Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
540
Fomellnsf
Foravibi
Ägare: G. Berggrens stcrbhusdelägare.
Smides-stämpeln: J B, inom en cirkel.
Forsselius, Liars, född år 1653 i
Westergöth-land, död d. 2 Jan. 1728, såsom prost och
kyrkoherde i Alingsås, hvilket embete han då innehaft
i 30 är. lian röjde för sin tid ovanliga
skaldeanlag, särdeles pä Romarenas språk, och
rekommenderades år 1680, dä han var konrektor i
Götheborg, hos Carl XI, som lofvade sörja för hans
befordran, och dervid till och med åsidosatte
gällande författningar, emedan han befallte
konsisto-rium i Skara alt gifva honom Tunbems pastorat,
antingen det vore regalt eller icke. Konungen
lärer likväl sedermera hafva insett sitt misstag; ty
ban gaf vika för gjorda föreställningar, och F.
fick tills vidare nöja sig med poes. och hist.
lektoratet i Götheborg.
Forssell, Christian Didrik, Sveriges nu
lefvande förnämste kopparstickare, föddes i Skåne år
1777, och ernade i början egna sig åt medicinens
studium; men insåg snart, att denna ej erbjöd det
rätta fältet för utvecklingen af hans naturanlag,
hvilka drogo honom åt den bildande konsten,
särdeles åt gravyren. Dennas elementer inhemtade ban
först hos en guldsmed i Holland och fortsatte
sedan sina studier i Paris, der han egentligen
gjorde sig ett namn, och bland andra graverat Hera
plancher till det stora verket öfver Egypten.
Hemkommen till fäderneslandet har hans grafstickel
lemnat en mängd arbeten, hvilka stadgat hans rang
bland tidens störste gravörer. Ett af de
populäraste och allmännast spridda bland dessa är: Ett
är i Sverige.
Forssell, Olof Hansson, kyrkoherde i
Öster-Wåhla församling i Upland, tbeol. doktor och
professor, L. af N. O., född d. 22 Sept. 1762 i Jerfsö
socken i Helsingland och död d. 9 Nov. 1838. När
fadern, då komminister i Delsbo, dött år 1773
och lepinat sin enka i knappa omständigheter,
underrättade denna sina söner, att hon icke förmådde
besörja deras studier, hvarföre hon ville råda dem
att öfvergifva lärdomens bana. Den yngre
11-àrige sonen, Olof, yttrade då: "nej, läsa skall
jag, om jag än skall tigga mitt bröd." Till
denna ytterlighet tvangs han väl icke; men likväl
hade han ännu långt in i manna-åren alt kärtipa
mot mycken brist och många svårigheter, dem
ban likväl besegrade med det mod och den
fasta beslutsamhet, som röjer sig i det
ofvannämnda svaret. Är 1777 kunde han redan blifva
student; men först elfva år senare magister och
1790 astronomie docens i Upsala. Här var han en
af de verksammaste medlemmarne i de konventer,
som höllos af de studerande, och hvari ett varmt
frihetsnit uttalade sig, hvilket snart väckte
regeringens farhågor, så att de förbjödos. Emellertid
hade han sjelf, vid ett företräde hos
herligen-re-genten, förvärfvat dennes ynnest, så att han, som
ett år förut blifvit informations-adjutant vid
artilleriet i Stockholm, år 1794 blef adjunkt vid
den nystiftade krigs-akademien på Carlberg och
1796 math. leklor derstädes. Här uppgjorde han
år 1797, tillika med dåvarande instruktions-of-
ficern, sedermera presidenten i krigs-kollegium,
af Tibell, planen till krigsmanna-sällskapet,
hvaraf sedermera uppstod krigs-vetenskaps-akademien.
Är 1805 lät han prest viga sig och erhöll àr
1808 Hudiksvalls och Idenors pastorat,
hvarifrån han år 1824 flyttades till Öster-Wåbla.
Hans förstånd var lika ljust som bans
framställningssätt redigt och enkelt, och båda voro
uttrycken af haiis lynne. Härmed förenade sig en
ovanligt stark helsa, som aldrig afbrulits af
någon sjukdom förr än den sista, hvilken lade
honom i grafven; men egentligen ej var annat än
krafternas småningom aftagande. Bland hans
skrifter anmärkas: Algebra för begynnare, Lärobok i
arith-metiken och Försök till en förbättrad öfversättning
af profeten Eiaia.
Forssén lus, Anders Henrik, biskop i Skara
från 1767 till 1788, då han afled i sitt 82:a år,
K. af N. O., hade förut varit andre tbeol. lektor
i Skara och kyrkoherde i Winköl, en from, lärd
och foglig man, var preste-ståndets talman vid
Riksdagen 1771—1772 och underskref som sådan
sistnämnda års regeringsform.
ForssJU, ett jernbruk i Stora Malms socken af
Södermanlands län, anlagdt år 1749. Bruket bar
4 härdar och 2,000 skepp:d privil. årligt smide
af eget tackjern med 20 skepp:d hammarskatt.
Här finnes äfven en stålugn, jemte spik- och diverse
manufaktnr-smide. Detta ställe är frikostigt
gynnadt af naturen genom sitt läge. Det tillbör frih.
C. C:son Bonde. Skeppar på Stockholm.
Smides-stämpeln Z inom en cirkel.
Forstena, 2 mtl. säteri, i Tunhems socken af
Westergöthland. Delta säteri tillhörde fordom
Tor-slensonska eller Forstena-slägten, när föddes, d.
17 Aug. 1603, fältmarskalken grefve Leonard
Torstensson. Egendomen reducerades till kronan
under 17:e århundradet. Den är nu majors-boställe
vid kongl. Westgötha-Dals regemente. Stället har
ett vackert stenhus, med 2 våningar.
Forstena-slägten. Denna ätt, från hvilken
Torstenson härstammade, anses leda sitt ursprung från
en Ilerr Hans i Todene, hvilken lefde omkring år
1440. Den innehafver N:o 2 på riddarhuset bland
adelsmän; men redan 1347 omtalas en Peder
Lindormsson af denna slägt såsom riksråd, och 1402
en Thure Jönsson, hvilken var lagman i
Westergöthland och på femtedag Pingst höll ting i
West-bo härad af Småland.
Fors vik, ett jernbruk i Undenäs socken af
Skaraborgs län, vid Götha kanal, der den ingår i
Bottensjön, £ mil från Wettern, har vacker
belägenhet och är grundlagdt år 1686 af Anthoni v. Boji,
som s. å. erhöll privilegier derå. Brnket har 4
härdar och 2,120 skepp:d årligt privil. smide af
eget eller köpt tackjern. Hammarskatten utgöres
med 20 skepp:d och frälsesmidet uppgår till 120
skepp:d. Dessutom finnes här spik- och annat
ma-nufaktur-smide med obegränsad tillverkning.
Braket skeppar på Götheborg. Äges af intressenter
och disponeras af J. R. Troselius. Bruksstämpeln
visar F öfver W inom en cirkel af punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
