Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Garpenberg* kungsgård.
lades bruksdriften, genom vårdslöshet hos
befallningsmannen i orten. Ar 1601 låt konung Carl
IX med arbete försöka Garpenberg. År 1613
emottogs Garpenbergs gård och kronogrufvor på
arrende af Hans Christoffer Steger från Falun,
hvilket ej fortfor längre än till år 1620, då de
öfvertogos af Otto Henr. Schmidt från Schwaben
och Jon. Rollenhagen. Bruket gaf år 1624 i
arrende 300 d:lr. Ar 1637 öfvertogs det af Th.
Funck och innehades af denna slägt till år 1758,
efter hvilken tid Garpenbergs gård och
kopparverk varit i enskild mans band. I senare tider
hafva grufvorna gifvit en betydlig minskad
afkastning, och på senare år i medeltal lemnat 132
skepp:d koppar, å 137 R:dr B:ko. De ödelagde
gruföppningarne vid Garpenberg kallas ännu
Heilen-yr ufvor, emedan man formodar, att de blifvit
upptagne i bedendomen. De förnämsta af Garpenbergs
grufvor äro: Stora lledninge-grufvan,
Fuuk-gruf-van, Eriks-grufvan och Rålambs-grufvan. Man bar
här anmärkt cement-vatten och cement-koppar.
Garpenbergs kungsg&rd, ^ mil från kyrkan,
förut krono, inlöstes till skatte af assessor J. Funck.
Framlidne bergsrådet och riddaren Salomon v.
Stockenström, jemte dess meddelägare, hafva här
uppfört flere vackra byggnader. Egendomen tillhör
nu, jemte förutnämnde verk, kammarherren E. v.
Stockenström och dess syskon.
Garphyttan, jernmanufaktur-bruk i Tysslinge
socken och Nerikes län. Iiär idkas diverse
manufaktur- samt svartsmiden, jemte spik-tillverkning af
eget tackjern. Bruket har 2 härdar och 800 skepp:d
priv. årligt smide. Hammarskatten är 8 skepp:d.
Skeppar pä Stockholm. Ägare: P. Hinnersson.
Bruksstämpeln: GB.
Garphyttau, I j mil V. från Lindes stad i
Nerike, tillbör bergsmän.
Garphytte-kliut, ett högt berg i Tysslinge
socken af Nerike, hvari anträffas ihåliga rum, såsom
kamrar, hvilka torde vara utbrutna grufvor. I
berget finnes äfven elt större hål, som kallas
Guldhålet, bildadt af naturen, ehuru man der brutit
efter guld och silfver. Man har bär anmärkt flere
egna stenarter.
GarpstrOiu, jernbruk i Westmanland. Se:
Ell-kolm.
Gartinan, Johan, juris professor i Upsala, född
1624, död 1684, ansågs för en af sin tids
lärdaste män-, har utgifvit: Ett Lo/tat öfver Riksrådet
Erik Gyllenstierna, samt en afhandling de
Pæniten-lia Legalt.
Gartz, en stad i Pomern, belägen vid
Oderström-men, blef anmärkningsvärd under trettioåriga
kriget. Medan de kejserlige innehade Gartz, lades,
af deras befälhafvare, Conli, ett bakhåll mot
Gustaf 11 Adolf, hvartill anledningen gafs af en
öfverstlöjtnant del Ponte, hvilken försyns skull öfvergått
till honom. På ömse sidor af en hålväg, som
konungen med 70 Finske ryttare skalle passera,
ställdes 1,500 Neapolilanske kuirassierer, hvilka
härstädes angrepo de bekymmerslös! framtågande.
Striden blef häftig; men oaktadt konungens och hans
följeslagares tappra motstånd, började fördelen lu-
Gaser. » 613
ta ät fiendens sida. Gustaf II Adolfs bäst blef
skjuten och han sjelf fången, men lyckligtvis icke
igenkänd, så att de efterföljande Svenska
sqva-dronerna, af skotten underrättade om faran,
hunno fram till undsättning, och Neapolitanerne
nödgades fly efter förlust af 400 döde och 200
fångar. Konungen ångrade sedan bittert sin
oförsigtighet, hvilken vållat så många tappres fall.
Staden Gartz innehades af de kejserlige ännu till
annandag Jul år 1630, då Schaumburg, efter
Greif-fenbagens eröfring, utrymde den, efter att först
hafva antändt den olyckliga staden. Gustaf Adolf
inryckte der två timmar senare.
Gartz, Peter, en gammal Carolin, hvilken kom
i tjenst 1689, som volontär vid lifgardet; men
tjente sig upp, så att han 1701 var kapiten. llan
erhöll aldrig någon högre grad, ehuru han fick
majors och öfverst-löjtnants karakter. Icke
desto-mindre gjorde han alla Carl XII:s fälttåg, från
slaget vid Narva till det vid Pultava, der han blef
fången, och fördes till Tobolsk. Här qvarhölls ban
till år 1722, då han ändtligen hemkom och dog
i tjensten på 1730-talet, några och 60 år gammal.
Gartzius, Johan, skref sig äfven Garsius,
Gartz och Gardtz, assessor i Åbo hofrätt och
död såsom sådan i början af år 1681, har utgifvit
åtskilliga dissertationer, var en lärd och skicklig
man; men, åtminstone under de sista ären af sin
lefnad, något oordentlig till sina seder, hvilket
kan inhemtas af följande utdrag ur hofrättens
protokoll för d. 21 Febr. 1680: "Widare
propone-rade Hans Excellence Presidenten, huruledes
Assessor Gartzius icke allenast den ena gången efter
den andra kommer drucken upp i denna Kongl.
llofRätten utan ock i Kyrkan och Guds bus,
hvarest han nästl. söndag sig så ställte och så
skräckliga och skamliga åthäfvor brukade, som hade ban
varit ifrån sitt vett och skäl; begiärdes att denna
Kongl. Rätt ville vara betänkt pä hvad sätt
sådant hemmas måtte. Hvarföre öfverlades detta,
och emedan Assessor Gartzius tillförene
alfvarli-gen förmant är med sådant att afstå och än
vidare framkomma; men efter han derutinnan allt
fortfar och continuerar, jemväl och besöker
par-terne som bäfva actioner i denna Kongl. Rätt,
såsom ock omgås med sådane personer, som en
Assessor intet anstår; ty slöts, att han till vidare
besked sig ifrån denna Kongl. Rätt absenterar."
Gaser kallas sådana kroppar, hvars minsta delar
endast i ringa mån lyda jordens dragningskraft,
äro så rörliga, att de med lätthet utbreda sig
i alla rigtningar, och således ej, såsom vätskor,
antaga en med jordens rundning koncentrisk,
bo-risontel yta. En sådan kropp är luften, hvilken
dock icke är en enkel gasart, utan består af
tvenne serskild|a, neml. syrgas och qväfgas. Dessa
begge och ännu en tredje, neml. vätgas, kunna på
intet sätt bringas uti annan form, och kallas
derföre beständiga (permanenta) gaser, då deremot
alla öfriga kunna genom starkare eller svagare
afkylning eller sammantryckning förvandlas till
dropp-förmigt flytande eller vätskor, och få derföre namn
af obeständiga. Af dessa senare förekomma tven-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
