Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Forslund.
ter studerade naturalhistorien och filosofien, hvilka
båda vetenskaper voro bestämda att, hvardera på
sitt sätt, göra honom namnkunnig. En akademisk
afhandling, hvari han yrkade de för den tiden
ovanliga satserna om allmän politisk fribet,
tryckfrihet, näringsfrihet och upphörandet af privilegier,
men hvars tryckning det akademiska konsistorium
förbjöd, förmådde honom att deröfver besvära sig
hos kansli-kollegium. Den Latinska
besvärsskriften ansågs skrifven i så djerfva ordalag, att
kollegium återsände den till författaren. F.
öfversatte och tryckte den likväl, hvilket medförde
obehagligheter både för honom och censorn, som
medgifvit tryckningen. Denna förföljelse visade honom
tydligt, att han, åtminstone för närvarande, icke
i fäderneslandet hade att vänta någon lycka och
befordran. Han antog således med nöje det
anbud, som gjordes honom från Danska regeringen,
att åtfölja den lärda expedition, hvilken skulle på
dess bekostnad afgå till Orienten, att der samla
åtskilliga kunskaper, tjenliga till vägledning vid
en förbättrad bibelöfversättning. Under en resa i
Tyskland hade nemligen Forskål gjort bekantskap
med åtskillige dervarande lärde och af den
namnkunnige Michaelis blifvit rekommenderad, att sluta
sig till nämnda sällskap. Med denna
rekommendation förenade Linné sitt förord, och ehuru
åtskilliga binder lades i vägen för honom — bland
andra förhölls hans pass i flera månader af
statssekreteraren — kunde han likväl om sommaren
1760 begifva sig till Danmark. Resan anträddes
i Februari 1761, ombord på ett Danskt
örlogsskepp, Grönland. Sällskapet besökte några
Grekiska öar, Konstantinopel och derifrån Egypten samt
Arabien. Forskål slöt sig isynnerhet till Niebuhr,
en Dansk fortifikations-officer, sedermera ryktbar
genom sin beskrifning öfver resan, och hvilken
samlat och utgifvit hans efterlemnade
anteckningar. Luftstrecket, det trägna arbetet och ännu
mera förtrytelsen öfver infödingarnes snålhet och
okunnighet, som ofta ådrogo de resande
olägenheter och inskränkningar, hvilka hans ömtåliga
lynne ej kunda fördraga, verkade ofördelaktigt på
hans helsa och han insjuknade i Tais i Arabien.
Han måste likväl fortsätta resan, ebum, i följd
af sin svaghet, fastbunden vid kamelryggen, samt
anlände sålunda d. 5 Juli till staden Jerim, der
han afled d. 11 i samma månad, endast 27 år
gammal. Utom den ofvannämnda politiska Dubia de
Principiis Philosophiæ recenlioris, utgöras hans
efterlemnade skrifter af: Descriptiones Animalium etc.
fue in itinere orientali observwit Petrus Fot skål;
I conen Natur ni. in itinere orientali ære incisas Edid.
Niebuhr; m. fl.
Fenlund, Johan, född i Jemtland i Fors
socken år 1754, död i Stockholm år 1809,
professor vid målare- och bildhuggare-akademien, en
skicklig målare och modellör. Hans förnämsta
arbeten äro: en stor tafla, föreställande Gustaf III,
hvilken köptes af dess gemål, och nn lärer finnas på
Frötnna i Upland -, en annan föreställande Gnstaf IV
Adolf och drottning Fredrika Dorothea
Wilhelmina; ea sådan föreställande en fröken Piper, som
Fonnfii. 539
strör blommor på sin aflidna systers graf; en
bröstbild af Linné, gjuten i brons, o. s. v.
Kornland, Samuel, utgaf år 1793 tvenne
prosaiska skrifter kallade, den ena: Sanningens röst
och den audra: Crisantas lofsång öfver Yppigheten
och Dårskapen, bestraffad genom förnuftet,
madri-gat, hvilka på sin tid väckte något uppseende.
Den förra bedömmes af Hammarsköld, såsom "icke
ntan värma i stilen och upphöjning i diktionen."
Författarens lefnads-omständigheter äro obekanta.
Formuarh, en socken, belägen i Frösåkers bärad
af Stockholms län, Olands och Frösåkers förenade
kontrakt af Upsala stift, 2 mil N. om Östhammar,
vid saltsjön. Socknen bör till 3 kl. patron,
pa-storater och patronat-rätten tillkommer ägaren af
Forsmarks bruk. Kyrkan är uppbyggd på
framlidne 11. Ex. grefve S. af Ugglas’ bekostnad, och
grunden dertill lagd år 1794, af dåvarande
konungen, som underskref en berättelse derom, tillika
med II. K. II. hertig Carl af Södermanland,
hvilket dokument förvaras vid kyrkan. Invigningen
skedde år 1800, af erkebiskop v. Troil. Den är
byggd efter professoren^ O. S. Tempelmans och
L. Masrcliers ritningar. Här märkes dessntom:
Forsmarks egendom, Forsmarks bruk och Gräsön
(se dessa ord). Socknen består af 11 -14r mtl. och
har 947 invånare. Dess areal utgör 10,576
tunnland, af hvilka 1,500 äro sjöar och kärr. Adr.
Tierp.
Forniiiarh, ett jernbruk och egendom i Upland
och Stockholms län. Egendomen består af 6 mtl.,
med en af de betydligaste åbyggnader i riket,
grundlagde år 1767 och färdiga 1774, med
vacker borggård, omgifven af jerngaller och stor
Engelsk trädgårds-anläggning. Bruket är det
äldsta af Dannemora-verken. Ar 1570 tillhörde
stället bergsmän och bestod af 3 smärre hamrar,
förmodligen för Osmundsjern. Ombyggdes sedan och
indrogs till kronan. År 1613 erhöll P. v.
Bin-ningen befallning, att här gjuta lod och
krigsredskap; pantsattes s. å. till enkedrottningen Christina,
arrenderades 1624 af utländska köpmän, hvaribland
De Bescbe och Rocbette, till hvilka det såldes af
drottning Christina år 1646. Georg De Besche
och hans systerson Adelsvärd voro närvarande bär,
då Ryssarne uppbrände bruket. Dess ägare hafva
sedermera varit frih. Grundel, lagman Wattrang,
J. De Geer, A. De Geer, F. Jennings och Rob.
Fin-lay. John Jennings erhöll det år 1762 och dess
enkefru sålde det 1780 till landshöfdingen frih. af
Ugglas, hvars son cxc. grefve G. af Ugglas nu är
ägare af bruket och egendomen, och gjort härstädes
betydliga uppodlingar. Bruket har kostbar
åbygg-nad, tvenne valon-liammare och 4 härdar, samt
2,875 skepp:d privil. årligt smide, af eget
tackjern. Hammarskatten är 28 skepp:d 15 lisp:d.
Kolbehofvet är 9,000 läster årligen.
Manufaktur-smide finnes der äfven. Bruket skeppar på
Stockholm. Smidesslämpeln visar F. inom en cirkel.
FoniiiKa, ett jernbruk i Alsters socken af
Wermlands län, anlagdt år 1628. Har 1 härd och 400
skepp:d privil. årligt smide, af köpe-tackjem.
Hammarskatten är 4 skepp:d. Skeppar på Götheborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
