Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ßelbgjniare.
mat eller vatten. Nu beslöt Loke att säga hvem
ban var, och för att rädda sitt lif, mäste han
lofva att föra Thor till Gejrödsgärd, utan hammaren
Mjolner och bältet Megingjard. När Loke kom
hein, öfvertalade han en dag den mägtige Asen,
att företaga en lustvandring och att dervid lemna
sina vapen hemma, emedan det vore en stor
förtjenst att obeväpnad besöka jätten. Thor,
förlitande på sin styrka, lät öfvertala sig dertill; men
gick under vägen in och helsade pä jätteqvinnan
(iridur, mor till den stumme Asen, Vidar. Denna
gjorde honom uppmärksam derpå, att Gejröd var
en lika sä slug som mägtig man, rådde honom att
se sig före, samt lånade honom ett par
jernhand-skar, en stark gördel och sin egen staf, kallad
Gridurstafven. Så utrustad vandrade han med Loke
till floden Wimur, och ville, sedan han uppskörtat
sin pels, vada öfver den; men då han var kommen
midt i floden, började den att stiga, så att den
böjde sig ända öfver halsen på honom.
Förgäfves hotade Thor floden med sin gudakraft, den
fortfor dock att stiga, tills ban, seende sig om,
blef varse att en jätteflicka, Gejröds dotter, stod
på stranden, och, medelst några besvärjelseformler,
kom floden att höja sig. Thor tog då en sten och
kastade efter henne, hvarvid hon tog till flykten,
floden lade sig åter och de resande fortsatte sin
öfvervadning till andra stranden. Sedan de anländt
till Gejröd, anvisade man fremlingarne ett rum,
hvaruti befanns en stor länstol, i hvilken Thor
satte sig. Genast märkte han att stolen började
böja sig mot taket; då stödde han Gridurstafven
deremot och spjernade af alla krafter. Stolen föll
ned, och man hörde ett häftigt anskri. Gejröds
båda döttrar, Gjalp och Gnejs, hade snttit under
stolen och upplyftat den; nu hade Thor krossat
dem båda. Man förde fremlingarne in i en sal,
hvarest jätten sjelf befann sig. Sä snart denne
fick se Thor, tog han ur elden en glödgad
jern-kula, den han kastade mot honom. Thor tog emot
kulan med sina jernhandskar och slungade den mot
Gejröd, hvilken hade doldt sig bakom en
jernpe-lare. Men den glödröda kulan genomträngde
skyddsvärnet, genomborrade jätten, trängde genom
muren och for ner i jorden, ett långt stycke
derifrån. På detta sätt räddade Thor sig ur den
fara, hvaruti Loke bringat honom.
Gelbgjiitare, ett namn, som till hälften är
Svenskt, till hälften Tyskt, betecknar det
handt-verksskrà, som sysselsätter sig med gjutna
arbeten af metall eller messing. Det kallas på ren
Tyska Gelhgiesser, gnlgjutare, hvaraf i Svenska
språket blifvit gelbgjutare. Detta handtverk närmar
sig klockgjutarnes. Ett kongl. bref till
kommersekollegium bestämde, år 1821, begge dessa
handtverks arbetsfrihet på det sätt, att gelbgjutarne
äga att tillverka detsamma som klockgjutarne,
utom kyrkoklockor, och klockgjutarne omvändt äga
att sträcka sin sysselsättning till bela
gelbgjutare-bandtverket.
fàelho eller Mstrabo, ett kloster i Wexjö stift,
uppgifves såsom det äldsta derstädes och det
första som byggdes efter S:t Sigfrids föranstaltande,
Genarp.
621
i början af sjelfva stiftets eller biskopssätets
anläggning. Det var beläget uti den delen af
Småland, som kallades Wärend, på Östrabo ägor och
berget Gelbo. Tiden för dess grundläggande har
ansetts vara år 1020, under Olof Skötkonung.
Johan Messenius och andra med honom föregifva, att
munkarne varit af Cluniacenser-orden, hvaremot
Ubyzelius antager, att de varit Benediktiner,
emedan dessa voro de första i Sverige. Sedan stiftet
hann fullbildas, synes detta kloster hafva blifvit
biskopshus med domkapitel.
Geliiia. Se: Arnlwt.
Gelinck, Ulrik Gotthard, assessor, ledamot i
kollegium medikum, född 1747 i staden Piltern i
Kurland, död i Stockholm d. 10 Dec. 1812, "var
serdeles oförtruten, nitisk och ömsint uti sin
tillsyn om sjuka, och hade tillika mycken erfarenhet,
färdighet och säker diagnostik i kirurgiska ämnen."
Gellersruiu, socken. Se: Gårdsrum.
Gellersta, annex till Ekeby, beläget i Skyllersta
härad af Nerikes län, 1 mil S.S.O. från Örebro.
Socknen består af 40 \ mtl. och har 1,286
invånare på en areal af 9,489 tnnnl., af hvilka 2,520
äro sjöar och kärr. Adr. Örebro.
Gellerstedt, G. IV., kollega scbolæ, född år
1802, författare till Nerikes Flora och en
Beskrifning om Herjedalen.
Gellivare Lappmark är belägen i Råneå fögderi
af Norrbottens län, Westerbottens tredje kontrakt
af Hernösands stift, 23 mil N.V. från Haparanda.
Gellivare jernmalmberg är det betydligaste inom
Lappmarkerna, samt innehåller både ypperlig och
outtömlig malmlillgång. Lapparne i denna socken
hafva betydlig inkomst af forsling utaf nämnde
malm, samt den från de under kengis jernverk
lydande grufvor, helst större delen af den malm,
som från dessa grufvor årligen brytes,
transporteras med renar. Malmbrytningen sker för
Melder-steins och Selets bruks masugnar, tillhöriga IL M.
konungen. Socknen består af 34^ mtl. med 1,437
invånare, på en areal af 3,932,434 tunnl., af
hvilka 480,000 äro sjöar och kärr. Socknen är ett
konsist. Lappmarks-pastorat. Adr. Luleå.
GeinauertliuHS drabbningen vid. Svenska hären
i Kurland, under Lewenhaupts befäl, endast 7,000
man stark, angreps bär d. 16 Juli 1705, af den
Ryska, 20,000 man stark, under fältmarskalken
Scheremetieffs befäl; men vann öfver den en
fullkomlig seger, hvarvid 6,000 man af fienderna
stupade eller blefvo sårade, och flera troféer,
kanoner och allt bagage eröfrades.
Gemein, delta Tyska ord användes allmänt i
Jemtland, för att beteckna nedlåtenhet.
Genurp, annex till Lyngby, beläget i Bara
härad af Malmöbus län, 1 J mil S.O. från Lund. Här
märkas: lleckeberga, frälse-säteri om 6-J mtl., har
en vacker karaktersbyggnad med torn, uppbyggd
omkring år 1557, med en den vackraste
belägenhet på en holme i Heckeberga-sjön, förenad
genom en stenbro med fasta landet. Denna egendom
är en bland de betydligare af Skånska
berregår-darne, med ganska vidsträckta ägor af flere mils
omkrets. Säteriet har tegelbruk, bränneri, såg-
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
