Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gefle* |J iirden.
Geijer.
. 619
lighet och oro i karakteren, som ntmärka
inbyggarne i bergiga och kuperade trakter. Hos
invånarne i Gestriklands serskildta socknar röjer sig
for öfrigt en tydlig förvandtskap med de
provinser, till hvilka de gränsa; så märker man i
llede-sunda ganska väl grannskapet med Uplaod, i
Fer-nebo med Westmanland, i Tborsåker och Ofvansjö
med Dalarne, samt i Ugglebo och Hamrånge med
Helsingland. Helsingen, mindre lugn och kanske i
allmänhet svårare att styra, ådagalägger, vid
mognare ålder, hederskänsla och medvetande af värde
i samhället, gästfrihet, höflighet och redlighet;
men ungdomen härstädes förråder ofta trotsighet
och öfvermod, samt drängarne derjemte allmänt
nog sjelfsvåld. Så t. ex. har det vunnit helgden
af en landssed, emot hvilken knappt någon
busbonde vågpr sätta sig, isynnerhet i vissa socknar,
att ofta ingen dräng synes i husbondens arbete
eller ens i hans hus, ifrån lördagsmiddagen till
tisdagsmorgon och väl längre. Då sättes röda
filtmössan på och besök samt kringvandringar göras i
bygden, under utöfvande af hvarjehanda
oordent-ligheter. — Utom de ursprungliga inbyggarne finnas
äfven i begge landskaperna Finnar, hvilka bebo de
aflägsnare och oländigare trakterna, kallade
Finnmarker, och bilda liksom en kedja af nybyggen,
isynnerhet längs Helsinglands gräns mot Dalarne
och Medelpad, äfvensom på ömse sidor om
gränsen emellan Gestrikland och Helsingland; men
endast obetydligt af så väl deras språk som
lefnadssätt och lynne röjer numera deras ursprung.
Härförutan finnes i de flesta socknar ett eller annat
Lapp-busbäll, hvilket envist bibehåller sin nations
språk, lynne och seder, eburn spridt och enstaka de
bo. Länets indelningar äro: den ecklesiastika, under
Upsala erkestift, i 6 prosterier, nemligen: Gefle,
Gestriklands, Helsinglands östra, vestra nedre,
vestra öfre, och norra; 34 pastorat, hvaraf 6 reg.,
26 konsist., 1 preb. och 1 patr. Den juridiska i
4 domsagor och 15 tingslag, nemligen:
Gestriklands, samt södra, vestra och norra Helsinglands.
Den administrativa i 3 fögderier och härader,
nemligen: Gestriklands, samt södra och norra
Helsinglands, omfattande 4? socknar och 3 städer,
hvaraf i Gestrikland Gefle stad samt 10 socknar, och
i Helsingland städerna Söderhamn och Hudiksvall,
samt de öfrige 37 socknarne. Den militära i 1,405
rotar och 5 rusthåll. Länets areal, 172 £
qvadratmil, innefattar 4,004,243 tunnl., af hvilka
468,300 äro sjöar och kärr, samt 2,107£ mtl. och
11,072 tunnl. städerna tillhörig jord. Ilela länets
folkmängd utgör 110,858 personer, hvaraf 1 1,949
i de trenne städerne och 98,909 på landsbygden.
Af total-beloppet äro 48,154 personer på
landsbygden skattfria och 6,330 i städerna. (Se äfven
Gestiiktand, Helsingland.)
«Jefle>rjUrden är en invik af Bottniska viken.
Liksom den derutom belägna skärgård prydas
denna af flera holmar, hvarigenom staden får ett
behagligt läge, särdeles som några större öar
och åtskilliga uddar af landet, med vikar
emellan dem, gifva ett vackert utseende åt inloppet
till Gefle redd, och längre ut emot bafsryinden,
hvilken synes till staden pä 2 mils afstånd. En
del af dessa holmar räknas under staden, de
öfriga till Walbo och Hille socknar. Limön anses
som en förmur emot hafvet.
Gelle-an, äfven kallad Gafvel-ån, faller ut i
Bottniska viken och utgår ur Storsjön, i hvilken
flera vattendrag förut samlat sig, både från
Dalarne och Gestrikland.
Geliiig eller kronans gebäg kallas jagtbackar och
i allmänhet instängda skogsparker, hvilka tillhöra
kronan. Af sådan urt äro djurgårdame, som
blifvit inhägnade för villebråd. När det beslöts att
kronoparker skulle försäljas till skatte, blef intet
stadgande vidtaget om de s. k. gebäg. Dessa
synas derföre böra bibehållas i oförändradt skick,
utgörande en del af kronans fasta egendom.
Geigader och baus broder Swipdager nämnas
bland Hugleiks kämpar, hvilka gjorde ett stort
nederlag på Hakes folk, vid dennes anfall på
Hug-leik, så att han nödgades sätta sex af sina
krigare emot hvardera, inuan de kunde tag8s till fånga.
(Se: Hake.)
Geijer, Heligt Gunlaf. Denna slägt,
ursprungligen Tysk adlig, var en af de många, hvilka
inflyttade från Tyskland under Gustaf Adolfs tid, för
att uppbjelpa det då ganska ofullkomliga Svenska
bergsväsendet. Den ifrågavarande Bengt Gustaf,
son till skogs-inspektoren Christoffer Geijer,
nedsatte sig i Eks och Råda socknar i Wermland,
der ban, i en nästan vild trakt, biirjade anlägga
byttor och stängjernsbamrar, samt uppdref sin
tillverkning ända till 6,000 skepp:ds smide; men
försummade icke derunder odlingen af jorden, hvarmed
ban hann ända till 3 å 400 tunnors årligt utsäde.
Hans ntttiga verksamhet, hvilken förskaffade nära
3,000 menniskor sin bergning, belönades med en
välförtjent rikedom. De flera bruk och andra
egendomar han förvärfvat, gjordes af honom I ill ett
slags fideikommiss, hvilket alltid skulle drifvas för
gemensam räkning, och är kändt under namn af:
Uddeholms bolag, den betydligaste af alla
besittningar i Wermland. Han anlade en egen kyrka i sitt
nybygge. Född 1682, död 1746. Hans sonson,
Geijer, Bengt Heinlioid, bergmästare,
öfverdirektör vid kontrollverket, R. W. O. och ledamot
af vetenskaps-akademien, död på det af honom
inköpta Rörstrands porslinsbruk, nära Stockholm, pä
sin 58:de födelsedag, d. 11 Nov. 1815. Han
ernade först gä den akademiska vägen och egna sig
åt kemi, fysik och mineralogi, hvilken afsigt han
sedan öfvergaf. Han erhöll år 1787
vetenskapsakademiens belöning for upptäckten af åtskilliga
eldfasta leror, och har författat flera skrifter,
såsom om: SmàUmngsfötsok med eldsluft på ädla
stenar och andra jordarter i 0m sattet all nyttja
elds-luft titi bläsröi s/orsuk; Om metallers forhållande i
smältning, med tillhjelp af eldsluft -, Ron och
anmärkningar om flusspats- och btyglans-anledningar vid
Cimbritshamn i Skåne, alla införda i
vetenskapsakademiens handlingar.
Geijer, Krlh Gustaf, född på Ransäter* bruk
i Wermland d. 12 Jan. år 1783, hist. professor vid
Upsala universitet från 1817 till 1846, dä ban, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
