Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Författningar.
Förklaring.
595
eller ansökningsskrift, då sakägaren ej har förstått
att uppsätta densamma, åligger att derunder sälta
sitt namn, hemvist och syssla, förutan hvilket en
sådau skrift ej får antagas till pröfning, äfvensom
sakägaren bör, vid efterfrågan, gifva anvisning på
författaren, eller sjelf ikläda sig den plikt, som
kunde böra författaren åläggas. Äfven dä
sakägaren framvist författaren, och denne blifvit fälld till
böter; men sedermera ej kan anträffas, blifva
bö-terne uttagne hos sakägaren.
Författningar. Sverige är troligen det enda
kristna land, der allmänna författningar, af hvad
innehåll som helst, kungöras medelst uppläsning
från predikstolen, under gudstjensten Detta bruk
är gammalt och bar, oaktadt mycket klagomål
deröfver, ej kunnat afskaffas. Dess olämplighet,
såsom störande den religiösa andakten, är allmänt
erkänd, utan att det kunnat lyckas preste-ståndet,
att varda befriadt från detta göromål, hvilket ej
äger någon gemenskap med dess embete. Vissa
författningar uppläsas årligen, andra blott då de
blifvit utfärdade; och deras gällande kraft, så vida
ej någon viss tid i sjelfva författningen
bestämmes, räknas ifrån den dag, då de blifvit
kungjorda i kyrkan. I sammanhang härmed står äfven
presterskapets skyldighet, att vid kyrkorna förvara
exemplar af utkommande förordningar. Sådana
tryckas numera i en fortlöpande följd, under titel
af Svensk Författningssamling. Förut trycktes de
serskildt, erhöllo då namn af det kongl.
årstryc-ket, och äro för äldre tider sällsynta alt finna
samlade. Det s. k. riksregistraturet, som förvaras
i kongl. riks-arkivet, innehåller för äldre tider,
ända tillbaka till 1500-talets början, afskrifter af
alla kongl. påbud. Serskildta författnings-samlingar
hafva tid efter annan utkommit, dels verkställda
af enskildta personer, dels på kongl. befallning.
Af förra slaget äro Scbmedemanns s. k.
Justitiæ-verk, Stiernmans Samlingar af Politie och
(Eco-nomi-förfatlningar, in. fl. samt Modées Utdrag ur
publika handlingar, hvilket börjar med tiden efler
Carl Xll:s död, der Stiernman slutar, samt går
till 1700-talet. Från denna tid åter Gnnes det s.
k. Årstrycket af författningar, som ifrån 1825 års
början utbyttes emot titeln Svensk
Författningssamling. Denna utgifves nu i nummerföljd och
arktals, i den mån författningarne utfärdas.
Förgift, såsom medel att afdagataga menniskor,
medför, i sådan afsigt användt, samma straff som
andra mord. I anseende till sådant missbruk af
giftiga medel, men tillika med afseende på gifters
användande till andra ändamål, är deras
försäljning tillåten blott under vissa vilkor. Endast
apothekaro äga rätt att försälja arsenik och
blott emot läkares recept, eller åt handtverkare,
hvilka i sin handtering behöfva detsamma, emot
magistratens intyg om behofvet deraf. Andra
gifter, de der stundom brukas för att utrota ohyra,
far endast emot köparens skriftliga bevis
försäljas, och innehafvandet af arsenik, utan att lofligt
bruk kan uppgifvas, är belagdt med böter,
likasom olofligt försäljande deraf. Detta senare har
isynnerhet ägt rum af gårdfari-handlande; men med-
för för dem, enligt lag, ntom böter, äfven
förlusten af handelsrättigheten.
Förgüt-inig-eJ, aja mej, fiskögon, fans ögon
(Myosotis scorpioides), en mångårig växt, hvaraf
finnas tvenne arter, nemligen en med större och
en med mindre blommor, hvilka förekomma
allmänt i riket på något fuktiga ängar eller
gräsvallar, samt äro utmärkta för sina nätt bildade och
vackra blommor, men annars utan all känd nytta.
Förliyda kallas, att på bordläggnings-plankorna
upp till vattenlinjen fastspika tunna plåtar af
koppar eller marin-metall, för att skydda fartygets
botten mot röta och mask. Hvarje plåt är
vanligtvis 42 vcrktum lång, 15 tum bred och väger
8 skålp:d viktualie-vigt, samt erfordrar 100
stycken eller ungefär 1 skålp:d kopparspik. Det antal
sådana plåtar som åtgår till en förbydning, är
ungefär lika med ‡ af produkten af fartygets
största bredd och längd i fot.
Förhör»liöcker, förliörHlüngder, äro vissa
böcker med kolumner, hvilka skola hållas af
presterne öfver alla dess åhörare. I dessa böra de
anteckna så väl barnen som äldre personer till
deras ålder, dem som döpas, när någon dör, blir
gift eller afflyttar, alla vaccinationen rörande
anteckningar, samt alla till församlingen inflyttade
personer till ålder, yrke, tjenstebefattniug och
benämning, m. m.
Föring, kallas den belöning i penningar, som
kronan består skeppare och besättningar å Svenska
kravel-fartyg, större eller mindre, såsom en
uppmuntran. Den utbetalas vid deu tullkammare, der
lossning sker, af den tullafgift, som för fartygets
medförda last inflyter. Vid fart på Östersjön
erhåller skepparen 1 R:dr 16 sk., styrman 28 sk.
och öfriga besättningen, hvardera 21 sk. Frän
de vid Nordsjön, Kanalen och Atlantiska hafvet
belägna Europeiska orter, får skeppare 7 R:dr 9
sk., styrman 3 R:dr 28 sk. och det öfriga
skeppsfolket, hvarje person 2 R:dr 42 sk. Frän
Medelhafvet och Levanten: skepparen 9 R:dr, styrman
4 R:dr 24 sk. och för hvardera af den öfriga
besättningen 3 R:dr 28 sk., allt banko. När
fartygen anlända från Wismar med endast spannmål och
ull, eller då införtullningen af medförda varor icke
uppgår till ett efter tulltaxe-bestämmelserna
beräknadt värde-belopp af minst 300 R:dr U:ko,
bestås skeppare och besättning, efter förra
vanligheten, ej någon föring, frän hvilken förmån äfven
inhemska på klink byggda samt utländska lärtyg
äro uteslutne.
Förklaring, liriati. Man har ansett, att
söndagen om Kristi förklaring infördes i tolfte
århundradet, af munkar. Andra göra den yngre, och
förmoda, att påfven Calixtus III, omkring år 1455,
varit dess upphofsman. Vid sin kröning, år 1569,
gjorde konung Johan 111, genom erkebiskopen, den
författning, att Kristi förklarings fest skulle
årligen firas i Sverige på sjunde söndagen efler
Tri-nitatis. Kyrkolagen af år 1571 stadfästade
detsamma och kallade denna högtid Transftyiiralionis.
Upsala möte år 1593 gillade ock denna
författning, och uti 1686 års kyrkolag gjordes deruti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
