Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
614
fiamlander.
fiatalopp*
ne, nemligen kolsyregas och vattengas,
färdigbildade i naturen, inblandade i atmosferiska luften,
de öfriga frambringas till största delen af andra
flytande eller till och med fasta kroppar, genom
inverkan af behörig värmegrad, hvilket äfven är
förhållandet med vattengasen. Alla sådana återtaga
fast eller flytande form, genom afkylning till
luftens vanliga temperatur.
fiasMlander, pastor i Wexjö stift, författare af
en beskrifning öfver Svenska allmogens sinnelag,
seder, m. in., hvilken utkom år 1774.
fiast. Under detta namn tänker sig allmogen
vålnader af mördade, odöpta barn, hvilka tros
nattetid upphäfva klagorop från kärr och andra öde
trakter. Dessa rop, af vidskepelsen kallade
gastskri, äro likväl icke annat än lätet af någon
fogel utaf oggleslägtet. — Gast betyder äfven ande,
vålnad i allmänhet. Ett visst slags hastigt
påkommande illamående kallas gastkramning, och tros
förorsakas af någon afliden, hvilken på detta sätt
vill hämnas tillfogade oförrätter. Eljest gifves
detta namn äfven åt de blånader i buden, dem man
någongång varseblifver vid uppvaknandet ifrån en
tung sömn.
fiastar, personer, som hafva något visst ställe
på ett skepp sig anvisadt for sin hufvudsakliga
sysselsättning, såsom märsen, backen, på
styrbordssidan, Kc. Häraf benämningarne märsgastar,
backsgastar, styrbordsgastar, &c.
fiatasliOK, märklig för det der den 4 Mars 1365
hållna fältslag, kan numera ej med säkerhet
bestämmas till sitt läge; men bör sökas i
granskapet af byn Hofsta, ej långt ifrån Enköping. Här
utropade den missnöjde Svenska adeln till konung
i Sverige Meklenburgaren Albrekt, öfverrumplade
och slog den afsatte konung Magnus Eriksson och
hans son Norske konungen Hakon, hvilken med en
bär skyndat fadern till hjelp. Slaget på
Gataskog, deri den gamle konung Magnus blef fången,
befästade konung Albrekt på Svenska thronen,
fiathe, frälse-egendom i Westergötland. Se:
Eriksberg, socken,
fiathe, Amin Tliolena. Detta fruntimmer,
född i Halland 1694 och död i Götheborg 1777,
gift först med kapiten-löjtnanten Thoresson och
sedan med grosshandlaren Busk, är märkvärdigt
derigenom, att, ehuru bennes ålder icke var
ovanligt hög, hon likväl hade en utomordentligt talrik
afkomma. Hennes äldsta dotter var vid hennes
död 66 och den yngsta 41 år gammal. Hon bars
till grafven af tO barnbarn och 2 barnabarnsbarn,
och vid begrafningen voro 60 af hennes
afkomlingar närvarande. Hon var stammoder för inalles
151 personer, af hvilka 106 öfverlefde henne,
nemligen 60 af man- och 46 af qvinnkönet.
fiatuliandel eller mångleri kallas den handel,
som hvarken drifves i parti eller i öppna bodar,
ntan i stånd eller på s. k. mångleri-stolar. Den
är tillåten endast med diverse varor, såsom
trädgårdsfrukter, nötter samt vissa födoämnen, sådana
som hummer, kräftor, ostron, m. m. Tillstånd af
stadens styrelse fordras för drifvandet af sådan
handel. Men all annan gatuhandel, såsoin utbjudande
af tryckta skrifter eller af handels- och
handtverks-varor, är vid böter förbjudet. Uppsigten öfver
gatubandeln tillbör, för Stockholms stad,
öfverståt-hållare-embetet för politie-ärender.
fiatulopp, ett nu mera afskaffad t straff i Sverige,
var fordom brukligt icke blott för brott emot
krigsartiklarne, ntan äfven vid andra tillfällen,
såsom för tjufnad, förbrytelser af sjötullsbetjente,
samt för åverkan på vattenkonster eller andra verk
i grufvor, jemte flere andra förbrytelser. Någon
äldre författning, der gatulopps-straffet omnämnes,
lärer svårligen kunna uppgifvas, än konung Magni
privilegier for kopparbergs-männen i Falun,
daterade den första lördagen i fastan 1347, i hvilka
den som stal kol, malm eller ved, för mindre än
en half marks värde, ådömdes gatulopp. De som
verkställde straffet kallades stupugrefvar i 10 Kap.
7 § Björköa K., samt slockebiinglar eller
stocke-knecklar och profosser, år 1569, i konung Erik
XIV:s afsättningsdom 16, 20 $§. Högsta
kroppsplikten var 9 hvarf gatulopp genom 300 man.
Voro icke 300 man att tillgå, kunde i stället 100
inan dertill kommenderas, då ett gatulopp fram
och tillbaka emellan detta manskap räknade» för
ett hvarf. Straffet fick äfven i visst fall
förvandlas till spöslitande, då 5 par svarade mot ett
hvarf; 9 mot 2,14 emot 3,18 emot 4, 23 mot
5, 27 mot 6, 32 mot 7, 36 mot 8 och 40 par
mot 9 hvarf. Man började dock redan for lång
tid tillbaka att inskränka och upphäfva detsamma.
Drottning Christinas straffordning år 1653
föreskrifver förvandling af böter i gatulopp, så att
emot 40 d:lr s:mt böter svara fyra, emot 80 d:lr
s.nit sex gatulopp och synas nio sådana vara det
högsta, som brukat ådömas. Gatuloppen plägade
verkställas antingen emellan femtio par, d. v. s.
etthundrade personer, eller igenom etthundradefemtio par,
d. ä. trehundrade personer. I förra fallet räknades
ett lopp fram och tillbaka for ett, men i det
senare hvarje genomlöpande för ett serskildt gatulopp.
Detta straff synes hafva blifvit tillämpadt endast
på manspersoner; deremot svarade för qvinnor
hudstrykning framfor tingstugudörren. Ifrån konnng
Carl Xl:s regering finnas förordningar, hvilka
utvisa att gataloppet då ännu var i fullt bruk; men
tillika att det började inskränkas. Anledningen
dertill synes hafva varit den afsky detsamma väckte
ibland allmänheten. Man började finna detta straff
alltför barbariskt, och anse förnedrande att
deltaga i verkställandet deraf. Det hände t. ex., att
då en tjuf dömdes af Götha hofrätt till nio
gånger gatulopp igenom trehundrade man, och detta
skulle verkställas af borgerskapet i Jönköping,
kunde detsamma icke dertill förmås, emedan de
kunde derföre lida något vanrykte. Straffet
utfördes då af allmogen i Tveta härad; men äfven
denna åtog sig det ogerna, hvarföre Kongl. Maj:t
förordnade att profossen ägde dädanefter förrätta
afstraffningen, med så många slag som domen
föreskref. Detta kongl. bref är af år 1690.
Sedermera synes det hafva ålegat stadsvakten att
verkställa gatulopps-straffet, ty ett kongl. bref af år
1731 förordnar, att gatuloppet ej allenast i sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
