Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finnskoga.
Finspong.
499
üntiu påminna om dem. I många delar af
West-nlanland anträffas: Finnàker, Finntorp, Finneryd, m.
m.; i norra Westergöthland finnes Finnerydja
socken, o. s. v. Allt visar att Finnar röjt och
uppodlat skogarne, ehuru frukten af deras mödor dit—
lockat och tillfallit fremlingar och fiender.
Sägnerna omförmäla ännu, att dessa Finnar, i början,
haft den högdragenheten, att om någon Svensk
dräng friade till en Finsk piga, så var han säker
om att fä en korg. Af denna orsak benämndes de
af sina grannar för Finne-adel.
Finnskoga, Norra och Sitfdra, höra under
Dalby, som, jemte dessa 2:ne kapellförsamlingar, är
annex under F.Ifdal och belägna i Elfdals kontrakt af
Carlstads stift, det förra 20 mil, det senare 19 mil
N. från Carlstad. Deras areal och hemmantal finnes
npptagne jemte Dalbys. Norra kapellförsamlingen
har endast 770 iuvånare, den södra deremot 1,426.
Adr. Carlstad.
FlnnskKft, kallas en slags Lappländsk lodbössa.
Finnsta eller Finstad, 2 £ mtl. frälse-säteri,
med åbyggnad, i Borgs socken af Östergöthland,
brukas som ladugård under Löfstad i Kimsta socken.
Finna eller Stadra, ett jernbruk, i Jernboås
socken af Nerikes län, har 2 härdar och 800 skepp:d
priv. årligt smide, af eget tackjern.
Hammarskat-ten är 8 skepp:d. Skeppar på Stockholm. Ägare:
J. F. och 0. U. Hedblad.
Finnàker, jernbruk och säteri, i Fellingsbro
socken af Nerikes län, mil från Örebro, med
flere i Finnåkers by belägne hemman, samt Gibo och
Långboda, inköptes af öfver-guvernören G. Soop,
från Louis De Geers testaments-exekutorer år 1660.
Ilar sedermera delvis tillhört slägterne Fersen,
Dohna, Stenbock, Larsson, adlad Svedenstjerna,
Gyllenstjerna och Lillje. F.n ganska vidlyftig
rättegång uppkom emellan grefvinnan A. M. Soops
arfvingar, general-majoren grefve Dohna och
herrar Svedenstjerna, angående börd. Förening
träffades slutligen, hvarigenom grefliga Fersenska
arfvingarne blefvo ensamma ägare af Finnåkers bruk
och alla dertill börande lägenheter, saml
innehafves detta nu af enke-grefvinnan L. v. Fersen och
disponeras af grefve A. Gyldenstolpe. Bruket har
5 härdar och 3,025 skepp:d 3 lisp:d priv. årligt
smide. Frälsesmidet utgör 253 skepp:d 10 lisp:d;
och finnes här äfven spik- samt manufaktursmide,
allt af köpe-tackjern. Hammarskatten är 27 skepp:d
14 lisp:d 7 marker. Skeppar på Stockholm.
Finnàker består af 6 y mtl. säteri med underlydande
13 ‡ mtl. På ett högt berg härstädes har man
anmärkt lemningar efter en borg. Bruksstämpeln
är G. med greflig krona öfver.
Finska Jungfrun kallas en större klippa,
belägen ej långt ifrån Stockholm, i saltsjön, vid
mynningen af Swindersvik, midt emot
Blockhustullen. Det är en allmän sägen bland traktens
invånare, alt då denna klippa är fri från snö och
is, har äfven vattendraget emellan Svenska kusten
och Åland blifvit befriadt från sin vinterskrod.
Finska kyrkan i Stockholm. Finska
församlingen höll i början sin gudstjenst i åtskilliga
kyrkor, samt ifrån år 1607 till 1719 i Riddarholms-
kyrkan, der den måste börjas kl. 5 om morgonen.
Härifrån flyttades den till Skeppsholmskyrkan.
Slutligen beslöt församlingen att bygga sig en egen
kyrka, hvartill den skulle inköpa det s. k.
Bollhuset vid Slottsbacken. Kongl. resolutionen härom
är daterad d. 11 Maj 1725 och företaget bedrefs
med den skyndsamhet, att gudstjensten kunde
börjas derstädes på fjerde Advents-söndagen eller d.
19 Dec. samma år. Kyrkan har sedermera
undergått flera reparationer och ombyggnader. — Dess
inkomster utgöras af ett statsanlag, 510 R.dr, till
presterskapets aflönande, samt af Stockholms stad
666 R:dr 32 sk. B:ko årlig hyra för
gymnasii-huset, hvilket tillhör församlingen; men är, för all
tid, borlbyrdt åt släden. Församlingen, hvilken
är en af de s. k. fria, d. v. s. att personer,
boende hvar som helst inom hufvudstaden, kunna
hålla sig till densamma, räknar ungefär 2,000
personer.
Finska språket. Detta har äfven blifvit
begagnadt i bref till utländska magter. Hertig Johan
(sedan konung Joban III), som hade Finland i
förläning, skref är 1562 till konungen af Frankrike
ett bref på detta språk, sannolikt för att gifva
tillkänna, att han var en man, som beherrskade
ett folk, hvilket ägde ett eget språk. Brefvet
väckte mycken uppmärksamhet i Frankrike,
äfvensom svårighet att öfversätta detsamma. Detta
lärer utan tvifvel varit den enda gång Finskan
blifvit användt som diplomatiskt språk. Konung Erik
och rådet blefvo högeligen förtörnade häröfver,
så mycket mera som frågan varit om något
enskildt förbund med Frankrike.
Finsmide kallas, till skillnad från svartsmide,
sådana jern- och stålarbeten, hvilka efter
smidningen måste fullkomnas medelst filning, slipning
eller polering, och således vanligen hafva en blank
yta. (Se: Svartsmide.)
Finspong, ett säteri samt jern- och styckebruk
i Risinge socken af Östergöthland, 2 J mil från
Norrköping, består af 2 mtl. frälse, hvarmed är
förenadt Öfversäter, 1 mtl. frälse-säteri. Bruket
blef redan på 1500-talet för kronans räkning
an-lagdt till stycke- och ammunitions-gjutning, och
upplåts år 1618, i cn byggmästares från Luttich
Wilhelm Gilliussons (De Besches) namn, under
föl-pantningsrätt åt Louis De Geer. Efter sin
inflyttning till Sverige, inköpte denne sistnämnde af
kronan, emellan åren 1641 och 1650, alt
everldeli-gen äga och såsom frälse innehafva så väl detta
bruk, som Österby, Löfsta och Gimo jernverk i
Upland, med dem underlydande 677 hemman, för
en köpeskilling af 223,397 R:dr Specie, beräknad
efter 4 £ procents afkastning. Sedan drottning
Kristina blifvit myndig, erhöll han år 1646 hennes
fastebref derå. Icke desto mindre blef, efter 1655
års riksdagsbeslut, Finspong, likasom de öfriga De
Geerska egendomarne, år 1685 förklarade för
re-ducible; men likväl, efter åtkomst-handlingarnes
pröfning, till sina ägare återställde, då Finspongs
kanongjuteri först på 3 år, eller från 1686 till
1689, bortarrenderades till Louis De Geer d. y.,
och nppläts sistnämnde är åt honom och hans ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
