Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flottan.
Flugsnappare.
521
och heder efter den värdighet desse
skeppsbygg-mästare då innehade. Korpsen fördelades till
tjenstgöring på fera stationer, nemligen i Stockholm,
Carlskrona, Götheborg, Åbo och Sveaborg, och
stod under befäl af general-adjutanten för
flottan. Öfversten vid korpsen har specielt
inseende öfver skeppsbyggeri-vetenskapens så
theoretiska som praktiska delar, och förste
konstruk-tions-officern vid hvarje station verkställer de
nybyggnader sotn der äro af nöden, hvarjemte alla
arbetsinetboder m. ni. upprättas af honom. Korpsen
antager elever, ej yngre än 12 år, hvilka böra
undergå examen i stadgade ämnen. Efter trenne
år, under hvilken tid eleven bör hafva inhemtat
erforderliga kunskaper, examineras och befordras
ban till under-konstruktör. Flottans
konstruktionskontor lyder under förvaltningen af sjö-ärenderna.
Flottans .sjö-art il ler i-regemente. Se:
ilfd-rin-regementet.
Flottholiue. Uti sjön Nimmern i Östergöthland
är en sådan märkvärdig holme, 16 alnar lång och
7 alnar bred. Den visade sig år 1749 och var
då 13 veckor öfver vattenbrynet, hvarefter den
småningom sjönk under vattnet till sjöbotten;
men syntes äter om hösten i mindre storlek på
samma ställe ett helt dygn. Den 4 Okt. 1756
visade den sig åter; men blef ej synlig längre än
till den 9 i samma månad. De stora
trädstub-barne på holmén vittna, att den fordom varit
be-växt med grof skog. Som den alltid vi»at sig på
samma stalle, emellan en ö och fasta landet, bar
man, de tider den ej synts, försökt finna den pä
sjöbottnen; men förgäfves. Allmogen tror, att när
bolmen visar sig skall krig tillstunda.
Flottmo kallas af allmogen en mycket fin och
föga lerblandad mosand, hvilken lätt upplöses af
regn och blifver flytande som välling.
Flottsuud, i Alsike socken af Upland. Ilär är
sedan urminnes tider cn marknadsplats, som
talrikt besökes af skårgårdsboar och länets
landt-män, omkring midsommaren och Mikaelis-messan,
hvarvid salt fisk utbytes emot spannmål. Fordom
var här en färja öfver sundet; men på senare
tider har en prydlig bro blifvit uppbyggd.
Flugbaggar (Cantbaridis), ett insektslägto af
skalbaggarnes ordning, med långsträckt, smal och
mjuk kropp, stort hufvud, långa, trådlika antenner
och kullriga, tunna, pcrgamentlika,
halfgenomskin-liga täckvingar, hvaraf hos oss förekomma:
Allmänna flugitaggen (Cantbaridis rustica), knappt 3
linjer lång, tunn och smal, kroppen svart, låren
tegelröda med svarta knän, ansigtet, ryggskölden
samt underlif och rygg tegelröda. Itoda och soarta
flugbaggen (C. dispar), liknande den förre, men med
hela hufvudet tegelfargadt; och svarta flugbaggen
(C. fusca), af 4 linjers längd, liknande de begge
nyssnämnde, men med svarta fötter. Alla arterna
finnas bela sommaren allmänt på träd och buskar,
der de fånga flugor och särdeles löfmaskar, samt
föda sig äfven i sitt larvtillstånd af andra insekter
och gagna sålunda genom deras utrotande.
Dessutom begagnas de med fördel mot tandvärk på
det sätt, att de krossas och saften strykes på den
sjuka tanden; mén ej på tandköttet, emedan detta
deraf inflammeras.
Flugblommor (Antirrhinum linaria), en
mångårig växt, som förekommer allmänt vid
gärdesgårdar, jordvallar, åkerrenar, m. fl. ställen; blomman
är prydlig, men lukten obehaglig. Den kan
användas såsom fluggift, då den lägges i söt mjölk. Af
samma slägte förekomma några arter odlade i
våra trädgårdar för sina vackra blommor, såsom
Antirrhinum genistæfolia, repens, majus och
tri-phyllum.
Flugor (Muscæ), ett insektslägte af ordningen
två-vingade, med intryckt, skäggig mellansköld,
munnen försedd med klumpiga spröt och trådlika
pal-pler, hvaraf hos oss förekomma: llusflugan eller
fönster flugan (Musca doinestica), med rund,
gråaktig, trubbigt äggformig kropp, ljust
guldglänsande hufvud, tvenne stora ögon,
(sammansatta af mera än 4,000 facetter), svarta
antenner, ryggskölden silfvergrått och svart linjerad,
underlifvet skimrande af ask- eller silfvergrå
fläckar; emellan klorna befinnes cn sugboll, mest f\lld
med en klibbig vätska. Larven lefver vanligen i
sopor, gatsmuts, o. dyl. Spyflugan (M. voinitoria),
större än den förra, glänsande blå, med svarta,
mer och mindre klara vingar, munnen och
antennernas bas röda; sugmunnen kan belt och hållet
indragas. Den är isynnerhet bekant för sin
begärlighet efter färskt kött, på hvilket den lägger sina
inom kroppen utkläckta larver. Den förjagas bäst
ur skafferier med litet cblorvatten, stäldt på ett
flått kärl, emedan den skyr för den derur
utvecklade gasen, hvaraf den annars dödas. Under namn
af flugor förekomma dessutom en stor inängd
andra insektslägten och arter, såsom hästfluga,
korn-fluga, mastfluga, nyponfluga, oslfliiga,
rågdvärgs-fluga, slukarefluga, snubbiluga, m. fl. Se dessa ord.
Flugsnappare (Muscicapa), ett fogelslägte,
hörande till ordningen sparffoglar, ined temligen kort,
stark, rät, trekantig niibb, och näsborrarne, på
sidan vid näbbroten, öfvertäckta med cn hinna,
samt spensliga ben. De äro flyttfoglar, hvilka
komma sent och flytta tidigt, samt uppehålla sig
i skogar och lefva endast af insekter, särdeles
flugor. Deraf finnas hos oss tvenne arter, nemligen:
Grå fluijsnapporen (Muscicapa grisola), af 6 tums
längd, ofvanpå brungrå, med mörkbruna fläckar på
hufvudet; inunder hvit med gråbruna långa flackar
på hals och bröst; näbben långdragen svart, platt
och bred vid roten, samt försedd med fina
morrhår; iris bruo; benen svarlbruna. Begge könen
nästan lika; men ungfogeln med näbb och ben gråa,
samt Häckarne rostgulaktiga, i stället för
mörkbruna. Förekommer temligen allmänt i skogarne
öfverallt i riket; men bäckar mindre allmänt i de
sydligaste än de öfriga delarne af riket, och
senare än de flesta andra foglar; äggen, som äro
gul- eller gråaktigt hvila med grå och bruna
fläckar, 6 linjer länga och 4^- linjer tjocka, läggas
till etl antal af 5 st. uti ett bo, som består af
mossa, strå och gräsrötter, fodradt med ull och
fjäder, samt rufvas vexelvis af båda köi en.
Flytt-ningstiderne äro första hälften af Maj och medlet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
