Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
518
Vloruan.
Flottan.
borde tillika märkas, att icke öppningen till
kålan fylldes af ölet. Deraf uppkom en ny
stock-ning, ungefär sä, som sig tilldrager vid Motala
elfs stannande. En liten öppning för luften var
nödig, att uppstiga i kulan, i den mån bon
tömdes. Deraf uppkom ett sorl och den tömda
kulan fylldes af fradga. Detta var hufvudsaken.
Den drickande borde något luta hufvudet tillbaka,
och tuben mot ansigtets profil göra en 90 graders
vinkel. Allt delta var grundadt på rigtiga fysiska
lagar, om hvilka man dock icke bekymrade sig
med bjernbråk. Men handlaget lärdes af öfning
lika säkert, som med krita. Den drickande hade
ställning af en trumpetare; den bögra banden böll
tuben, och den venstra sattes i sidan. lian
liknade alldeles den ryktbara statuen af Farna i
slotts-trädgården vid Escurial."
Florinnn, Arvid Henrik, född år 1761, död
1841, såsom professor i anatomien och
veterinärvetenskapen i Lund från 1801 till 1931. R. af
N. 0., ledamot af vetenskaps-akademien, llan hade
åtföljt stora flottan år 1788 såsom
expeditionsläkare, och derunder bivistat slaget vid Högland,
samt tjenstgjorde, under det följande kriget, på
faltsjukhusen i Carlskrona. Under sina sista
lefnadsår ifrade han isynnerhet för nykterheten, och
blef år 1837 ordförande i det nykterhets-sällskap,
som stiftades i Lund. För att bevisa brännvinets
skadlighet utgaf han flera skrifter. Hans
författare-verksamhet rörde för öfrigt till det mesta
hans vetenskap, särdeles hästars kännedom,
sjukdomar och behandlingssätt derunder. Bland hans
arbeten märkas: Om husdjurens vård och skötsel,
Om dödstecken för drunknade, m. fi.
Flosjtf, bergsmanshammare i Grythytte socken af
Nerikes län, 7 mil från Örebro. År 1765 erhöll
E. Dahlberg tillstånd att flytta Norra
Kjerfvings-borns bergmanssmide till Flosjöbyttan. Bruket har
1 härd och 400 skepp:d privil. årligt smide af
eget tackjern. Skeppar på Götheborg eller
Stockholm. Hammarskatten är 4 skepp:d. Ägare fru
M. Holmgren, född Wahlund. Bruksstämpeln
visar K P med ett F under.
Flosta, en sätesgård i Altuna socken af Upland,
äger en stor, men gammal mangårdsbyggning, med
en ansenlig trädgård. Ilar tillhört slägterne Soop,
Creutz och Cronhjelm.
Flosta källa, i Altuna socken, icke långt ifrån
Flosta sätesgård, är en af de största källor som
finnas i riket. Den har så starka och ymniga
vattenådror, hvilka upprinna ur jorden, att
dermed drifves en mjöl- och såg-qvarn, som är i
gång både vinter och sommar.
Flottan , handels. Se: Fartyg.
Flottan, örlogs. Sveriges halft insulära läge,
dess rika tillgång på hamnar, på skogs-effekter
och jern, således på allt som behöfves för att
bilda en sjöstat, lockade tidigt till begagnande
af dessa förmåner, och då Sverige framträder i
historien, visar det sig redan såsom försedt med
talrika flottor, och män, som kunde föra dem.
Hela krigs-syslemet var beräknadt på sjövapnet,
och skattläggningen (ledungslama) till en stor
del bestämd for dess bemanning och underhåll.
Riket fördelades i skepps- eller hamnlag, hvilka
voro förbundna att underhålla ett visst antal
fartyg, till det mesta 4 för hvarje härad eller
hun-dari, utom Westmanland, som utgjorde endast 2
på häradet, och Gottland, hvilket i ett för allt borde
lemna 7 skepp. Westernorrland var ensamt
nndanta-get, men dess invånare deremot förbundne att, när
de anföllos, försvara sig sjelfva. På detta sätt
kunde landet uppställa en ganska betydlig sjöstyrka,
enligt Peringsköld ända till 2,400 skepp. Om ej
antalet var så stort, befanns det i alla fall ganska
betydligt, då Upland ensamt utgjorde 88 skepp,
och Anund Jakob utskref, i kriget mot konung
Knut i Danmark, 350 fartyg. Krigsskeppen
kallades Långskepp, till åtskillnad från
handelsfartygen: Byrding. (Se detta ord.) De förra voro Drakar,
Snäckor, Karfar och Krafveler, samt allmännast
roddfartyg, försedda med blott en enda mast, som
kunde nedtagas. Stridssättet var hufvudsakligen
beräkuadt på äntring, ehuru den tidens större
kastvapen sannolikt äfven begagnades om bord på
skeppen. — Med hedniska tiden upphörde
vikingafärderna och med dera förföll äfven flottan. Blott
detta kan förklara, huru det var möjligt, att
Sverige, från hvars hamnar så många krigsflottor
af-seglat att bära död och förstöring till fjerran
länder, nu nödgades se sina egna kuster härjas af
fremmande fiender, samt att Esterne, i slutet af 12:te
seklet, till och med vågade sig in i Mälaren och
brände sjelfva hufvudstaden. Flottan vanvårdades
i allmänhet under bela medeltiden, med nndantag
af Carl Knutssons regering, hvarunder något
gjordes för henne, och Hansestädernas skepp förde
utländska varor till de Svenska städerna, under
det sjöröfvare oroade Sveriges stränder. Trosa
lades af dem i aska under konung Kristo|fers
regering. — Med Gustaf Wasa börjades en ny tid
för allt inom Sveriges administration och äfven
för flottan. Upptäckten af krutet hade gjort en
fullkomlig förändring i bela stridssättet, så väl
till lands som sjöss. Man började bestycka
äfven fartygen med kanoner, och Sverige dröjde
ej att tillegna sig denna uppfinning. Konung
Gustaf införskref utländske skeppsbyggmästare, och
eskadrar stationerades i åtskilliga af de större
städerna, såsom Stockholm, Kalinar, Söderköping,
o. s. v. Huru talrika dessa voro vet man icke;
men af det förhällande, att år 1558 funnos i
Stockholms hamn 23 krigsskepp och i Kalmar 6,
kan slutas, att bela sjöstvrkan måste varit
betydlig. Ett skepp, den s. k. Stora Kr a fve len, sora
ban lät bygga, var det största dittills kända, ty
det hade en besättning af 1,300 inan. Erik XIV
visade sig mycket mån om sjöväsendet, och
hans regering kan anses som en af Svenska
flottans ärofullaste tidpunkter. Då Bagge år 1564
lade ut från Elfsnabben, anförde han en flotta
af 35 skepp, bland hvilka chcfskeppet Mars,
eller Makalös, hade 173 kanoner, af hvilka 125
voro af malin. År 1566 utrustades en Qotta af
68 skepp, som förde, så vidt inan har sig
bekant — ty för åtskilliga fartyg saknas i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
