Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geat>rallh>tcl.
Svenskt, ett generalguvernement, dels allena for
sig, dels gemensamt ined Estbiand; det var
nemligen Törst är 1687, som Estbiand förklarades
alltid böra utgöra ett eget stàtbållarskap. Ett
dylikt var Bremen och Verden, ett annat Pomern,
i som erhöll Svensk guvernör redan 1637, efter den
siste hertigens död, således innan det genom
West-pbaliska freden var formligen erkändt såsom Svensk
besittning. Äfven i Polska Preussen funnos efter
hvarandra tvenne Svenska general-guvernörer,
under den korta tid detta land var beroende af
Sverige. Finland har haft en lång följd af
generalguvernörer, hvilka stundom äfven voro höfdingar
öfver Ingermanland och Kexholms län.
Generalitetet i Svenska hären innehåller fem
grader, fältmarskalk, general, general-löjtnant,
general-major och general-adjutant. Dessa grader
skulle dock kunna ansus blott vara fyra, emedan
fältmarskalks-graden icke besättes i fredstid.
Generals-värdigheten är således, så länge krig ej
infaller, den högsta i arméen. Men ingen af dessa
i värdigheter medförer någon lön på stat, utom fält—
marskalks-embetet, för hvilket den bestämning
finnes, att sedan denna grad blifvit besatt, lön
derför skall bestämmas af först sammanträdande
ständer. Men för öfrigt äro generalitetets
värdigheter blott rang och titel, så vida ej något serskildt
regements- eller distrikts-befäl blifvit någon
generals-person anförtrodt.
General-konsistorium. För att bringa enhet
i kyrkoförvaltningen hade konung Gustaf II Adolf
for afsigt att öfver samtlige domkapitlen
tillförordna ett general-konsistorium, hvilket skulle
bäfva inseende så väl öfver rikets presterskap och
kyrkoförvaltningen, som öfver akademier, skolor,
bela undervisningsväsendet, tryckerierne och
välgörenhets-stiftelser, samt tillika utgöra en
öfver-instans, dit mål genom besvär frän domkapitlen
skulle kunna dragas. Knligt konungens år 1623
uppgjorda förslag, skulle det bestå af 6 andlige
och 6 verldslige ledamöter. Bland de förre:
erkebiskopen, tvä biskopar, konungens förste
hofpredikant, förste theologie-professorn i Upsala och
pastor primarius i Stockholm. Till de senare:
riksdrotsen två riksråd och tre af hofrätten.
Dessutom en fiskal, och "2 secretarii, en prästman och
en politicus." Drotset och erkebiskopen skulle "per
vices buar sine otte dagbar præsidere."
Presterskapet afgaf häröfver ett betänkande och
afstyrk-le, på anförde skäl, framför allt de verldslige
lc-damöterne, ty "tbet rimadc sig icke tillijka, att
vara en Tullnär och Apostel"; — "kroppen och
hufvudet måste vara af samma djur, thet Gudh j
naturen baffwer oss lärdt." — På riksdagen 1625
förelades då tvenne nya förslag i ämnet; men
äfven dessa förföllo.
General-LaiMltmliterl-kontoret lyder under
Kongl. Maj:ts omedelbara styrelse och består af 1
öfver-direktör för landtmäteriet, 1
landtmäteri-sekreterare, 1 öfver-ingeniör, 1 landtmäteri-fiskal,
1 aktuarie och nödigt antal ingeniörer. Till
detta embctsverk hörer inseendet öfver skiflesverket
i riket, med hvad dermed äger sammanhang, saml
General" Tullstyrelsen. (>23
öfver justeringen af mått, mål och vigt, ärender,
rörande rikets statistiska indelning, äfvensom
jordens ekonomiska uppmätning, i afseende på
skattläggningar, förmedlingar, byten, m. m. d., samt
tillsyn öfver rikets geografiska karteverk.
Öfverdirektören är verkets styresman. (Se vidare:
Landtmäteri.)
General-utUnstring. Se: Mönstring.
Generalsbacken kallas en mindre backe bredvid
den stora sandbacken inom Norrtull i Stockholm.
Namnet bärleder sig deraf, att de begge
genera-lerne Lewenhaupt och Buddenbrock blefvo
afrättade derstädes d. 18 Juli 1743, efter det olyckliga
kriget emot Ryssland.
General-staben står under befäl af chefen för
landtförsvars-departementet och har fyra grader,
öfverste, öfverste-löjtnant, kapiten eller
ryttmästare, samt löjtnant. För erhållande af plats inom
general-staben fordras att hafva genomgått
artilleri-läroverket å Marieberg, samt dessutom en
serskild examen för inträde i general-staben.
Dessutom måste äfven förordnandet föregås antingen af
adjutantstjenst i krig, eller af
general-stabs-tjenst-göring såsom tillförordnad. Med stabsgraden
förenas förut innehafvande grad i arméen eller
regementet, äfvensom tjenstgöring derstädes, så snart
kommendering i general-stabs-göromål icke
inträffar. General-stabens officerare njuta rang lika
med rangregementer, när de tjenstgöra i
stabs-göromål, och taga dä företrädet af officerare utaf
lika grad i den öfriga arméen, oaktadt desses
fullmakt kan vara af äldre datum; men vid
stabsofficerares tjenstgöring inom sina regementen
försvinner företrädet. Afskedstagande officer är i och
med sin afgång ur regementet äfven skiljd ifrån
general-staben, så framt ej Kongl. Maj:t, på
serskild ansökan, beviljar tillstånd att qvarstå i
general-staben. Detsamma äger rum vid utnämning
till första majors- eller chefs-beställningar.
General-Tullstyrelsen. Öfverstyrelsen af
tullverket är uppdragen åt en general-tulldirektör,
biträdd af tvenne departements-chefer. Styrelsen
är kollektiv i rådslagen öfver der förekommande
ärenden; men general-tulldirektören äger att
allena besluta, innehar ett förtroende-embete och är
i första rummet Kongl. Maj:t ansvarig för
tullverkets behöriga styrelse, för tull-lörfattningarnes
skyndsamma tillämpning och kraftiga
handhafvande, till lättnad för handel och till de inhemska
näringarnes skydd, samt lör tull-inkomsternas
ordentliga uppbörd och leverering. Departements-cbeferne
innehafva äfven förtroende-befattningar, och
underteckna, jemte general-tulldirektöien, så väl alla
anordningar på penningar, som andra utgående
expeditioner. De böra begge vara tillstädes vid
afgörande af de hos styrelsen förekommande mål,
och äro pligtige att till det protokoll, som då
föres, yttra deras tillstyrkan och meningar i de fall,
då de äro skiljaktige från general-tulldirektörons
beslut, dem de annars anses hafva biträdt. Under
general-tulldirektörens embetsresor, eller hans
binder genom annat laga förfall, företrädes hans
ställe uti styrelsen af första departements-chefen. Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
