Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
580
FylgdarmUoi
Fyr.
nas, som lyckligen undkom till sina skepp. De
förra jagade efter Ogmund, som likväl räddade
sig; men med största svårighet. Konung Inge
trodde sig efter denna seger vara fri från
Norrmännens infall; men för att hämnas, ryckte
Magnus med en ny krigshär år 1097 in i
Westergöthland, af hvilket han tvingade en stor del
under sin lydnad. Ingo var genast tillreds till
motstånd. Vid hans ankomst drog fienden sig
tillbaka till gränsen; men då Inge minst
förmodade det, kom Magnus tillbaka, öfverraskade
en natt hans läger vid Fuxerna, på samma
ställe der förra slaget stått, bragte Inges folk i
oordning och slutligen att vika. Magnus kunde ej
begagna sina fördelar, utan drog straxt åter till
Norrige. — Vidare märkes Lilla Edet (hvarom se
detta ord). Socknen består af 16 mtl. och har
1,110 invånare. Dess areal utgör 4,906 tunnl.,
af hvilka 705 äro sjöar och kärr. Adr.
Götheborg och Sjuntorp.
Fylgdnruiän kallades de stridsmän, som fordom
omgåfvo konungen och på hvilkas tillgifvenhet och
tro han räknade mycket. De motsvarade senare
tiders drabanter, och minskades i samma mån som
riket blef försedt med annat rytteri.
Fylgior (mythol.). Dessa voro den nordiska
my-thologiens älskcligaste och ljufvaste fantasibilder.
De svarade emot de i Grekiska gudaläran
förekommande genier, eller skyddsandar, hvilka
öfverallt, osynliga, men välgörande och förnimbara,
omsväfvade goda och rättsinniga menniskor.
Fylke. Detta ord betydde ursprungligen delar af
en krigsbär, uppställda i slagtordning, detsamma som
nu uttryckes med bataljon, brigad, division. Som
allt välde bos obildade folkslag merendels är
krigs-höfdingens, så blef anföraren öfver en väpnad hop
småningom äfven dess höfding i fredstid, och
deraf uppkommo de många små välden, hvari
Sverige var fördeladt likt de flesta andra länder, och
öfver hvilka Upsala-öfver-konungen hade en mera
tillfällig och personlig, än i lag stadgad, magt. Ej
blott de flesta nuvarande landskap hade sålunda
sina egne konungar, utan äfven häraderna. I
Upland ägde Tiunda, Attunda och Fjerdhundra
härader sine konungar, och dessa härader kallades, med
ett gemensamt namn: Folklanderna, hvilket dock
egentligare torde hafva bordt heta Fylkisländerna.
Konungar och jarlar kallades derföre äfven Fylkir
eller befälhafvare för fylken. (Se vidare: Ingiald
Illråda.)
Fylla märren metl peppar, ett gammalt
Svenskt ordspråk, hvarmed förstås, att någon gör
sig onödiga kostnader.
Fyllebro, träffningen vid. Se: träffningen vid
Halmstad.
Fylleri. Den i Sverige mera än i de flesta
andra länder herrskande fyllerilasten har gifvit
anledning till en serskildt lagstiftning i och för dess
hämmande. Genom yttre straff låter den icke
utrota sig; men samhällets säkerhet fordrar dess
beifrande. Lagen bar* stadgat den grundsats, att det
druckna tillståndet icke i någon mån ursäktar de
brott, som derunder begås. Den som genom fyl-
leri beröfvar sig sjelf bruket af sitt förstånd,
ikläder sig i och med detsamma ansvaret för de
handlingar ban, i ett sådant tillstånd, utan medvetande
begår. Men om äfven intet brott under det
druckna tillståndet föröfvas, är sjelfva fylleriet inför
verldslig domstol straffbart, och belägges med
penningeböter. Böterna ökas i mån af ser>kildta
omständigheter, hvilka bidraga att göra den allmänna
förargelsen större, som fylleribrottet väcker.
Sålunda blir den som träder öfverlastad inför
domstol eller i allmänna läsförbör, m. fl. sädana
tillfällen, fälld till dubbla böter, och prestman,
hvilken drucken förrättar sin tjenst, mister embetet.
Fylleri under gudstjenst i kyrka medför, utom
böter, uppenbar kyrkoplikt. Verldslige embetsmän
äro detta fall mindre strängt bedömde än
presterne; dock kan äfven för dem fylleri under
tjen-stens utöfning, om det förnyas, leda till embetets
förlust. Jemte böter för fylleri äro äfven sådane
stadgade för dem, som utborgar starka dryckeråt
omyndiga studerande, tjenstfolk, gesäller och
lärgossar utan vederbörligt tillstånd. Böterna efter
fylleri-förordningen delas emellan åklagaren och
de fattige, samt förvandlas, vid bristande
tillgång, till fängelse vid vatten och bröd.
Fylleryd, Fyllesliilg och Fylleakog äro
sätesgårdar i Småland. Det förstnämnda har från
urminnes tider hört till Schedingsnäs säteri i
Fors-heda socken, består af 1 mtl. och innehades år
1828 af fideikommissarien till sistnämnde säteri.
Fyllingerum, en sätesgård i Ringarums socken
af Östergöthland, 2 mil frän Söderköping, består
af 2 mtl. frälse med underliggande 5}- hemman,
samt såg och injölqvarn. Ilar tillhört slägterna
Sparre, Bååt, Krus, Kagg, Strömfelt, Burensköld
och v. Schwerin.
Fynd. Med fynd förstås vanligen fornsaker, eller
lösa äldre persedlar, funna i jorden eller
annorstädes. Fynd och hittegods bör enligt lag upplysas,
på del rätta ägaren mä bevaka sin rätt, ifall
godset är tappadt. Fynd af nedgräfda skatter i
jorden delas emellan jordägaren och den som hittade
skatten, med undantag af gamla mynt och
konststycken, hvilka måste hembjudas kronan. På
detta sätt räddas gamla minnesmärken undan
förgängelse och faran att förskingras eller förstöras af
okunniga bänder. För återfående af förloradt och
af annor man funnet gods är en viss
preskriptionstid bestämd. Ägaren bör anmäla sig inom natt och
år, sedan lysningen är skedd; försummas detta, så
är hittegodset förloradt och tillfaller till
konungen och resten upphittaren. Lefvande kreatur, till
hvilka inga ägare bevisar sig, tillfalla dem som
träffade dem utan ägare och vård. Strandvrak och
bergadt gods ur sjönöd äro icke undantagne från
upphittarens skyldighet, att genom lysning
efterspana ägaren; och lysning måste ske vid vite af
det hittade godsets dubbla värde.
Fyndig (bergsm.term), benämnes en malmgång,
som innehåller de ämnen hvarpå gruf-arbetet
drifves; ofyndige deremot de, som icke innehålla sådant.
Fyr, ett eller flere ljus, anbragte på eller vid en
strand, i toppen af tornformiga byggnader (fyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
