Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
516
Floda.
Floder.
ning och hans grefvinna Agneta Ribbing, i
balf-upphöjdt arbete. Chorets yttre håller i bredd 20 4,
i längd 191 och i höjd 12 alnar samt är
emellan de balfupphöjda pelarne siradt med krigiska
emblemer, såsom stridshandskar, sköldar, bågar med
pilar, o. dyl., samt inskriptioner å alla tre
sidorna , hvaraf tvenne äro undertecknade af
signaturen G(eorg) S(tjernhjelm). Choret, som är bygdt
1 Byzantinsk stil, fulländades år 1667 af
Italienaren Carol. Carove, hvars namn jemte årtalet finnes
inskrifvet på en af chorets inre pelare. Invid byn
Aggarne är en källa, dit allmogen vallfärdar hel.
trefaldighetsafton; den bär namnet S:t Ragnhilds
källa; men ingen tradition är förenad med detta
bruk. Mineralkällor finnas på flera ställen inom
socknen, hvaribland den, som är belägen vid Bye
gästgifvargård, är den märkligaste. Den
begagnas årligen af ett stort antal brunnsgäster,
isynnerhet sedan den för 3 år sedan äfven derstädes
inrättade Gräfenberger-badanstalten vunnit
förtroende och tillopp. Floda socken äger här
stationerad distrikt-läkare och ett vid kyrkan sedan
1844 inrättadt filial-apothek. Socknen bör till 1
kl. patrn. pastorater. Inom socknen finnas för
närvarande 3:ne större jerngrufvor, hvilka
arbetas för Hellefors och Forssjö bruks räkning.
Här märkes dessutom följande säterier: Fjàllskdfle,
11 mtl., hvars innehafvare utöfvar jus patronatus
öfver socken enligt kongl. brefvet af år 1686,
beviljad dåvarande ägaren, riks-rådet,
fältmarskalken och landshöfdingen öfver Öslergöthland, Lars
Kaggs efterlefvande familj. Säteriet har fordom
haft prydliga åbyggnader, hvars corps de logie
nedbrann genom vådeld i början af förra seklet
och sedan ej blifvit uppbygdt. Tvenne flyglar af
träd återstå. Egendomen innehafves af adliga
ätten Ihre, såsom fidei-kommiss. Ökna, tlj- mtl.,
vid sjön Floden med ett utmärkt vackert läge;
corps de logie utgöres af ett 2-våningshus och
2 flyglar af sten; uthusen äro prydliga,
trädgården väl ordnad. Egendomen tillbör kammarherren
friherre J. C. Åkerhjelm. Abbotnäs, 8 mtl.,
äfven beläget vid sjön Floden, äger vackra
åbyggnader af träd, skattlagd mjölqvarn och såg,
tillhör familjen Ihre. Wigersberg, 4 mtl., beläget på
en af ekar och lönnträd beväxt kulle vid sjön
Jä-gern, innehafves såsom fidei-kommiss af adliga
slägten Franc. Forss, 1 \ mtl., med vacker
belägenhet vid Kyrksjön, äger ett 2-vånings
boningshus af träd och för öfrigt vackra äbyggnader,
tillhörigt friherrliga ätten Bonde till Eriksberg.
Näslorp, 1 4 mtl., beläget vid den utmärkt vackra
sjön Näsnaren, fordom tillhörigt ätten Gyllenpistol,
äges nu af friherrliga ätten Bonde till Eriksberg.
Socknen består af 88 £ mtl. och har nära 4,000
invånare. Dess areal utgör 46,980 tunnl., af
hvilka 3,300 äro sjöar och kärr. Adr. Nyköping.
Floda, en socken i Vestra Dalarnes fögderi och
Vester-Dals kontrakt af Stora Kopparbergs län och
Westerås stift, 54 mil V.S.V. från Falun.
Hertig Gustaf Adolf eihöll år 1610 denna socken i
förläning. Kyrkan ligger vid Vesterdals-elfven och
är uppförd af sten, med torn. Här märkes: Löf-
sjö masngn, vid Löfsjön och i Finnmarken, tillbör
Falu bergslag och Klosters bruk, hälften hvardera;
Vestra Dal-elfven, sjöarne Floen, Närsen,
Danssjön, Olsen, Tyren, m. fl. Af mineral-anledningar
äro de vid Sälje bearbetade på silfver, och
Backbergs på koppar, begge numera ödelagde.
Socknen har betydlig skog, hvars alster, jemte
åkerbruk, boskapsskötsel och fiske, utgör allmogens
näringsgrenar. Folket är i allmänhet välmående och
odlar med flit sina små emellan berg och myror
belägna åkertegar. Socknen består af 15 g- mtl. och
bar 2,008 invånare på 94,469 tunnl., af hvilka
10,000 äro sjöar och kärr. Adr. Gagnef.
Floda, säteri, beläget i Skallsjö socken af
Westergötland, vid Säfve-ån, skall redan i konung
Erik den heliges tid varit en adelig sätesgård; en
Anders Kringla innehade detsamma; det har sedan
varit lagdt under grefskapet Wisingäborg.
Riks-drotset grefve Per Brahe skänkte det till
lagmannen Johan Örnvinge, i hvars slägt det förblef till
år 1734. Har sedermera tillhört W. v. Döbeln,
C. Arfvedsson, Tham och från år 1828 brukspatron
G. Ilowing. Säteriet har qvarnar och sågar.
Härunder hör
Florin, jernmanufaktur-verk, med 2 knipbamrar
och 1 smällare-bärd med hammare. Ärliga
privilegierade smidet är 357 skepp:d 10 lisp:d och
frälsesmidet 7 skepp-d 10 lisp:d af köpe-tackjern.
Hammarskatten är 3 skepp:d 10 Iisp:d. Skeppar
pä Götheborg; men tillverkningen vågföres sällan.
Verket lär blifvit anlagdt år 1739 af en v.
Döbeln. Här tillverkas ock åtskilliga
manufaktur-och svartsmiden. Brukets stämpel: C. A. Ägare
G. Howing.
Flodberg* koppargrufvor i Dalarne, äro nu mera
alldeles öfvergifne. De upptogos omkring år 1677
af bergsmannen Trotzig, och blefvo brutne med
mycken fördel. De öfvergåfvos omkring 1730.
Floder och Strttntdrag-. Sverige är ett af de
vattenrikaste land pä jorden. Betraktar man dess
berg- och höjd-sträckningar, finner man, att
landet har tvenne bufvud-afsluttningar, nemligen den
ena S.O. från Kölen och dess fortsättningar till
Bottniska viken och Östersjön; den andra S.V. till
Kattegatt och Öresund. De flesta och betydligaste
tillhöra Norrland. I Svea och Götha riken finnas
endast få, som förtjena namn af floder; men en
mängd större och mindre åar, hvilka dels falla in
i de stora insjöarne, och dels, söder om 57°,
såsom kustfloder flyta ut i Östersjön, Öresund eller
Kattegatt. Hufvud floderna äro: Muonio-, Torneå-,
Kalix-, Stora Luleå-, Piteå-, Skellefteå-, Umeå-,
Ångerman-, Indals-, Ljusne- och Dal-elfvarne samt
Ljungan, alla inom S.Ö. afslut|ningen och med
aflopp i Bottniska viken, samt Motala-ström med
ntlopp i Östersjön och Götha-elf, inom S.V.
afsättningen och med utlopp i Kattegatt. De
betydligaste kust floderna, inom S.Ö. afslu|tningen,
äro: Råneå-elf, Byske-å, mellan Piteå- och
Skel-lefteå-elfvar, begge genomflvta Lappland och
We-sterbotten; Öre-elf, Lögde-å och Gide-eir, med
utlopp i Bottniska viken. Emm-ån, Lyckeby,
Ronneby-, Mörrum- och Helge-åar, med utlopp i Öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
