Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kurabacken
Faserna»
579
plichtige"; derföre hvarje gång en ny konnng
uppträdde på thronen, infinna sig hos honom "med
tillbörlig ara och reverenz begära stadfästelse på
for-läningarne, tillsäija honom huldskap, trooskap och
manskap", och till rikets och konungens tjenst
uppställa "tbet mästa folck, hästar och
krijgzrustnin-gar", som var honom möjligt. Derjemte
fastställer konungen i allmänna ordalag, att furstarne icke
skulle äga "för sig sielffue eller medh theras
en-skijlte rådh, tienare och undersåther" besluta
något, hvarpå rikets allmänna välfärd berodde,
antingen med krig, fred, förbund, fic., äfvensom att
icke, på hvad sätt som helst, förminska något af
de dem anförtrodda lån. Ehuru visserligen af allt
detta synes, det den regerande konungens
höghets-och majestäts-rättigheter icke skulle lida
inskränkning genom den länshögbet, som tillades furstarne
i deras län, gaf dock, i fråga om enskildtheter i
konungens och furstarnes ömsesidiga
högbets-rättigheter inom länen, det obestämda och allmänna i
Gustaf !:s nyss anförda ordalag anledning till häftiga
tvister emellan thron-innehafvaren och hans bröder,
hvilka inom sina furstendömen ville tillegna sig all
konungslig domsrätt. Sedermera blefvo likväl
dessa rättigheter närmare bestämda, först uti
"Stadgan om konungzlig och furstelig rättigheet öfver
Furstedömen, oprättat emellan Konung Johan och
dess furstelige bröder, den 27 Januarii 1582", och
sedan ytterligare nti "Förlijkning emellan Konung
Johan och Hertig Carl 4!c. om konungzlig
myndig-heet ra. m., den 13 Februarii 1587." För öfrigt
och beträffande den i furstendömet boende adelns
rusttjenst-skyldighet, ville stadgan af år 1582,
att, såvida all adel vore konnngen till trohet och
tjenst förbunden, och konung Gustafs testamente
betagit furstarne rättigheten att begynna krig
eller slnta fred, ingen af furstarne skulle hafva magt
att kräfva någon rusttjenst utaf adeln, som bodde
i furstendömet; men denna punkt föranledde likväl
mångfaldiga tvister. Med Gustaf II Adolfs broders,
hertig Carl Filips död, d. 22 Jan. 1622, upphörde
de furstliga länen.
Furubacken, en kronopark i Skånings härad af
Skaraborgs län, har en areal af 1,000 tunnland.
Furuby-, annex till Hofmantorp, beläget i Konga
härad af Kronobergs län, 1}- mil Ö. från Wexjö.
Kyrkan är uråldrig och af träd. Här märkes
följande boställen: Ånga, Korestad, NorrgArd,
Listetyd och Furuby. Vid Korestads by står en
runden. Det förmenas att en fylkiskonung Kore
eller Kure skall hafva bott vid denna by och der
haft ett slott; men få lemningar finnas deraf.
Vester från Korestad by äro åtskilliga större och
mindre jordhögar. Inom socknen räknas 14 små
insjöar. Den innefattar 32 mtl., med 988
invånare. Dess areal utgör 32,724 tunnl., af hvilka
1,760 äro sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Furudal, ett jernbruk i Ore socken af Stora
Kopparbergs län, nära Ore-åns inlopp i Oresjön,
är anlagdt år 1709. Bruket har 6 härdar och
2,735 skepp:d privil. årligt smide, af eget
tackjern. Ilär finnes äfven valsverk med flere
manu-fnktur-vcrkstäder och betydlig tillverkning af jern-
linor, diverse manufaktur-, spik- och svart-smiden
samt dessutom ett jerngjnteri. Hammarskaften
utgöres med 27 skepp:d 7 lisp:d. Från 1750 till
1770-talet har bruket tillhört en Sandel och
derefter Claessonska slägten; nuvarande ägaren är J.
G. Claesson. Ilit hör äfven Sandelsfors eller Tenninge
masugn, vid Tenninge-åns utlopp i Skattunge-sjön
1 mil härifrån, privilegierad år 1752. Enligt
bergs-kollegii privilegium af år 1826 är här
anlagdt ett valsverk med glödugn, för beredning,
genom garfning och valsning, af tjenligt ämnesjern
till skepps-ankar- och gruf-linor, hvilka tillverkas
bär af mycken godhet, och hvilket ämnesjern får
afräknas på brukets årliga hammarskatt. Bruket
är beläget i en skön björkdäld och omgifvet af
vackra alléer och planteringar. Arbetarne
härstamma från Wermland. Skeppningen sker på
Stockholm. Bruksstämpeln är S L med krona öfver.
FuruMund, i Uplands-skären vid
Sandhamns-farvattnet, hvarifrån räknas 2 mil till hafsbandet.
Här är en tull-inspektor, som hör till Stockholms
distrikt.
Flint benämndes ett mindre fartyg, hvilket fordom
nyttjades vid flottan att inbringa underrättelser,
och svarade således emot hvad man nu benämner
advis-jagt. Kallades på forntidens Latin [usla,
samt ännu på Fransyska (usle.
Fuxerna, annex till Romeled, beläget i Flundre
härad af Elfsborgs län, 3® mil S.S.V. från
Wenersborg, vid Götha-elf och Lilla Edet. Kyrkan,
byggd af sten år 1768, invigdes den 25 Juni 1769
och kallades Sofia. På kyrkogården finnas trenne
graf-cbor, tillhöriga Hanströms säteri, Berggrenska
och Hallbergska slägterna. I denna socken
märkes: Hanström, säteri, har tillhört frih. Ollonberg.
Töslanda, säteri om 1 mtl., utom underlydande
hemman, är beläget utmed Götha-elf, nära Lilla Edet
och Ströms kanal, har utmärkt vacker belägenhet
och bördig jordmån, tillhörde år 1831 enkefru
Olbers. Vid Fuxerna frälsegård finnes ett större
tegelbruk med en hvälfd ugn, som rymmer på en
gång 18,000 st. mursten och 12,000 st.
takpannor. Konung Magnus Barfot i Norrige kom år
1096 om våren, vid första islossningen, med en
stor flotta genom östra armen af Götha-elf upp i
Flundre härad till Fuxerna socken, der ban
landsteg med sin krigsbär och plundrade hela nejden.
Han ville nu göra Götha-elf till gräns emellan
Sverige och Norrige. Så snart han hunnit öfver ån,
var Svenska konungen Inge Halstanssons krigsmagt
bonom till mötes och angrep honom med mycken
tapperbet. Norrmännen stridde i början med
ifver; men de blefvo snart öfvermannade och
skingrade. F.n stor hop af dem nedgjordes vid Fors
(äfven annex till llomeled), och Magnus sjelf var
i fara att blifva fången. Han befann sig bland
flyktingarne, dem Svenskarne förföljde och bade
en röd jacka öfver harnesket. Han var af stor
kroppsbyggnad; men bredvid honom red äfven en
storväxt man, Ogmund Skofteson, som begärte
hans jacka, hvilken han fick,’ och tog bastigt en
annan väg. Svenskarne trodde då, att det var
konungen och öfvergåfvo att förfölja konung Mag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
