Han var då
58 år gammal och hade deltagit i 20 fälttåg. Hans
söner blefvo adlade 1751.
Fiflered, annex till Böne, i Redvägs härad af
Elfsborgs län, 3 mil N.O. från Ulricehamn.
Kyrkan, af okänd ålder, är tillbyggd år 1734, och
har sitt namn af de Fifler (Horsa fifler), hvilka
växa i talrikhet omkring henne. — Kronbröllop
hafva här upphört och med detsamma brudståten.
De flesta låta viga sig hemma hos brudens
föräldrar. Likfärderna äro enkla, och barnen bäras till
dop antingen i kyrkan eller hem till
komministerbostället Elmered. Praktbegär har intagit den gamla
tarfligbetens ställe, der råd och ämne dertill
finnes. Bonden idkar heldre jordbruk än
bandaslöjder, emedan detta lönar sig mera på en
någorlunda god jordmån. Sjöar finnas tvenne: Lönnern,
en herrlig sjö, med vackra stränder, och Laxsjö,
"en pöl, förutan lax." Vid Björnaslätt finnes en
offerkälla; men offringen har upphört med
vidskepelsen. Socknen består af 12^ mtl. med 547
invånare på en areal af 6,804 tunnland, af hvilka
450 äro sjöar och kärr. Adr. Ulricehamn.
Flfvelatnd, annex till Hagebyhöga, i Aska
härad af Östergöthland, ^ m" Ö. från Wadstena.
Kyrkan är af okänd ålder och byggd af kalksten,
vid stora landsvägen emellan Skenninge och
förutnämnde stad. Här märkes: frälse-säteriet Räfsjö,
1 mtl., f mil från kyrkan, har tillhört slägterna
Natt och Dag, Lilje, Wrede, Tessin, Pilgren,
Blom-menskjöld och Wallberg. Socknen består af 20 J
mtl. med 710 invånare på en areal af 3,934
tunnland, af hvilka endast 25 äro sjöar och kärr. Adr.
Skenninge.
Figrelius Olof, syskonbarn med den bekante
Figrelius (Gripenhjelm) och son till
hospitalspredikanten i Linköping Olaus Olai, var född
derstädes år 1629, studerade medicinen under Rudbeck
d. ä. och rekommenderades af denne till
fältmedi-kus år 1659, emedan han såsom det hette,
"haff-ver i några åbr sin största flijt giort, och nu en
tidh practiserat: är till en hwacker physiognomi
och höffliga seder, och haffwer jagh honom nti
några åhr i medicina öffvat", m. m. Att F. vid
30 års ålder var den ende, som härtill kunde
föreslås, gifver ett ungefärligt begrepp om
medicinens tillstånd vid rikets första lärosäte pä den
tiden. Han skickades nn till Svenska hären på
Seeland, fortsatte, efter krigets slut, sina studier i
Upsala, men reste till Leyden och blef derstädes
promoverad år 1663, flyttade till Falun, hvarest
ban blef grufmedikus, sedan tillbaka till Stockholm,
der han dog 1671, endast 42 år gammal.
Fiholm, 2 mtl., i Jäders socken af Södermanlands
län, lO| mil från Nyköping, var stamgods for
Oxenstjernska slägten, och har tillhört
rikskansleren grefve Axel Oxenstjerna, hvilken skref sig till
Fiholm. Hans sängkammare var der länge att
bese, uti sitt orubbade tillstånd. Sängen, mycket
olik denna tidens smak, har med 4 till 5
trappsteg ifrån golfvet varit tillredd i muren. Här
forvarades ock några kläder, hvilka tillhört
rikskansleren. Ar 1791 d. 19 Okt. tillade konung Gustaf
III riksrådet grefve Joachim Beckfriis den hedern,
vid det af riksrådet då upprättade fideikommiss
Fiholm och Börringe kloster (se detta ord), att
denna egendom skulle bära namn af grefskap, och
vid grefliga slägtens utgång på manliga sidan,
skulle den tillkommande fideikommissarien äga,
att, för sin person, antaga namnet Beckfriis och
ättens vapen, jemte grefvetitel och värdighet, dock
att dess barn ej blefve delaktige af denna
värdighet. Fibolms grefskap har alltsedan rikskansleren
Oxenstjernas tid haft patronat-rätten till Jäders
och Barfva socknar; men äger denna rätt na
endast till den förstnämnda, hvilken är modersocknen.
Fiholm, en sätesgård i Ryttema socken af
West-manland, vid Mälaren och ett sund emellan
Troyon och fasta landet. Denna gård har fordom
tillhört biskoparne i Westerås, hvilka der utgifvit
flere bref. Den kallades den tiden Biskops-Fiholm,
till åtskillnad från Fiholm i Södermanland. Då
gården innehades af de andlige, låg den på Trossön,
der man funnit lemningar af källare, vallar och
borgar. När konung Carl Knutsson sökte genom räfst
åter indraga kronogodsen, blef gården tagen ifrån
biskoparne. Fiholmen blef derefter kungsgård, och
drottning Catharina Stenbock fick den i förläning år
1561, tillika med Strömsholm. År 1623 såldes denna
gård ifrån kronan till fältherren Gust. Horn för 4,000
dal. s. m.; men år 1628 byttes den tillbaka, och
Fiholm blef åter kungsgård till är 1723, då det blef
utbytt åt amiral Wattrangs enka, mot Rådmansö i
Upland. Fiholm innehades sedan af kammarherren
v. Berchner och hans efterlemnade barn, till dess
det, genom hans dotters giftermål med sin
stjuf-morbror, riksrådet frih. C. J. Ridderstolpe, tillföll
denna slägt. Egendomen består af 3£ mtl.
säteri, samt underlydande 15§- mtl. frälse, jemte
räntorna af 3 mtl. skotte. Här finnes en stor, vacker
trädgård med växthus. Större delen af Fiholm
stiftades år 1779, till fideikommiss inom slägten, af
riksrådet boron C. J. Ridderstolpe.
Filén. Detta namn har i senare tider ådragit sig
uppmärksamheten genom det rika arf efter plan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
