Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FrOtuna.
Fuchs.
575
des år 1645 af drottning Christina till grefve Gabr.
B. Oxenstjerna. Ägdes sedermera af slägterna
Dohna, Lewenhaupt, Bjelke, Ehrenfelt och Bonde, samt
nu (1846), såsom fidei-kommiss, af
kommerse-rådin-nan Fr. VVilb. Croneborg, född v. Plomgren.
Osbyholm, 5 mtl., har innehafts af ätterna Sperling,
Ulfsparre, Tott, och från år 1692 till början af
1800-talet af grefliga slägten Löwen; men äges
nu af fabrikör C. Edström. Hotd, 2 mtl., har
tillhört slägterna Fleming och Bonde; äges år 1846
af löjtnanten C. F. Ridderstad. Hiddersholm, 2 mtl.,
kallades fordom Sido, utbyttes af kronan år 1720.
1 Frötuna kyrka finnes en brännspegel af metall,
2 alnar 21 tum i diameter. Den täflar med de
mest bekanta konststycken i sitt slag. Vid
Frötu-na-sjön ligger Borgberget, hvarest synes lemningar
efter en gammal befästning, samt en jättegryta af
1 ’ alns djup. Inom socknen finnas flere
runstenar. Frötuna består af 67 £ mtl. och har 1,739
invånare. Dess areal ntgör 28,026 tunnland, af
hvilka 3,390 äro sjöar och kärr. Adr. Norrtelge.
Frötuna, en gammal sätesgård i Rasbo socken
och härad af Upland. Konung Frode skall här haft
sitt säte. Det säges, att han förbjöd gömma
penningar inom lås, och att han till bevis buru ban
utrotat stöld, hängt sitt guldarmband på en
klippa. Enligt Olof Rudbecks yttrande skall denna
klippa finnas vid Frötuna och kallas Frodes klippa.
Sätesgården har fordom tillhört Slavacke-ätten,
Lorentssoo, riddarne Carlsson och Larsson, på
senare tider Dauckwardt-Lilljeström. Den är nu
fideikommiss i De Geerska slägten, och innehafves af
frih. Emanuel De Geer.
FrUtuua, ett jernbruk i Götblunda socken af
Nerikes län, 3 mil från Örebro, bestående af 12 £
mtl., grundades först af general-löjtnanten
Dank-wardt-Liljeström, hvilken skref sig till Frötuna. Han
var af Tysk börd och i konung Carl Xl:s tid
inflyttad i landet. Hans son, öfversten Clas
Dank-wardt-Liljeström, gift med en Christiernin,
prest-dotter från Fellingsbro, blef fången vid Pultava
1709; meu flydde och öfverkom till Stockholm.
Okänd och i trasiga kläder, uppehållande sig
genom försäljning af småsmide och fiolspelning,
anlände han slutligen till detta sitt fädernegods och
begärde allmosor, en dag då hans hustru inbjudit
flere gäster till middag. Under måltiden inträdde
han, och återtog, till allas bestörtning,
värdska-pet. Under hans frånvaro hade frun inköpt flere
egendomar. År 1793 såldes bruket till brukspatron
Ramseli, hvilken skänkte det till lagman Dahlson.
Nuvarande ägaren är frih. Gustaf Lilljehorn. Bruket
har 2 härdar och 1,253 skepp:d privil. årligt
smide, hvaraf 90 skepp:d frälse-smide, af
köpe-tack-jern. Hammarskatten utgöres med 11 skepp:d 12
lisp:d 13 skålp:d. Skeppningen sker på
Stockholm. Något manafaktur-smide är äfven
privilegieradt härstädes.
Frtivi, ett jernbruk i Näsby socken af Nerikes
län, 3 mil från Örebro, har 4 härdar och 1,840
skepp:d privil. årligt smide; frälse-smidet ntgör
180skepp:d, af köpe-tackjern, saml dessutom
spik-och annat manufaktur-smide, som drifves med torf.
Ilär finnes ock mjöl- och sågqvarn, tegelbruk samt
valkverk, som drifves med vatten. Braket
skeppar på Stockholm och tillbör J. J. Tersmeden.
Smidesstämpeln: Fx.
Frtta, koppargrufva i Åre socken af Jemtland.
Se: Gustafs grufva.
Fuchs, Peter, tillade BUhlstein till sitt öfriga
namn då han adlades. Var född i Würtenberg är
1612, promoverades till doktor i Montpellier och
praktiserade dels i Frankrike, dels uti Italien, kom
till Stockholm med hertigen af Sullzbach och blef
lifmedikus hos drottning Maria Eleonora samt Svensk
adelsman. Dog år 1668 med namn af en stor
praktikas. Bland hans söner nämnes en: Peter
4>ustaf, page hos enkedrottningen Hedvig
Eleonora, hvilken, i ett anfall af svagsintbet, afbände
sig lifvet med en spik, den han inslog i sitt hufvud.
Fuchs, Itutger, son till kommendanten i Malmö,
öfverst-löjtnanten Christian F., der han föddes den
12 April 1682, ingick, af böjelse, i faderns stånd,
och var redan år 1704 kapiten. Då Stenbock med
sin här gick öfver till Tyskland, var Fuchs
öfverstlöjtnant vid Dal-regementet, hvilket han anförde i
slaget vid Gadebusch år 1712, till hvars
framgång hans tapperhet och kloka rörelser
väsendtligen medverkade. Härunder föreföll en af dessa
kämpabragder, hvartill våra dagar så sällan äro
vittnen; men som Carl XH:s exempel och sätt att
fora krig stundom återkallade. Fuchs
sammanträffade nemligen med den Danske öfversten Glasenop,
och emellan dem uppkom ett envig, hvarunder den
Svenske kämpen väl erhöll icke mindre än 6 sår,
men likväl slutligen nedlade sin motståndare. Ett
fiendtligt skott krossade straxt derpå hans högra
ben, och följderna häraf tvungo honom att mer
än ett är gå på kryckor. De förmådde honom
likväl icke att lemna krigstjensten. Så snart ban
blifvit återställd afreste han tillbaka til)
fäderneslandet, och vid Carl XII:s första infall i Norrige
var ban, som under tiden rekryterat sitt vid
Tön-ningen förstörda regemente, ej blott en af dem,
som dit åtföljde konungen, utan äfven der, såsom
alltid, en af dem, hvilka mest utmärkte sig. Han
slog nemligen en betydlig Dansk styrka vid
Giller-åsen, utgjorde eftertruppen vid bärens hem-marsch
öfver Glommen, och befordrades, såsom belöning
derföre, till öfverste vid det regemente, ban
redan flera år fört med ära. Det första anfallet på
Fredriksbali, der hans förhållande tillvann bonom
Carls fullkomliga bifall, medförde för honom en
flyttning till öfverste-beställningen vid
Södermanlands regemente, hvars chef stupat utanför
fästningens murar. Vid Ryssarnes landstigning och
härjande pä Svenska kusten under Ulrika
Eleonoras regering, var Fuchs den ende af befälhafvarne,
som icke tog del i då gängse intriger,
hvilka, genom landets ödeläggande, ville öfvertyga
folket, att en konung behöfdes i spetsen för
ärenderna. Hans exempel bevisade huru oändligen lätt
det varit, att hindra härjningarna, om man velat
det; ty med endast 700 man fördref ban, vid Södra
Stäket, bela den Ryska styrkan, hvarföre ban
belönades med friherre-värdighct och general-majors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
