Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oalanterl.
Galej myrorna.
605
Hvarken hans födelse- eller dödsår äro uppgifna.
Den ätt, hvaraf han härstammar, hette Gairdner of
Lyes. En annan gren deraf, Gairdner of Barowfield,
blomstrar ännu i Skottland.
Galanter! eller nipperhandeln i Stockholm har sin
egen s. k. societet, hvilken erhöll sitt reglemente
af kommerse-kollegium är 1784. Denna art af
minuthandel kan utöfvas äfven af fruntimmer, efter
anmälan hos handels-kollegium och af detsamma
utfärdadt tillstånd. Reglementet af är 1749 for
kramhandeln uppräknar en mängd varor, dem
galanterihandlare hafva rättighet att hålla tillafsala,
hvaraf synes, att denna handel egentligen utgör en
diversehandel, upptagande varor af ganska olika
slag, så väl egentliga nipper och
öfverflöds-artik-lar, som äfven andra lättare varor, sådane som
bomullsgarn, bandskar, m. m.
Cialar (mytbol.), broder till Fjalar, en ondskefull
dverg, hvilken, tillika med sin broder, mördade
den vise Qvaser och sedan bryggde skaldemjödet
af hans blod. (Se: Fjalar.)
•àaldarhorn (mytbol.). Det berättas i de
gamla sagohäfderna, att vid en af asken Ygdrasils tre
rötter fanns en brunn, hvilken har namn af
vishetsbrunnen. Den kallades vanligen Mimers brunn;
emedan den ägdes af Mimer. Han drack hvarje
morgon ur brunnen och begagnade dertill
Galdar-hornet. Eddan säger, att hans dryckeskärl varit
Gjallarhornet; men det fick Heimdal aldrig lemna
nr sina händer, emedan man ingen stund var
säker för ett anfall af Muspels söner.
Cialdenblnd. Borgmästaren i Skara, Lars
Andersson Brovall, hade tre söner, Anders, Lan
och Jolian. Den äldste af desse
(■aldén bind, Anders, blef, man vet ej till
följd af hvilka hemliga förhållanden, af Franska
sändebudet i Stockholm utskickad till Rom, der han
uppfostrades i ett jesuiter-kollegium, och gjorde
stora framsteg i de lärda yrkena, samt lade sig
isynnerhet på vitterbeten. Detta, tillika med hans
Svenska härkomst, förskaffade honom en
sekreterare-befattning hos drottning Christina i och för
hennes Svenska ärender, den han beklädde till hennes
död och till hennes fullkomliga nöje, så att hon
ofta hedrade honom med loford, med namn af
snille, o. s. v. Hon adlade honom, hvarvid han
antog namnet Galdenblad; men blef aldrig
introducerad på Svenska riddarhuset. Det är ej afgjordt,
huruvida han någonsin offentligen ombytt
religion; men visst är, att han var en ifrig
prose-lytmakare och sökte isynnerhet locka Svenskar alt
öfvergå till katbolska läran. Härtill använde han
drottning Christinas penningar, och lackades äfven,
ej blott med fångne soldater och skeppsbrutne
sjömän, utan äfven med fattige adelsmän och andra
personer af de bättre stånden. Efter Cbristinas
död sysselsatte han sig med ordnandet af hennes
papper, samt afled på ett landtgods uti Italien,
sedan han till sig hemtat sine yngre bröder, hvilka
begge antogo hans namn. Den mellerste, Lar*,
gick i Venetiansk krigstjenst, befordrades till
öfverste och kommendant på en Italiensk fästning,
samt lemnade, vid sin död, sin betydliga
förmögenhet åt sin yngste broder,
Oaldenblad, Jolian. Denne hade i början
varit simpel dragon i Österrikiska hären; men
inträdde sedan i andeliga ståndet och genom sitt
religiösa nit och sin broders rikedom, vann han så
högt anseende, att han blef pater prior för
jesuiter-kollegium i Lintz. Detta hade isynnerhet till
ändamål att omvända nordboer, och var derföre
helgadt ät nordens trenne skyddspatroner, de
helige konungarne: Erik, Knut och Olof. Men
Galdenblad inrättade dessutom en egen
undervisningsanstalt, der 40 unge adelsmän skulle åtnjuta
undervisning i alla för deras stånd nödiga vrken, och
hvarvid man isynnerhet bemödade sig att locka dem
öfver till katbolska läran, ehuru denna afsigt icke
öppet antyddes. Han skickade en Norrman, vid
namn pater Rinck, till Sverige, men hvilken der
genast fick befallning att återvända. En
tull-inspek-tor Ahlberg i Alingsås förmåddes att dit försända 8
Svenska ynglingar; men anslaget upptäcktes, och 6
af dem blefvo skickade tillbaka från Götheborg. Pater
Galdenblad, hvilken, enligt den beskrifning man bar
om honom, äfven i det yttre lärer hafva varit
typen af en äkta jesuit, lång, torr och mager och
med svartbrunt hår, afled i en hög ålder i Lintz,
år 1736. Hans uppfostrings-anstalt förföll efter
hans död.
Galeas, ett 30 till 60 läster drägligt fartyg,
med tvenne master, af hvilka endast den främsta,
som är högst, har rå-takling.
Galeja. Se: Galer.
Galejinyrorna, i Näsinge socken af Bohus län.
Namnet på dessa mossar härleder sig från den i
Juli månad år 1718 företagna märkvärdiga
transporten af Svenska galererne, land vägen ifrån
Strömstad, genom Skee och Näsinge socknar, till
Idefjorden. Emanuel Svedenborg säges hafva uppgjort
första planen till detta äfventyrliga företag,
hvarmed man hade för afsigt att rensa Idefjorden från
fiender, för att, dels vid infallet i Norrige hafva
ryggen fri, dels lättare kunna framskaffa de
nödiga materialierna till Fredrikshalls belägring.
Ingen kan göra sig ett begrepp om det djerfva i
denna plan och det kraftfulla i dess utförande, utom
den, som med egna ögon sett de naturliga
svårigheter man härvid hade att besegra. Det
fordrades Carl XII:s ihärdighet, att icke låta
afskräcka sig från ett sådant företag, då han såg
dessa klippfyllda hàlvägar, dessa klippbranter,
dessa träsk och grunda insjöar med sin dybotten,
hvilka måste passeras, och dertill, vid vägens slut, en
fiendtlig örlogsflotta, den der visade sina
tandrader liksom till hånlöje öfver det underliga
försöket. Men konung Carl var ej den man, som lät
afskräcka sig af skenbara omöjligheter; transporten
anbefalldes och gick lyckligt. Fartygen släpades
upp i Strömsvattnet, derifrån landvägen förbi
Blomsholms qvarnar till Färingsjön, så till Prestvattnet
och öfver Näsinge-slätten genom ett bergpass till
gjön Lången, hvarifrån de drogos öfver bergåsar
och träsk till Elfsjön, samt vidare öfver Pilegår-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
