Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
574
FffiiÅher.
Frötuna.
Frösåker, ett bärad i Stockholms läns 3:dje
fögderi. Detta bärad kallades fordom Provincia
Rho-din, och räknades härtill äfven socknarne
Westland, Löfsta och Hollnäs; deremot lydde Edsbo till
Närdinghundra. Na innefattar det 2:ne städer,
nemligen Öregrund och Östhammar samt 7 socknar,
nemligen: Edsbo, Börstil, Gräsö, Harg, Forsmark,
Hökhufvud samt Walo, hvilka innehålla en areal
af 206,227 tunnl., af hvilka 9,220 äro sjöar och
kärr, samt utgöra 352^- hemman med 11,295
invånare. Utom jordbruk, hyttedrift och
bruksrörelse ntgör fiske ett af inbyggarnes förnämsta
näringsfång, emedan till detta härad hörer en
ansenlig mängd större och mindre öar, af hvilka de
största äro Gräsö, Söderö, Tvärnö, Baggarö,
Fa-gerö och Rarlingsö. I förening med skeppslagen
Bro och Wäddö utgör detta härad en domsaga;
men med häradet Närdinghundra ett fögderi.
Frösaker, ett kontrakt af Upsala stift. (Se:
Olands kontrakt.)
Frös&ker, en gammal sätesgård i Kärrbo socken
af Westmanland. Den utgöres af krono- och
kyrkogods, som på 1570-talet blefvo förenade och
består af 5 mtl. Egendomen har tillhört riksrådet
Magnus Jonsson (Blå), som lefde ännu år 1302,
Nils Larsson, stamfader för Cruusiska ätten, samt
ifrån år 1688 slägten Gyllenstjerna. Är 1578
afbrann gården, och 1598, under oroligheterna
emellan hertig Gari och konung Sigismund, plundrades
Frösåker utaf de i Westerås förlagde Dalkarlar af
hertigens parti.
Frösö, en ö i Storsjön, utgör ett annex till
Sunne socken, och är belägen i Jemtlands läns södra
fögderi, £ mil från Östersund, med hvilken den
är förenad medelst en bro. Kyrkan, af sten, är
mycket gammal, hade ett ansenligt torn, som
ned-togs år 1768, i anseende till en tillämnad
utbyggnad. Här märkas: Kronstads eller Frösö skans (se
detta ord); Kungsgården, militär-boställe.
Ålderdomsminnen förekomma bär på Here ställen. Utom
lemningar efter gamla skansen på
kungsgårds-än-gen, och kapellet på Westerhus ägor, berättas att
vid Draged skall fordom hållits landsting. På ett
ställe vid Frösö skola, der nu milstolpen står,
säges ock att lifstidsfångar fordom blifvit afrättade.
Utom de många fiendtliga infallen i senare tider,
har i 13:de århundradet på denna ö stått ett
fältslag emellan Norske konungen Sverre och
Jemt-ländningarne. Oviks-fjäll och Åreskutan, samt en
del af de öfrige fjällryggarne, hvilka bär synas,
äro ortens väderleks-spåmän. Tv när tjocka
moln-stoder om morgnarne ses öfver fjällen, väntas
nederbörd; men då de visa sig med klar himmel,
blir merendels vacker dag, isynnerhet om vädret
blåser ifrån samma trakt. Tidig vår inträffar: när
myror, lärka, kråka och gök visa sig bittida. Sen
vår: om knipor, änder och vildgäss dröja länge.
Godt år väntas af sädesärlans tidiga flygt. Hårda
år bebådas genom myckenhet af harar, fisk och
fogel. Elakt väder spås af räfvars skrik. Köld
och urväder af sidensvansars och andra foglars
flygt fram till slättbygden. Ymnig gräsväxt
väntas efter mycket snö. — År 1674 bildades här en
trivial-skola, hvilken på senare år blifvit inrättad
till en högre lärdoms-skola. Den kommer att
förflyttas till Östersund och förvandlas till
elementarskola. Denna undervisnings-anstalt är den enda i
Jemtlands län. Socknen består af 36 mtl. och har
1,036 invånare. Dess areal upptages jemte
modersocknens. Adr. Östersund.
Frösö- eller Kronstads skans, belägen i Frösö
socken af Jemtland. I en vik af Storsjön blef
al-draförst den gamla Frösö-skansen anlagd 1611 af
Baltzar Beck, på samma ställe som Danska fogden
haft sitt säte, nära intill kungsgården. Sedan den
blifvit förstörd af Danskarne, år 1643 ånyo
uppbyggd och 1644 åter intagen af fienden, lemnades
den väl tillbaka genom freden i Brömsebro år 1645;
men eröfrades åter 1657 och återlemnades
följande året. År 1677 bestormades den från Norska
sidan och intogs; men genom freden i Lund 1679
blef den återställd, då dess upprättande ej vidare
blef påtänkt. Icke långt ifrån samma ställe
anlades sedermera, år 1700, nuvarande fästningsverk
af kapiten P. Ridderkrona, hvarföre skansen
kallades Kronstads skans. Den är omgifven med
vallar, och nu mycket förfallen.
Frösön är en liten ö, belägen i sjön Åsnen i
Småland och Kinnevalds härad, har den sägen om sig,
att en missgerningsman var dömd att ligga en natt
på hvardera af de 365 öar och holmar, som påstås
vara belägna i sjön Åsnen; men att han frös ihjäl
på "Frösön."
Frötuna, skeppslag eller härad i Stockholms läns
5:te fögderi, innefattar 4 socknar, nemligen:
Frötuna, Rådmansö, Länna samt Blidö, hvilka utgöra
2251 mtl. med 5,757 invånare. Skeppslagets areal
består af 81,047 tunnl., af hvilka 5,900 äro kärr
och sjöar, eller tillsammans omkring 34 <lv- mil.
Som detta härad till större delen består af öar,
hvilka bilda en långt ut i Östersjön utskjutande
skärgård, så utgöra fiske och sjöfart inbyggarnes
hufvudsakliga sysselsättning. Likväl idkas äfven
åkerbruk och boskapsskötsel, isynnerhet i de längre
från hafvet belägna trakterna. De största öarne
äro Rådmansö, Blidö, Yxla, Oxhalsö, Östra Lagnö,
Svartnö och Hammarö. Märkvärdigaste orterna äro
Norrtelge, jemte säterierna Riddersholm och
Penninge-by. I förening med häraderna Sjuhundra,
Närdinghundra och Lyhundra utgör detta skeppslag en
domsaga; men med häradet Åker och skeppslaget
Wermdö ett fögderi.
Frötuna, en socken, med Rådmansö, belägen i
Frötuna skeppslag af Stockbolms län, Sjuhundra
kontrakt af Upsala stift, ‡ mil S. från Norrtelge,
vid Saltsjön. Socknen hör till 2 kl. konsist,
pa-storater. Här märkes: Björnö (se detta ord), 2
mtl. säteri, äges af exellensen grefve Gust.
Trolle Donde; Rådmansö, en kungsgård om 3 mtl.,
14 mil från Norrtelge, belägen på en ö i skären,
har ett kapell. Drottning Gunilla Bjelke ägde
denna gård år 1591. Den har sedermera tillhört
slägterna Sperling, Fleming, Wattrang, hvilken senare
lemnade den till kronan i byte emot Fiholm i
Westmanland. Härifrån afgick transporten öfver till
Finland år 1739. Mellingeholm, 5 mtl. säteri, försal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
