Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Filén.
tagefigaren p& Demerary, Jonas Filén, hvilket
tillföll hans broder, d. v. vice aktuarien i
kommersekollegium, Paul K. Filén, sora dermed stiftade
en fond till välgörande ändamål, öfverlemnad till
regerande konungens disposition, och derföre
belönades med kommerseråds titel. (Se nedanföre.)
Filén, Jona» och Pauls, pensionsfond,
for civile embets- och tjenstemäns samt deras
enkors och barns underhåll, uppgick år 1842 till
68,741 R:dr B:ko. I understöd utbetaltes till
civile tjenstemän 2,800 R:dr, samt till enkor och
barn 1,966 R:dr 32 sk. B:ko.
Filenlus, Peter, biskop i Linköping efter
Rhy-zelius, från 1761 till 1780, då han dog 76 år
gammal. Det enda märkliga med honom är, att
han år 1774 först brukade bära biskopsmössa vid
högtidliga tillfällen, hvilket bruk sedan allmänt
antogs af hans embetsbröder, samt att han vid 1765
års riksdag påminte exellenserne att bivista
gudstjensten i kyrkorna och der offentligt begå
nattvarden.
Filikrominen. Så kallades i början af
1800-talet en person, hvilken, isynnerhet om somrarna,
uppehöll sig på Djurgården i Stockholm, och der
med sina visor, ackompagnerade af en skorrande
violin, omkring sig församlade den skrattlystna
hopen, hvars icke förfinade öron tålde vid ett
något grofkornigt skämt och vissa kärnqvickheter,
hvilka alltid stodo mannen till buds. Han var en
ibland de originaler, hvarpå den tiden icke led
någon brist, men hvilka nu blifvit allt mera
sällsynta, liksom glädjen och munterheten.
Filipstad, en bergstad i landskapet Wermland,
anlagd år 1611 af konung Carl IX, vid norra
ändan af Daglösen, i en vacker och vattenrik dal,
nästan midt i Filipstads bergslag, 27 J mil från
Stockholm. Den erhöll sitt namn efter konungens
andre son, hertig Carl Filip, hvilken då var hertig
af Wermland. Handeln drifves här förnämligast
med tackjern, samt för öfrigt med spannmål och
andra köpmannavaror, hvaraf bergslagen har
behof, och handtverkerierna förse äfven
landsbygden eller bergslagen med arbeten. År 1836
inrättades bär en högre apologistskola med en
lärare; men hvilken skola sedermera småningom
blifvit utvidgad, så att den nu har trenne lärare och
besökes årligen af omkring 40 ynglingar.
Dessutom finnes i staden en folkskola, der
vexel-nndervisningen är införd. Denna sistnämnda skola
äger en betydlig fond, tillkommen genom enskilda
välgörares gåfvor. Årsmarknaden, i orten
kallad Oxhelgen, hålles i September månad, är liflig
och ganska mycket besökt. Jemte annex-socknarne
Femebo, Gåsborn, Brattfors, Nordmark och
Näs-räm, utgör Filipstad ett regalt pastorat af 2 kl.
och bör till Nyeds kontrakt af Carlstads stift.
Staden har 1,109 invånare, 117 hus och tomter,
med ett uppskattadt värde af 235,988 R:dr B:ko,
samt 3,156 tunnland den tillhörig jord.
Riksdags-nammern är 79.
Vlllpstad, bergslag eller härad, i landskapet
Wermland och fogderiet östersysslet, innefattar
följande socknar: Fernebo, Brattfors, Gåsborn,
Filologi. 491
Nordmark, Näsräm, Kroppa och Lungsund,
nära-det består af 19 J mtl. och har 14,357 invånare.
Dess areal utgör 411,711 tunnl., af hvilka 46,700
äro sjöar och kärr. Af insjöar äro Yngarn,
Dag-lösen och Långban betydligast. På mineralier är
delta härad rikt; isynnerhet finnes bär jernmalm,
både i ymnighet och af utmärkt godhet. Bland
malmfälten äro de så kallade Persbergs grufvor,
belägna vid insjön Yngern, de betydligaste och
mest gifvande. I förening med häraderne Wäse,
Carlskoga, Wisnum och Ölme utgör detta härad
en domsaga.
Film eller Filmers socken, i Olands härad af
Uplands län, Örbyhus kontrakt af Upsala stift, 4J
mil N.N.O. från Upsala. Vid prestgården skall i
hedendomen bott en konung med namnet Filmer,
efter hvars boning man ännu år 1741 märkte spår
af murar, m. m. Uti kyrkan står på bögra sidan
om fönstret i choret en konung målad med krona
på hufvudet, ett svärd i högra banden och ett
riksäpple i den venstra, framför hans fötter en sköld
med vapnet 3 kronor. På venstra sidan om
fönstret står en dylik bild med krona; den håller med
högra handen en yxa på axeln, med den venstra
ett äpple, men utan kors och blott en lilja på.
Framför dess fötter ligger äfven en sköld med en
flygande drake uti. Det uppgifves, att dessa bilder
skola hänsyfta på Magnus Smek och sonen Erik XII,
hvilka sinsemellan delade riket, år 1354, på det
sätt, att fadern skulle behålla Svea rike, hvilket
utmärkes med vapnet 3 kronor. Deremot skulle
sonen styra det öfriga, hvilket draken skulle
beteckna. Här märkes dessutom: Dannemora grufvor
och Österby bruk (hvarom se dessa ord). Socknen
hörer till 3 kl. konsist, pastorater; består af 32
mtl. och har 2,196 invånare på en areal af 25,851
tunnl., af hvilka 2,950 äro sjöar och kärr. Adr.
Upsala, Dannemora.
Filmer. En Skandinavisk konungason, om
hvilken man berättar, att han, med en talrik här,
tågade genom östra Europa, ända fram till Svarta
Hafvet. Han lärer egentligen varit en Svensk
fyl-keskonung, efter hvilken ofvannämnde Films
socken fått sitt namn.
Filologi. Är vetenskapen om språken, läran om
deras väsende och lagarne för deras förändringar.
Filologien bör sålunda skiljas från språkkunnigbet,
hvilket är kännedomen om ordens betydelse och
öfversättning i flera eller färre språk, samt från
kunskapen om språkens innehåll eller litteratur.
Ett språk består ej af tillfällig sammangyttring af
ljud, utan tvertom af vissa efter nödvändiga lagar
utvecklade uttryckssätt. Det tillbör filologien att
ordna dessa och framställa de allmänna lagarne
derför, antingen inom ett enda språk, eller i
jem-förandet af flera språk; detta senare tillhör den
komparativa, jemförande filologien. Vid betraktande
af antingen ett enda språk under olika åldrar
eller åtskiljda folkslags språk visar det sig, att
språket noga följt med och uttryckt hvarje tids och
hvarje folks bildningsgrad och lynne. Då ett
folk varit kraftfullt och oförderfvadt har språket
ägt klang och bestämdhet. Sedan folket blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
