Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
604
Gagnefs kanal.
Galrdner.
Noraà brak; Gråda kanal (se detta ord). Ilär
finnes ock postkontor. Socknen har 4,548 invånare.
Jemte annexet består den af 78 £ mtl., med en
areal af 98,750 tunnl., af hvilka 8,500 äro sjöar
och kärr.
Gagnefs kanal. Se: Gråda kanal.
Gagner, Lars Peter, kongl. hofpredikant, prost
och kyrkoherde i Arvika, född 1791. Ilar utgifvit:
Predikningar och Nattvards-betraktelser, 4 häften;
en årgång Predikningar; Strödda betraktelser i
andeliga ämnen, 15 häften; Blad ur Jesu
Evangelium; Biblisk historia for folkskolor, samt dessutom
flere nattvardsböcker, bönböcker och strödda
predikningar.
Gagnerus, Samuel, assessor i
antiqvitets-ar-kivet, död i Kungsbarkarö nära Köping år 1791;
utgaf, efter Gjörwell, Svenska Magazinet, några
småstycken bland Vitterhetsnöjen, Betraktelser öfver
menniskors sista slunder och ett Äreminne öfver
Stjernhjelm, författadt efter Franska mönster. Uar
förtjenst genom sin skarpsynta ordgranskning af
Svenska språket, och var en bland ledamöterne i
Utile Dulci. Han föddes i Hiinmeta församling i
Westmanland, der hans fader, Matthias G., var
kyrkoherde. Denne hade äfven mycken smak för
poesien, och var en icke olycklig idkare deraf.
Han beskylles likväl äfven för en annan smak: den
för brännvin, hvilken han likväl tillfredsställde med
sällsynt moderation. Han hade nemligen på sitt
bord, jemte dricksstopet, en butelj med väl
vat-tenblandadt brännvin, hvaraf han idkeligen
smutta-de och som han kallade: lac senum (de gamles
mjölk). Han dog år 1750, i en ålder af 62 år.
Gatmi, Sigfrid Lur. Af naturen vanlottad i
kroppsligt hänseende, med en bräcklig fysik och ett
för kort ben, men en utmärkt ritare, praktiserande
lärare och känd genom sina afhandlingar och
anekdoter om Svensk konst, hvilka i bandskrift
förvaras på Upsala bibliothek, 4 band i qvart.
Gahn. Landträntmästaren i Falun, Henrik Gahn,
af en från Skottland hit inflyttad ätt, och svåger
till sedermera presidenten David von Scbultzeuheim,
hade flere söner, som gjort namnet ryktbart. Den
äldste, ATils, praktiserande läkare i Arboga, dog
derstädes år 1820, i en ålder af 87 år, och den
andre i ordningen, Krik, död som
regements-fältskär vid Svea lifgarde år 1766, endast 31 år
gammal-, den yngste, Carl Pontus, född år 1759,
blef militär, gick i Fransk tjenst och bivistade tre
fälttåg mot Engelsmännen, erhöll S. O. 1789, för
affären vid Parkkumäki, tillfångatogs i Norrige år
1808, blef öfverste för Dal-regementet,
generalmajor, ordförande i krigs-hofrätten och K. med St.
K. af S. 0. Då han adlades år 1809, upptog ban
familjens gamla namn Gahn af Colquhoun. Död
1826. Den som isynnerhet gjort namnet
frej-dadt, var
Gahn, Johan Gothlieb, en om kemien och
bergsvetenskapen utmärkt förtjent man. Han
föddes d. 19 Aug. år 1745 på Woxna jernbruk, hvilket
tillhörde hans fader. Under sin studiitid i Upsala
förenade lika tycken och böjelser honom med
Thor-bern Bergman, nyligen utnämnd till professor der-
städes, och Scheele, ännu endast elev på ett af
stadens apothek; men sedermera s& utmärkt som
vetenskapsman. Alla tre gjorde hvar för sig
forskningar, hvilkas resultater de meddelade hvarandra,
och hvaribland några sedermera blefvo af stor
nytta for verlden. Efter vanligt bruk ingick den
Doge Gahn år 1770 i bergs-kollegium; men ebora
han der. erhöll assessors titel, (ick han likväl
aldrig någon ordinarie befattning eller lön, hvilket
han hvarken eftersträfvade eller behöfde, emedan
ban egnade sig åt ekonomiska yrken och deraf
både sin utkomst. Han gagnade icke desto mindre
vetenskapen och fäderneslandet. Flera af hans
företag hvilade på nya upptäckter, hvartill höra en
blästermätare, blåsrörets användande, uppfinningen
att af vitriolvatten tillverka vitriol och svafvel,
m. m. Berzelius erkänner honom i åtskilliga
stycken för sin lärare, och icke blott Svenska
vetenskaps-akademien, utan äfven flera lärda sällskap
invalde honom bland sine ledamöter. Som
representant för Falu bergslag vid 1809 års riksdag,
blef han ledamot af konstitutions-utskottet och
således en bland stiftarne af vår grundlag. Han
afled d. 8 Dec. 1818, ehuru vid 73 årsålder,
likväl oförmodadt, ty han hade ännu dagen förut
varit i tolf timmar sysselsatt vid sitt skrifbord,
någonting för honom ovanligt, emedan han mera
älskade den praktiska handläggningen med
vetenskapliga rön och forskningar, än deras upptecknande på
papper, en omständighet, som efterverlden måste
djupt beklaga, emedan flera af deras resultater
derigenom gått för henne förlorade. Han haT
således efterlemnat blott en enda skrift:
Underrättelser om uppställningen och nyttjandet af en förbättrad
appareil för vallens avrerande. — Mest bekant
näst honom, af hans bröder, är
Gahn, Henrik, född 1747, öfver-fåltläkare vid
krigs-akademien på Carlberg, hedersledamot af
kollegium medikum, ledamot af vetenskaps-akademien,
död år 1816. Införde till Sverige kokopporna och
var den förste, som, år 1802, i Stockholm
använde dem. Ett nytt örtslägte har blifvit uppkalladt
efter bonotn: Gahnia. Har utgifvit åtskilliga
skrifter: Om vatlenbrdck, kureradl med kauslika medel;
Bref om ödlors medicinska nytta, m. m.
Gahnit, automolith, ett till slägtet silikater
börande mineral, som består af kiselsyrad talkjord,
jernoxidul, kali och natron, med kiselsyrad
lerjord, och förekommer dels i Erik Matts grufva, dels
vid Broddbo och i Nafvebergs grufva, alla vid
Falun, äfvensom i Östra Silfverberget, vanligen
kristalliseradt med oktaedrisk grundform,
mörkgrönt, blåaktigt eller svartaktig! glasglänsande
eller matt, genomskinande eller ogenomskinligt, samt
så hårdt, att det repar qvarts. Uppkalladt efter
J. G. Gahn.
Gairdner, Robert, en af de mänga Skottar,
hvilka under Gustaf Adolfs tid, lockade af bans
krigsrykte, ställde sig under hans fanor. Under
30-åriga kriget tjente denne sig upp till
öfverstelöjtnant, blef Svensk adelsman, med bibehållande
af sitt förra namn, och förordnades sainma år,
1650, till slottshoppman på Nyslott i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
