Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
620 .
Geijersholm.
Gejrttd,
som emeritus, derifrån tog afsked, K. N. 0., hvars
riddarestjerna han fornt erhållit i briljanter. Hans
forsla offentliga uppträdande var vid 20 års ålder,
då han erhöll Svenska akademiens stora pris för
ett äreminne öfver Sten Sture. Högst intressant
är hans beskrifning öfver dess tillkomst i bans
"Minnen." År 1810 fick han samma belöning för
ett svar på dess prisfråga: "Hvilka fördelar
kunna vid menniskors uppfostran dragas af deras
in-billningsgåfva?" Svenska akademien tillegnade sig
honom 1824, och alla andra Svenska lärda, eller
vittra och artistiska samfund, likasom några
utländska, hafva sedermera gjort detsamma. Utom
hans större arbeten Svea Hikes häfder och Svenska
Folkels historia äro hans förnämsta skrifter:
Thorild, en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse; Nytt
ett och annat, i fråga om akademiska j urisdiktionen;
Några anmärkningar öfver uppfostran och undervisning;
Om fatsk och sann upplysning, i afseende på religion;
Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämste
handlande personerne under tiden från Carl XII:* död titi
konung Gustaf III.s anträde af regeringen, belönad af
Svenska akademien med det af konung Carl Johan
stiftade pris; Om feodahsm och reputihkanism; Den
blå höken ; tidskriften Litteraturbladet, Konung Gustaf
III.s efterlemnade papper; Personalier öfver Carl XIV
Johan; Om vår tids inre samhalls-forhållanden, tre
föreläsningar; Valda smärre skrifter, m. fi.,
hvarförutan han ntgifvit poetiska skrifter och
skaldestycken, de sistnämnda till en del med musik;
Svenska folkvisor, gemensamt med A. A. Afzelius;
Musik for säng och /ortepiano, gemensamt med
Lindblad; besörjt redaktionen af Scriplores rerum
Sue-cicarum medii ævi, in. 0.
Geijersholm, ett jernbruk i Gustaf Adolfs
socken af Wermland, uppbygdt år 1731, hör till de
s. k. Uddeholms-verken. Ilar 2 härdar och 805
skepp d priv. årligt smide, samt 105 skepp:d
frälse-smide af eget tackjern, llammarskatten är 7 skepp:d.
Skeppar på Götheborg. Ägare: Uddeholms bolag.
Smidesstämpel: Uddeholm.
Gein<scheiu, Wilhelm, prost och kyrkoherde
i Nafverstads pastorat i Bohus län, död 1840, vid
63 års ålder, har vunnit en viss ryktbarhet genom
sin år 1811 i Götheborg utgifna skrift: ’’Försök
titi vederläggning af D:r Jungs förklaring öfver
Johannis uppenbarelse." Denna skrift, för hvars
författande man ej utan skäl misstänkte en annan
person, hvilken ock derföre måste, vid sitt
utnämnande till biskops-värdigbeten i Götheborg, ställa
borgen för sin renlärighet, ådrog Geintschein en
häftig förföljelse af nämnde stads befolkning, som
dertill uppeggades af flera bland sitt presterskap.
Detta såg nemligen uti de friare religiösa åsigter,
hvilka uttalades i nämnde bok, ett oerhördt
angrepp på de stående troslärorna. Efter att någon
tid hafva varit föremål för de otidigaste anfall, i
en mängd utkomna flygskrifter, samt till och med
hotad med personligt väld, återtog Geintschein sina
satser nti en annan skrift: "Jesu Guddom,
försvarad mot neologernd", deruti han förklarade sig
hafva försvarat de förre, endast för att med dem,
såsom ett bevis per absurdum, gendrifva Jungs
dårskaper. Geintschein började sin presterliga
bana såsom predikant vid flottan i Götheborg, och
blef 1818 pastor i Nafverstad. Vid sin ankomst
dit fann han inbyggarne nära nog förvildade till
sina seder; men lyckades, genom sina outtröttliga
bemödanden, bringa det derhän, att denna
befolkning kunde vid hans död mäta sig i hyfsning och
sedlighet med hvilken annan som helst i
Göthe-borgs stift.
Geisler, Julian Tobias, af en från Schlesien
inflyttad slägt, född i Stockholm d. 20 Febr. 1683,
var markscheider i Falun, der han dog d. 29 Maj
1729, af sorg öfver sin hustrus död. Han var en
skicklig botanikus, en lycklig porträttmålare, en
god mineralog och har utgifvit: En berättelse om
Kopparbergs grufva, bergshandteringen, dess forne
friheter, m. m. Mest utmärkt var han likväl på
sin tid såsoin poet och författare af strödda
poemer i Carlesons och Sahlstedts samlingar.
Hammarsköld frånkänner dem allt högre poetiskt värde.
Hans son,
Geisler, Krik, född i Falun d. 22 Aug. 1720
och död i Paris d. 11 Aug. 1773, ärfde sin faders
embete och smak för vitterbeten. Ilar öfversatt
Annette och Lubin, författat en Gruf-visa, o. s. v.
Var ledamot af vetenskaps-akademien och
sällskapet Utile Dulci.
Gejrsodd betyder egentligen spjut-udd. Att rtsla
eller slinga sig med Gejrsodd var en hos de
hedniske Nordboerne öflig sed, att befria sig från den
vanföra ålderdomens bräckligbeter. Delta tillgick
sålunda, att den som ledsnat vid lifvet gaf sig, med
en lansspets eller svärd, vissa styng omkring
hjertat. Detta bruk, hvilket äfven kallades "att märka
sig åt Odén", infördes af denne sjelf, som, vid
känslan af den annalkande döden, lät rista sig med
Gejrsodd, för att dermed besegla sin lära, hvars
syfte, att genom bibringadt dödsförakt bilda
Nordens folk till en oförvägen krigarestam,
uteslutande betingades af den satsen, att endast en
våldsam död öppnade Walhalls portar, under det
sotdöden, eller strådöden, ofelbart förde till Uels
glädjelösa boning.
Gejrttd (mythol.), en väldig bergre9e, hvilken
en gång öfverlistade sjelfva Loke. Denne bade
lånat Frejas falkehamn, för att göra en liten
lustresa, hvarvid han kom till en gård, omgifven af
boga murar, kallad Gejrödsgård. Han flög då upp
på en af de högsta finnarne, och tittade nyfiket in
genom ett fönster. Jätten, som såg honom,
befallde en af sina tjenare att taga ner den stora,
sällsynta fogeln, och med möda hann denue upp
dit der fogeln satt. Den illparige Loke
skrattade i sitt sinne åt karlens dumhet, som med blotta
händerna ville fånga en fogel och lät honom
fullända sitt besvärliga arbete. Då höjde han sina
väldiga vingar; men satt fast i muren, och blef
förd in i Gejröds slott. Då jätten blickade den
underlige fogeln in i ögonen, menade han att den
väl kunde vara en förvandlad menniska, och
befallde honom att tala. Men då Loke icke ville gå
in härpå, inspärrade jätten honom i en bur,
under tre månaders tid, utan att ge honom hvarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
