Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJelkeatad.
Fjerding.
505
sas mellan måltiderna, mest af ungdom,
hvarvid och sedan aftonmåltiden på första dagen
omkring klockan 11 eller 12 på natten är
slutad med bön och sång, och talmannen gjort
inbjudningen till följande dagen samt alla uppstigit
från sina platser, träder han fram och tager först
bruden vid handen, samt för henne, med sång, till
sängkammar-rummet, och derefter brudgummen på
samma sätt. Sedan brudparet lagt sig inträda
gästerna för att taga afsked af dem, då karlarne
lemna till brudparet en gåfva ("brudskänk") i
penningar, efter råd och förmögenhet. Ät
spelmännen uppbäres, under musik, penningar på tallrik
af gästerna, vid hvarje slutad aftonmåltid.
Gilleslaget delas vanligen andra bröllopsdagen på
eftermiddagen, då brudparet tager brudgummens slägt
och gäster med sig och till sig i sin nya bostad;
men de öfriga qvarstanna i bröllopshuset. De
spelmän brudgummen haft med sig dit åtfölja nu
äfven. Klädseln hos så väl man- som qvinno-könet
består uti mörkblåa bemvåfda tyger. De
förmögnare hålla sig dessutom klädeskläder af samma
färg. Mankönet kläder sig uti långbyxor, väst och
korttröja, hvaruti sitta kullriga silfverknappar.
Männerne bära stundom hatt med smalt skygge;
de gamle hafva dock ännu qvar sin låga kullriga
hatt, med bredt brätte; en rund blå mössa med liten
skärm uti, har likväl redan blifvit vanlig.
Qvinfol-kens klädsel består i tyger af samma väfnad och färg.
Deras korta kjortlar, med korla lif, göra att en
brud, med 5 à 6 st. sådana på sig, synes, om än
annars väl formad, alldeles oformlig. Adr. Lund.
FJelkeatad, cn socken, med Råbelöf, belägen i
Willands härad och kontrakt af Christianstads län
och Lunds stift, J mil N. från Christianstad.
Socknen hör till 3 kl. konsist. Den består af 33£
mtl. och har 1,085 invånare. Dess areal utgör
9,581 tunnl., af hvilka 680 äro sjöar och kärr.
Adr. Christianstad.
Fjelkinge< en socken, med Nymö, belägen i
Willands härad och kontrakt af Christianstads län
och Lunds stift, 1 mil från Christianstad, mil
från Åhus och Landö hamn, vid hafvet.
Pastoratets största längd och bredd utgör J mil.
Kyrkorna i modersocknen och annexet ligga £ mil
åtskilda och äro urgamla gråstensbyggnader med
höga torn, äfven af sten, utan några
märkvärdigbeter. Fordom brukades bär, liksom öfverallt i
Skåne mycken ståt, isynnerhet vid bröllop roed
förridare, brudsvenner och tärnor, skjutande, m. m.
Detta allt är nu aflagdt. Vid dylika tillfållen
synes ytterst sällan någon öfverlastad person.
Klädedrägten liknar den Blekingska, både för
man- och qvinkönet. Blott vid högtidliga
tillfållen brokar det senare hvita klutar, med breda
spetskantade och nedhängande ändar, knutne öfver
hjessan; i vanligt lag màngfärgade bomullsdukar.
Socknen bör till 2 kl. reg. Består af 21 £ mtl.
och har 1,098 invånare på en areal af 4,976
tunnl. jord. Här märkes en höjd, Fjelkinge backe
kallad, ett ganska bögt enstaka granitberg, med
en vidsträckt synkrets så väl öfver kringliggande
landet, som Östersjön. Adr. Christianstad.
FJellemyr, träffningen vid. Då Danske
konungen Waldemar landsteg på Gottland, samlades
bönderne till landets försvar vid Kronvall; men
blefvo tillbakadrifne. De fattade stånd på Fjellemyr
vid Meisterby, och förnyade striden tvä dagar ä
rad; men utan framgång. De ledo ett fullkomligt
nederlag. Detta lärer hafva skett d. 24 Juli 1361.
FJellatugan eller Fieldatuen, ett ställe à
kongl. Djurgården invid Stockholm, belägen på
sluttningen af ett berg, på vägen till Rosendal,
är derstädes uppbyggd af Norske statsministern
Due, hvilken bär åskådligen visat, huru man med
smak och tillgångar kan besegra naturen och
försköna sjelfva den kala klippan.
Fjerdeparter kallas de afdelningar, hvaruti Falu
grufva är indelad. Dessa gruflotter äro icke,
såsom namnet tillkännager, till antalet fyra, utan
mångfaldigt flera. Fjerdepart betyder således ej
en fjerdedel af grufvan, utan en fjerdedel af hvarje
s. k. utfjerding, af hvilka fyra utgjorde en
afdelning, hvilka kallades par, och funnos tjugu
sådana par i grnfvan. Denna indelning bestämdes
under konung Gustaf I. Fjerdeparternas antal har
sedan blifvit ökadt, så att det efter Gustaf II
Adolfs tid utgjort 1,200. Hvar och en bergsmans
egendom i grufvan räknas efter antalet af
fjerdeparter, och dessa gå i handel likasom aktier i
andra bolag.
Fjerdhundra, Mildra, ett kontrakt i Upsala
stift, inom Westerås län. Det innefattar följande
socknar med annexer: Norrby, Simtuna med
Altuna, Hvittinge, Fröshnlt med Härnevi, Tärna,
Thorstnna, samt Vestra Löfsta med Enåker. Af
dessa 7 pastorat höra 1 till 1 kl. reg., 1 till 1
kl., 2 till 2 kl. och 3 till 3 kl. konsist.
Kontraktet har 11,027 invånare.
Fjerdhundra, Norra, ett kontrakt i samma
stift och län som det södra, innefattande
sock-narne: Östra Wåhla, Nora, Harbo och Huddunge,
af hvilka 1 hör till 1 kl. reg., 1 till 2 kl.
konsist. och 2 till 3 kl. konsist, pastorater.
Kontraktets invånare utgöra 6,858 personer.
Fjerdhundra land kallades fordom en del af
Westmanland.
Fjerding benämnes ett i Sverige brukligt mått,
hvilket, enligt kongl. förordningen den 29 Maj 1739,
bestämdes att utgöra en fjerdedel af en tunna
våta varor; men deremot en åttondedel af en tunna
torra varor. Vid mätning af våta varor brukas
dock oftare fordelningen i ankare och kannor.
Vill man, i detta fall, med användandet af
fjer-dingsmåttet, förena underafdelningen i kannor, så
skulle en fjerding innehålla tolf kannor, således
något mindre än ett ankare, som har femton
kannor, hvilket gör åtta fjerdingar. — En alldeles
egen betydelse har ordet fjerding i Upsala stad,
hvarest man med fjerdingen betecknar en viss del
eller rote af staden, nemligen den nordvestra,
belägen vester om Fyrisån, dels på den höjd, i
hvars fortsättning åt söder Upsala slott är
beläget, dels nedanför samma höjdsträckning. Denna
del anses nu för den friskaste inom Upsala stad,
samt ar, sedan den stora eldsvådan år 1809, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
