Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V&rko.
mycket ömtåliga (or väta, samt nogräknade pä
beskafTenheten af sin dryck, den de dock kunna
länge umbära. De lefva omkring 14 år; men äro
ej dugliga till fortplantning längre än 7 å 8 år.
De para sig från slutet af September och bela
Oktober månad. Tackorna gå drägliga 21 à 22
veckor och föda (lamma) då ett, tvä, bögst sällan
tre lamm; några raser lamma dock två gånger om
året. Den nytta som man drager af dem medelst
ullen, köttet och skinnen är allmänt känd. Hela
antalet af får i riket uppgår, enligt Forsells
statistik, till 1,452,941 stycken; likväl anser han denna
uppgift böra ökas med 10 à 15 proc. för att
komma rätta förbållandet närmast.
Farbo, en sätesgård i Misterhults socken af
Kalmar län, består af 2 mtl., med underlydande
For-nebo, ^ mtl. säteri, Bollnäs, 1 mtl. frälse, och
Fogeln , en ö i hafvet. Läget är angenämt på
högsta spetsen af en ås, hvilken går genom socknen.
Kullen kallas af sjöfarande Jung fru kullen. Gården
tillhörde fordom Ekenbergska och friherrliga
Ehren-strahlska slägterna, samt på senare tider amiral
Nordensköld.
Fnnlnla, en sätesgård om 1 mtl. i Äsleds
socken af Westergötland. Den har i äldre tider
tillhört adliga slägten Lilljehöök, intill år 1657.
Ägdes sedan af amiral-löjtnanten G. Horn, riksråden
S. Lagerberg och Palmstjerna, fältmarskalken Per
Scheffer och öfverstelöjtnanten Th. Scheffer,
hvilken senare förordnade Fårdala säteri med
underliggande 14 bela hemman, till fidei-kommiss i
Schef-ferska ätten.
Faravingel, fårgräs (Festuca ovina), ett
mångårigt grässlag, som förekommer öfverallt i riket
på torra, magra fält, och är ett godt foder för
alla busdjur, särdeles för fåret.
Fårli, en vacker ö, ungefär 2 mil lång, belägen
| mil N. från Gottland, 6£ mil N.O. från Wisby.
Den utgör en socken i Ruthe ting af Gottlands läns
norra fögderi, Wisby stifts norra kontrakt och hör
till 2 kl. konsist, pastorater. Kyrkan föregifves
vara uppbyggd år 1166; men tyckes hafva ett
yngre byggnadssätt. Ilär finnas 3:ne likstenar med
runor. Tornet, uppbygdt år 1751, är vackert och
utgör ett sjömärke. I kyrkan äro
tacksägelse-taflor uppsatte af några, som blifvit räddade ur
sjönöd. Vid kyrkan har man anmärkt en jordvall
och ett bröstvärn. Skäl- och sjöfogel-fångsten
är betydlig i socknen, som har 18 små insjöar.
Lutlerkorn är en landtudde, med god hamn. 1
socknen finnes Gazeli ska vexel-undervisningsskolan.
Socknen består af 23 § mtl. och har 825 invånare.
Dess areal utgör 27,540 tunnl., af hvilka 1,450 äro
sjöar och kärr. Adr. Wisby.
FàrOannd är | mil bredt, skiljer Fårö från
Gottland.
Fii »om r»r ocli Initen aoui mor. Detta
ordspråk betecknar: modershjertat är alltid ömt om
barnet, ehura fadren är något sträng.
upp säges då hundarne kommit på farska
spåret efter ett djur; äfven då de spårat en fogelkull
o. s. v. så snart spåret är si färskt, att jagt kan
anställas.
Fttgred. 585
Ftt. Efter boskap uppskattades fordom allt
egendomsvärde, och äfven böter betalades med boskap.
Deraf kommer, att, i gammal skrift, penningar och
lösören fa namn af fä, och det ännu i dag brukliga
ordet inlagsfä betyder: hos en annan insatte
penningar eller lösegendom. Liggande fä hette husets
dyrbarbeter i guld, silfver, m. m. (jfr. Grekiska
Kttfir;kia). Det är icke längesedan boskap
upphörde att vara en medelvara, hvarmed andra varor
jemfördes. Ännu ofta säges: "det är koväide" om
varor, som ej har bestämdt penningvärde. Efter
alldeles samma förhållande bildades äfven det
Latinska pe-cunia af pe-cus (fé).
Fttbodar benämnas i Sveriges skogsprovinser de
aflägsna upprödjningar i skogarne, dit landtmannen
drifver sina kreatur öfver sommaren, då han ej
kan föda dem hemma. Fäbodarne äro ofta
belägna långt bort i ödemarken, ända till flera mil
ifrån sjelfva mangården. De bestå af
betesmarker, måhända någon gång en liten spannmålsodling,
jemte der uppförda oundgängliga byggnader. Dit
begifver sig bonden med sitt hushåll och sin
boskap vid sommarens början, saml återkommer när
betet ar förtärdt och höet inskördadt. Dä icke
hela slägten aftågar till fäbodarne, finnes der
likväl alltid någon person, som sköter kreaturen och
insamlar mjölken, osten och smöret.
Fäbodflyttningen är så allmän, alt bondbyarne, under
högsommaren, ofta stå nästan tomma, öfverlemnade
åt några få personer, medan allt är lif och
rörelse i fäbodarne. Under vintern äro dessa
öfverlemnade it ödsligheten, och blifva då
vilddjurens nästen. Man har sett björnen lägga sig i ide
i fäbodbusen. Fäbodfärderna bilda ett slags
no-madlif, fullt af poetiskt behag och en landtlig
friskhet, hvilket tjusande anslår den som besöker dessa
orter.
Fäderneslandet var Gustaf III:s valspråk, såsom
konung.
Fägerplan, Axel Johan, historiemålare, agrée
vid de fria konsternas akademi, född i
Westergötland år 1788, en af våra nu lefvande
utmärktare konstnärer.
FäirerskjMld, Lara, major, hette förut Fegier,
adlades år 1645 och stupade, under Carl X Gustafs
krig, vid Hall i Norrige. Af hans tvenne söner
blefvo Johan och Frouilioltl friherrar, den
förre öfverste for Westgötha-Dals regemente och
vice landshöfding i Elfsborgs län år 1693, samt
Fromliolil samma år landshöfding öfver Nerike
och Wermland, hvarjemte han samma dag
utnämndes till general-major. Var förut öfverste for
lifregementet till häst.
Vttgred, en socken, med Trästena, belägen i
Wadsbo bärad af Skaraborgs län, Norra Wadsbo
kontrakt af Skara stift, 2 mil O.S.O. från Mariestad,
vid Götha kanal och Viken. Kyrkan, byggd af
sten i gammal Götbisk stil, var ifrån början liten,
men tillbyggdes år 1665 med ett större graf-chor,
af landshöfdingen i länet, sedermera riksrådet Thord
Ulfsson Bonde till Säckestad, hvilket chor år 1704
öfverläts ät kyrkan. Samma år tillbyggdes en stor
och vacker korskyrka i samma stil och i förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
