Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
592
Vttgderler.
FSrbetedelie«helgd.
hjelp t, blir man möjligen i tillfälle att understöda
äfven andra.
VOgderier. Dessa till Sveriges administrativa
indelning hörande landskaps delar, utgöra till
antalet 113, af hvilka Stockholms län innefattar 3
fögderier, TJpsala 6, Westmanlands 7, Södermanlands
4, Östergöthlands B, Jönköpings 6, Kronobergs 4,
Kalmar 6, Wisby 2, Blekinge 2, Christianstads 4,
Malmöhus 5, Hallands 4, Götheborgs och Bohus 5,
Elfsborgs 6, Skaraborgs 5, Nerikes 4, Wermland
5, Stora Kopparbergs 7, samt Gefleborgs,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Westerbottens och
Norrbottens län hvardera 3 fögderier.
FOglare, var, under Carl Knutssons tid,
benämningen på kanoner, med hvilka man sköt stenar.
Verkan af dessa föglare, äfvensom deras styrka och
lavettage, lärer likväl hafva varit högst
ofullkomlig; emedan det förmäles, att den första och tredje
föglaren, som vid Stäkeborgs belägring år 1439
aflossades, hoppade ur lavetten; på den andra sprang
krutkammaren.
FOIeued, annex till Herljunga, beläget i Kullings
härad af Elfsborgs län, 3^- mil O.N.O. från Alingsås.
Kyrkan är af obekant ålder, ombyggd af gråsten
i början af 1770-talet. På kyrkogården iinnas
tvenne runstenar. Traditionen förmäler, att på
backarne söder om kyrkan, skall hafva stått ett
fältslag, emellan en konung Nyckel och fältherren
Falo eller Föle, hvari den förra stupat och Föle
af bytet föranstaltat kyrkans uppbyggande. Dessa
backar kallas ännu Nyckelbackar ne och kyrkan
Fö-lened eller Fota. Man har antecknat, att Falo af
Byrestad, en tapper Svensk man, blef slagen vid Föla
bro. Denna bro är slagen öfver ån Nossan, hvilken
flyter emellan kyrkan och Nyckelbackarne. En
kullfallen sten på backen ger anledning till den
förmodan, att fältherren är begrafven härstädes. Rundt
omkring ligga flera stenar. Socknen innefattar 11 £
mtl. och har 375 invånare, på en areal af 2,245
tunnl., af hvilka 75 äro sjöar och kärr. Adr. Skara,
Guntorp.
Völinge, en socken, med kapellerna Ilotagen och
Frostviken, belägen i Jemtlands läns norra
fögderi, samt dess norra kontrakt af Hernösands stift,
mil N. från Östersund. Jemte nämnde
kapellsförsamlingar, samt Fölinge och Ströms lappmärker,
15 till 16 mit från nämnde stad, innefattar denna
socken endast 10 mtl., på en areal af 1,078,110
tunnland, af hvilka 85,000 äro sjöar och kärr.
Fölinge var i äldre tider annex till Lits socken;
men skiljdes derifrån år 1746. Den kallades då
äfven Fyllinge af den orsak, att då Lits
socknemän idkade Aske uti de inom denna socken
belägna sjöarne Åckern och Lö/sjon, fortsatte de detta
yrke i sjön vid kyrkan, för att fylla sina käril,
hvaraf sjön fick namnet Fyltingen; men i följd af sin
betydligt aftagna fiskrikhet benämnes den nu
stundom: Tommingen. Kyrkan, af träd och försedd med
torn, uppfördes år 1815. Folkets näring är
åkerbruk och boskapsskötsel. Dess seder äro enkla,
klädedrägten allvarsam, mest af egen
tillverkning. — Barnsöl hålles ej här och ej alltid
graföl. Vid bröllop förekomma inga ovanliga ce-
remonier. Högtiden slätas vanligen efter 2 högst
4 dygn med gengåfvor af de nygifta till
gästerna. Dessa gåfvor, som utdelas vid sista
måltiden, bestå vanligast af band och en näsduk eller
nattkappa, som skänkes hvar och en. Närmaste
fränder erhålla större gåfvor, såsom band, lintyg
och strumpor åt föräldrarne. Dessa gåfvor
erhålla på sina ställen namn af Töle, och förutan
hvilka intet bröllop kan firas. Då detta Töle
frambäres, såsom ett tecken till uppbrott, skingras
sorgen öfver skilsmessan med några polskor. —
Folkmängden i denna socken utgör 1,400 personer.
I hela pastoratet: den Svenska 2,300, den
Lappska 352 personer. Socknen håller, jemte Hotagen,
9 mil i längden. Adr. Östersund.
FOIIingsU, en sätesgård om 2 mtl., i Kisa socken
af Östergöthland, med underlydande såg och qvarn.
Har tillhört slägterna Stjernfelt, v. Goltz, Örnflycht,
Grubbe, Drake och Ilelvegh.
KMlNebo, 4- mantal, beläget i Elmeboda socken i
Småland, är märkligt endast derigenom, att
nämndeman Pehr Nilsson dog derstädes 1842 i den
höga åldern af 102 £ år. Hans ena syster hade dött
104 år, och hans andra 105 år gamla.
Fttnster (af det Latinska ordet fenestra). Är 1789
lades bevillning på fönsterlufter, antingen rommen
voro uthyrda eller icke. I Stockholm och
Götheborg erlades 8 sk. B:ko for en större fönsterloft,
för medelmåttiga 5 sk., och 2 sk. för de minsta.
I andra klassens städer betaltes 4 sk. B:ko for de
största fönstren, 3 sk. för medelmåttiga och för de
minsta 2 sk. Ståndspersoner på landet erlade 1 V
sk. för hvarje fönsterluft, och allmogen betalte
endast 6 r:st. för hvarje sådan.
För katten till Kngland, lian Jamar
Hn-dock. Med detta gamla ordspråk betecknas, att
vanan är svår att öfvervinna.
Pttra, annex till Persnäs, beläget på Öland i dess
norra mot, 6 mil N.O. från Kalmar, 2| mil N.O.
från Borgholm och hör under Kalmar län.
Kyrkan, af sten, var gammal och liten, med 2 torn,
märkvärdiga för sina rum och celler, hvilka fordom
begagnades till convivii-hus, eller gästrnm för
kringvandrande munkar. Den nedrefs år 1828, då en
ny byggdes. Nära kyrkan står ett stenkors, v/d
Grönslunda by bautastenar, och på Pjukeberget en
stensättning. Vid Föra by har man, för några är
sedan, funnit i jorden ett horn, fylldt med 2 till
300 silfvermynt. Föra och Kårholms hamnar äro
belägna utanför Djurstads by i denna socken. År
1616, d. 27 Nov., utfärdade konung Gustaf II Adolf
ett plakat för allmogen i Föra socken, att segla
på utrikes orter, med sten och trädvirke, m. m.
Socknen innefattar 20 mtl. med 728 invånare. Dess
areal utgöf 7,359 tunnl., af hvilka 15 äro sjöar
och kärr. Adr. Borgholm.
Fttrberedelse-helgd. Uti erkebiskop Nikolai
Ragvaldi bref, skrifvet år 1447, talas om en helgd,
som han kallar festum parasceves, eller tillredelse-,
förbereclelse-belgd, hvilket ord de gamle hafva
brukat, både i allmänhet för bela nio veckors
fastetid, ifrån söndagen Septuagesima till påsk, såsom
ock serskildt för påskaftonen, hvilken äfven i skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
