Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fluxerum.
Flyinge.
523
bet ymnigt vid Gislöf i Nöbelöfs socken samt vid
Gladsax i Skåne, dels kubisk, dels octaedrisk och
till största delen derb af ljusgrön, sjögrön,
gul-och rödaktig, violett och mörkblå färg, äfvensom
sparsammare i Norrberget, Snickarberget och vid
Riddarhyttan, samt Sandbacka och Yxsjö grufvor
i Westmanland, samt vid Finbo och Broddbo i
Dalarne; på det senare stället arsenikhaltig. Den
begagnas dels till förfärdigande af åtskilliga
lyxartiklar, dels till beredning af fluorvätesyra, samt till
etsning på glas.
Flaxernni, en sätesgård i Aspelands bärad af
Kalmar län, består af 3 mtl. berustadt säteri,
skall fordom tillhört och varit bebodt af den
namnkunniga fru Ingrid Ulfva eller Ylfva, gift med
Magnus Minnisköld och moder till Birger Jarl af
Bjälbo. Flere sägner förvara här på orten minnet af
denna fru. Man förmodar att gården fordom
innehades af Folkunga-slägten, och att dess namn varit
Folkesrum. Säteriet har tillhört slägterne Rudbeck
och v. Sydow.
Flygande HollKndarcn, kalla sjömän en
vidskeplig föreställning om en seglare, hvilken,
medan han spökar i trakten af Goda Iloppsudden,
anses bebåda storm eller olycka.
Flygande kruka rår något till fUda.
Detta ordspråk betecknar, att man måste göra sig
möda, för att förvärfva sin föda.
Flygare, fru. Se: Carlén.
Flygfisk (Callionymus lyra), kallas af fiskare en
10—11 tum lång taggfenig fisk, hvilken mindre
allmänt förekommer i Kattegatt och Öresund, men ej
får förblandas med den verkliga flygfisken (Trigla
volitans).
Flygge, Crispin, skref sig till Westervik,
Bofors och Kymmermåla, blef år 1650 efter sin
fader inspektor öfver landttullarna i Westergöthland,
Wermland, Dahl och Nerike, samt år 1658 öfver
de af Danmark vunna landskaper och sist
generalinspektör öfver landttullarna i Sverige och Finland.
Död 1674. Gift med Sigrid Ekehjelm, hvilken,
efter Flygges död, födde en gosse, för hvars skull
kyrkoherden Birger Carlberg, borgmästaren Olof
Persson, begge gifta med Flygges systrar, samt
ännu en tredje svåger, blefvo dömde till döden.
Barnet dog 1680. I sin beskrifning öfver
Wermland säger Fernow: "Verlden är ännu i tvekan om
detta barn var i rätta ärender stadt." Emellertid
skall knappt någon rikare person bott inom
Wermland, än fru Sigrid, men hon dog utfattig.
Flyghafra, land- eller vildhafra (Avena falua),
en årlig gräsväxt, hvilken förekommer såsom ett
besvärligt ogräs bland vårsäden öfverallt i riket,
och der det får öfverhand förqväfver denna, samt
i hög grad utmärglar jorden.
Flygsand är en ytterst lin sandart,
hufvudsakligen bestående af qvartspartiklar, hvilken, i
anseende till sin finhet, sättes med lätthet i rörelse och
kringföres af vinden, så att dess yta efter stark
blåst ser ut som stelnade vågor, och hvaraf
vinden ofta sammanbiåser stora drifvor, kallade Dyner,
som dels tillväxa i storlek, dels flytta sig från
ett ställe till ett annat, och ofta belt och hållet
begrafva odlade fält, samt derigenom åstadkomma
oberäknelig skada. Hos oss förekommer flygsanden,
särdeles i Skånes sydöstra del, i södra Halland, på
Gottlands norra udde och i Westergöthland på södra
stranden af Wenern. Till hämmande af den skada,
som flygsanden förorsakar inom Skåne, Halland och
i allmänhet uti de nejder af Sverige, hvarest den
finnes, hafva tidigt särskildta åtgärder blifvit
vidtagne. Man har genom planteringar sökt fästa
sanden och hindra dess kringförande af vinden.
Sådana planteringar tillhöra icke Sverige allena.
Äfven i Holland, hvilket mycket lider af flygsand,
har man på detta sätt sökt att hejda densamma.
Det uppgifves, att redan konung Christian IV
börjat med planteringar einot flygsanden i Skåne;
säkert är åtminstone att man år 1721 gaf understöd
af allmänna medel för ändamålet. Vid medlet af
1700-talet såg Linné på sin resa i Skåne
betydliga flygsands-planteringar, som vunnit god
framgång. Föreskrifter till flygsandens hämmande
utfärdades ånyo i slutet af 18:de seklet och
statsanslag beviljades för Chrislianstads län 1816.
Genom kongl. bref hafva dessa planteringar blifvit
emot höga viten skyddade för åverkan. För hvarje
åverkadt träd bestämdes att femton skulle sättas i
stället och böterna för den skada som
åstadkommes äro temligen betydliga. Oaktadt de
statsanslag, som tid efter annan blifvit beviljade, utgöra
flygsandsfälten, enligt uppgift i 1844 års
femårsberättelse, 8,000 tunnland, endast inom Halland.
Brist på penningar och på material till stängsel uti
skoglösa trakter, hindra betydligen utrotandet af
flygsanden.
Flyinge, kungsgård, belägen i Sandby socken af
Torna härad i Malmöhus län. Den skall i
kathol-ska tiderna tillhört biskopen i Lund; men vid
reformationen indragen till Danska kronan kom den
i frälsemanna-ägo, tills den, efter freden i
Roeskilde, tillföll konungen i Sverige såsom vederlag
för Bornholm. Redan år 1660 började här
underhållas ett stuteri för Kougl. Maj:ts och kronans
räkning, och detta fortfor intill år 1836, då
stuteriet från denna dess egenskap organiserades till
en hingstdepöt, till beredande af en kraftigare
inverkan på hästafveln, och med sä stort antal
be-skällare som här kan underhållas, hvilket antal för
närvarande utgör 40 st. samt 10 unghingstar, af
hvilka förstnämnde 8 qvarstå vid depöten, samt de
öfriga kringföras till Malmöbus, Cbristianstads,
Blekinge, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och
Hallands län. Inrättningen förblifver alltid en verklig
nationalangelägenhet och vigtig gren af allmänna
hushållningen, så väl i ekonomiskt, som militäriskt
afseende. Större delen af kungsgården är
utarrenderad i farmer för stuteriets räkning, och utgör en
ägorymd af 2,684 tunnland jord, hvaraf 400 är
åker, 1,316 äng samt 216 beteshagar.
Boningshuset består af ett stort nybygdt stenhus, med
vackert läge, på en böjd i en deromkring varande
skogspark, hvarförutan äro uppförda stora
ladugårdsbyggnader, stall och ridhus af gråstensmur.
Hemmanen i Sandby socken, Flyinge och Äkarp,
med flere inom samma socken belägna bybem, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
