Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
500
Finspong»
Finsta.
terkommande under oafbrutet arrende, emot en
viss bestämd ströms-afrad. Endast af denna
anledning kallas Finspong än i dag kronobruk. Louis
De Geer d. ä. införde här Wallon-smidet och
lemnade vid sin död Finspong åt sin andra son,
assessuren Louis De Geer, hvilken år 166S lade
grunden till den prydliga hufvudbyggnaden. Denna
liknar nu ett slott och består af ett stort och
präktigt stenhus, med vidhängande 2:ne flyglar. Tvenne
serskildta flyglar, äfven af sten, uppfördes
1742-1758 af den sistnämndes sonson, öfverintendenten
Louis De Geer. I högra flygeln linnes ett kapell, der
offentlig gudstjenst hålles. Kapellet har orgelverk
och dyrbara målningar. Den Engelska parken, som
jemte trädgården utgör 16 tunnl., och ställets
förskönande i allmänhet, äro frukter af framl.
grefvinnan Fredrique Aurore De Geers, född Taube,
utmärkta smak. Ibland dessa byggnader kan anföras
ett i vacker stil, efter Sergells ritning, på
1790-talet uppfördt tempel, kalladt Auroras tempel;
dömen hvilar på 12 Joniska pelare och prydes af en
målning utaf Hörberg. Det har ett altare med en
offerlampa och medaljonger af friherrinnan
Fredrique Aurore De Geer, hennes döttrar Charlotte
Aurore, sedan grefvinna af Wetterstedt, och
grefvinnan Piper, född Fredrique Emilie Aurore De Geer.
I parken anträffas ett monument upprest åt
grefvinnan Aurore De Geer. Nya Lugnet är en vid
parkens ända, nära intill sjön, belägen byggnad i
ädel stil, med arkitrav och Joniska pelare. På
Finspong finnes en samling af omkring 250
oljefärgstaflor, hvaribland af Tilian, Guido Reni,
Rubens, Annibal Carraggio, Bassano, m. fl. Den
mest utmärkte taflan är af Jakob Jordaens och
hänger i theatersalen. Dessutom finnes här ett
bibliothek af omkring 7,000 band. — Jern- och
styckebruket ligger nära invid herrgården. Redan
på 1500-talet voro tvenne byttor här anlagda.
Masugnen, af huggen gråsten, med en mycket
rymlig bytta, blef färdig år 1826, och är både i
anseende till sin fasthet och prydlighet den
yppersta byggnad i sitt slag i Sverige. Bruket har
2,222 skepp:d priv. årligt och 282 skepp:d
frälse-smide, af eget tackjern. Dessutom tillverkas här
ärligen 2 till 3,000 skepp:d kanoner,
ammunitioner samt gröfre och finare gjutgods.
Hammarskatten är 19 skepp:d 8 lisp:d. Smedjan har 6 härdar.
Egendomen består af 2:ne stångjernsbruk Lolorp
och Djurshyttan , utgörande 119 hemman. Nästan
alla byggnader härstädes äro af sten, och den
största af dem utgör häradets och bergslagens tingshus.
Lotorps bruk har 2 härdar, 690 skepp:d årligt
priv. och 90 skepp:d frälsesmide, äfven af eget
tackjern. Hammarskatten är 6 skepp:d.
Hammaren uppbyggdes först af Gillis de Flon, hvars son
adlades med namnet Adlercrona, och fick
privilegier år 1690 och 1742, samt kom omkring 1780
under Finspong. Efter frih. Johan Jakob De Geers
död, år 1809, tillföll egendomen dess barn, och
utlöstes år 1831 i tvenne lika lotter af exellensen,
grefve G. af Wetterstedt samt frih. Gerh. De Geer.
Den tillhör numera grefve A. F. N. Gyldenstolpe.
Vid Finspong finnes ett hospital, samt en friskola
för brukets folk. Bruket skeppar på Norrköping
och Stockholm.
Finspong, ett härad i 5:te fögderiet af
Öster-göthlands län, kallades förut Ftnsponga lan och
Östergöthtands bergslag, i 1581 års jordebok, och
innehöll då en större rymd, såsom förenadt med
Hammars, Askersunds och Snaflunda socknar af
Lerbecks bergslag. Den 12 Oktober 1619 blef
det af konung Gustaf Adolf förlänadt eller
bort-arrenderadt till den af Svenska näringarne högt
förtjente Lonis De Geer d. ä. Arrendesumman
bestämdes till 9,222 daler 21 öre 16 penningar
Svenskt mynt och upptages enligt 1620 års stat
till 13,919 daler 3 ore. Häradet håller omkring
14 qvadratmil i areal, eller 334,045 tunnland, af
hvilka 44,210 äro sjöar och kärr. Det
innefattar 8 socknar nemligen: Risinge, Wånga,
Helle-stad, Skedvi, Regna, Tjällmo, Godgård samt Boo,
af hvilken senare en större del är belägen i
Sk>l-lerstads härad af Nerikes län, och annex under
Svennevad dersammastädes. Hela häradet beslår
af 429,- mtl. och har nu 18,711 invånare; men
år 1810 endast 14,250 personer. Landet bildar i
allmänhet en ansenlig skogsbygd, af hvilken den
så kallade Kolmården utgör en betydlig del. Det
är tillika mycket bergigt och högländt, sä att
till och med fjällväxter träffas i de högst
belägna nejderna. Boskapsskötsel, bergsbruk och
skogs-hygge äro inbyggarnes vigtigaste näringar. Med
insjöar och vattendrag är detta härad
rikligen försedt; de största insjöar äro: Glan, Roxen.
Tisnaren och Hunn; den betydligaste strömmen:
Finspongs-ån. Häradet har jemväl flere
jerngrufvor, som bearbetas, af hvilka må nämnas
grufvorna vid Ålfcebro och Sonstorp. Utom Finspong
finnas åtskilliga andra jernbruk, bland hvilka
Sonstorp, Stjernvik, Lotorp, Folkström, Grylgol och
Borggård äro ansenligast. Märkvärdigaste orten
är säteriet Finspong, hvaraf häradet har sitt namn.
Finspong, en å, 5 j mil läng, leder sin
upprinnelse frän trenne ball, hvilkas alla vattenledningar
förena sig vid Finspong och der nedanföre
uttömma sig först i Dåvern och sedan i Glan.
Finsta, ett gammalt gods om 2 mtl., i Skäderü
socken af Upland, 1 (nil frän Norrtelge. llär
löddes S:t Brita år 1303, och bodde äfven
härstädes någon tid. I ett berg här bredvid synes
ännu hennes grottor. Gården är anlagd emellan
söa-derrasade berg, förmodligen af en vidskeplig ålrà
att vistas i grannskapet af S:t Britas grotta.
Gården har en rymlig åbyggnad af träd, hvilken ej
motsvarar teckningen i grefve Dalbergs Suecia A»t.
et Bodierna, der äfven flere härvarande
àlder-domslemningar äro afritade. Denna egendom
ägdes i 200 år af Brahe-ätten, och Joakim Brahe
gaf den åt sin hustru Margaretha Wase, konnn;
Gustaf I:s syster. Deras dotter blef gif| med
Birger Nilsson Grip till Nynäs, och deras dotter
medförde egendomen åt sin man friherre Ander>
Keith, hvilken är 1570 skref sig till Finsta. Keith
blef landsflyktig under oroligheterna emellan
konung Sigismund och hertig Carl. Egendomen
tillhörde sedan slägterna Natt och Dag, Sparre och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
