Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
584 F&nKv&rdfrtrrelien.
Får.
undfår nödiga medel dertill från (ängvårds-styrelsens
kassa i mån af behof och efter reqvisitioner, hvaremot
kostnaderna for fångarnes vård och underhåll inom
läns- och kronohäktena i landsorterna blifva, efter
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes anordningar,
förskottsvis utbetalde af landtränterierna. Dessa
kostnader utgjorde (i runda tal) år 1844 for
Stockholms stad 6,000 R:dr, för Blekinge län 9,500
R:dr, Christianstads 14,300 R:dr, Elfsborgs 15,400
R:dr, Gefleborgs 7,400 R:dr, Gottlands 2,000 R:dr,
Götheborgs 12,800 R:dr, Hallands 8,000 R:dr,
Jemt-lands 3,000 R:dr, Jönköpings 10,900 R:dr, Kalmar
14,400 R:dr, Kopparbergs 5,400 R:dr, Kronobergs
9,600 Rdr, Malmöhus 7,500 R:dr, Norrbottens
2,200 R:dr, Skaraborgs 17,800 R:dr, Stockholms
12,500 R:dr, Södermanlands 9,900 R:dr, Upsala
4,800 R:dr, Wermlands 8,300 R:dr,
Westerbot-tens 2,600 R:dr, Wester-Norrlands 6,300 R:dr,
^Vestmanlands 8,500 R:dr, Örebro 9,800 R:dr,
Östergölblands 9,600 R:dr, eller tillsammans 220,252
R dr B:ko. Uppgående hela fångvården för är 1844
till 767,376 R:dr B:ko. (Se vidare:
Korrektions-inrättningarne , Krono-arbets-korpsen.)
FåiiRVMrda-ütyrelseu, eller, såsom den
rätteligen kallas, Styrelsen öfver fängelser och
arbets-inraltninyar i riket, består af en ordförande, med
benämning general-direktör öfver fängelser och
arbels-inrättningar i riket, samt af en kansli-och
en kameral-ledamot, hvartill kommit, i följd af
ökade göromål, en extra kameral-ledamot för
revisions- och balans-målens bandläggning. Under
styrelsen lyda: ett kansli, ett kammar-kontor,
ett revisions-kontor, samt ett byggnads-kontor,
med chef och arkitekt, hvarförutan styrelsen har
sig en läkare förordnad till biträde i ärender,
hvilka röra helsovården i fängelserna. Styrelsens sista
instruktion är af d. 7 Mars 1835. Uti dess
befattning ingår: att hafva inseendet och ledningen
i allmänhet af fångvården i riket; att vid
fästningsfängelserna besörja den del af förvaltningen, som
rörer fångbeklädnad, sängkläder, ved och
lysningsämnen, samt byggnadernas vidmagthållande i alla de
delar, hvilka icke tillhöra kongl. krigs-kollegium;
i alla delar bestrida den serskildta tillsynen och
förvaltningen af de allmänna arbets- och
korrektions-inrättningarne i riket, hvartill äfven räknas Malmö
fästnings- och korrektions-fängelse. Då
ofvannämnde instruktion utfärdades, beslriddes fångarnes
underhäll i fästnings-fängelserna genom kongl.
krigskollegium, uti Carlskrona och på Kungsholmen
genom förvaltningen af sjö-ärenderna, samt uti
läns-fängelserna genom kongl. stats-kontoret. För att
tillvägabringa mera enhet i förvaltningen, samt
för att vinna en tydligare öfversigt af
räkenskaperna öfver användandet af statsanslaget till
fångars vård och underhåll, förordnade Kongl. Maj:t
d. 23 Nov. 1841, på grund af rikets ständers
hemställan under riksdagen 1840—1841, att
förvaltningen af fångvårds-anslaget skulle öfverflyttas pä
fångvårds-styrelsen, hvars befattning, i följd deraf,
troligen blef den vidsträcktaste bland alla de
förvaltande verkens, och har styrelsen från och med
är 1842 utöfvat denna förvaltning, hvarför om-
kostnaden finnes i 1844 ars stat npptagen till
17,630 R:dr.
FäuO, ett gammalt och ansenligt herregods i Löts
socken af Upland, består af 2 hemman, som
tillika med Söderby, Bedarö om 4 hemman, och Xlälby
Ladugård om 5 hemman, samt 15 torp, alla i
samma socken, ägdes förut af öfver-ståtbållaren,
grefve Axel Wrede-Sparres arfvingar, och på senare
tider af frih. Claes Rålamb. Det innehades år 1305
af en adelsman vid namn Fulko och på 1580- och
början af 1600-talet af riksrådet frih. Gustaf
Ga-brielsson Oxenstjerna, llan son, rikskansleren
grefve Axel Oxenstjerna, föddes på Fånö.
Får (Ovis aries), en till de idislande djuren
börande djurart, hvilken anträffas såsom busdjur
nästan öfverallt, och i följd deraf äfven af flera
olika raser, uppkomna genom inflytande af olika
klimatiska förhållanden, samt födoämnen och
behandling. Slägtet är utmärkt genom hoptryckta,
skrynkliga, bakåt riktade, spiralformigt böjda horn,
vanligen kullrig panna och saknad af skägg, samt
kroppen beklädd med ull. Hannen får namn af
bagge, gumse, vädur, samt, då den är kastrerad,
hammel; honan kallas tacka eller (är och ungen lamm.
Ilos oss finnas följande raser: Spanska eller
Merinos-får (Ovis aries bispanica). Hannen har spiralformigt
böjda born med utåt vänd spets, houan vanligen
inga; svansen är temligen kort; ullen, krusig och
mycket fin, är mest värderad af all fårull,
hvarföre på senare tider kraftiga åtgärder blifvit
vidtagna för alt uppföda och sprida denna ras (se
Scha-ferier). — Engelska får (0. aries anglica), ulan born,
med hängande svans och pung, korta ben, svart
panna och lång, fin ull. De bästa äro från
Lin-colnshire. — Nordiska eller Isländska får (0. aries
is-landica, polycerata eller brachyerma), med grof,
raggig ull, kort svans och stundom 3—6 born. Det
utgör den ursprungliga, eller rättare, äldsta
inhemska rasen, ty efter all anledning har far aldrig
funnits vilda bär i landet, ehuru ett slag deraf,
som möjligen utgör stammen för de tama, neml.
Argali (O. fera siberica), förekommer vildt i Sibirien.
Det är likväl ej med säkerhet afgjordt, huruvida
Argali, eller elt par andra arter, neml.
Amerikanska och Korsikanska mufflon (O. montana och
mu-simon) är stammen för de tama fårraserne, eller om
dessa möjligen uppkommit genom blandning af
nämnde arter, hvilket ej är otroligt, i anseende till de
många och betydligt olika, hvilka anträfTas af dem,
såsom, utom de härstädes inhemska, Bredscans-fàret,
med lång, bred och fet svans; Dubbelsvans-fåret,
som i stället för svans liar tvenne 30 eller 40
skålp. tunga fettklumpar; Ungerska fåret, med
stora, upprättstående, skrufTormiga born; Guinea-fåret,
med puckel och slätt här, samt Hede-fåret, med
svart grof ull och oftast behornade bonor. De bos
oss inhemska raserna finnas utspridda öfver hela
landet, med undanlag af de nordligaste delarne.
De tvenne första arterna förekomma i de sydliga
och mellersta, den sistnämnde i de nordliga
land-skaperna, hvarjemte de i skogiga och bergiga
trakter blifva mindre än på slättbygden. De tåla i
allmänhet bättre köld än hetta, men äro deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
