Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
624
GengKrd.
Geologi.
åter denne af laga förfall hindrad att ntöfva
denna befattning, förordnar Kongl. Maj:t ora
styrelsens förvaltning, ander general-tulldirektörens
frånvaro. Förste departements-chefen tillhör i öfrigt,
att kontrollera uppbördsmännen, ni. ra. Under hans
närmaste inseendo lyda boksluts- och
revisionskontoren, inkommande och utgående
sjötullskam-rarne i Stockholm, samt uppbörds-kontoret och
konfiskations-magasinet derstädes. Under andra
departements-chefens närmaste inseende hörer
fiskalskontoret, packhus-inspektionen samt inkommande
och utgående bro-inspektionerna i Stockholm,
äfvensom nederlags-kontoret, stora jernvägen,
vik-lualievågarne samt inrikes
bevaknings-tullkammaren. Besvär öfver general-tullstyrelsens beslut böra
då fråga är om tull-författningarnes tillämpning,
och derom uppkommen tvist med de trafikerande,
anföras hos kommerse-kollegium och uti
aninärknings-mäl bos kammar-rätten.
GengKrd, eller rättare gengærd var en af de
beskattningar, som utgingo i Sverige under äldsta
tider. Den tillhör landskapslagarnes tidpunkt och
nämnes ej mera i landslagen. Det beter, att
konungen ägde rätt att, "gengærder utbiudha i
hvi-likit land han koma vvill", hvilka ord anses
innebära, att konungen ägde att fordra sammanskott
till underhåll på sina resor i länderna, d. v. s.
land-skaperna; ty dessa betraktades hvar och en för sig
såsom egna samhällen. Sådana sammanskott
kallades gengærd och utgjorde en extra bevillning, som
ej kunde nekas konungen, när han påkallade den
i och för sina resor. Den utgjorde således en af
den tidens majestätsrättighetcr. Småningom blef
den en ständig skatt. Man vet ej i hvilka
persedlar gengærd brukade utgifvas. Troligen skedde
det i lifsmedel. Deremot kan tilläggas, att denna
skatt betalades i de gamla tiderna icke blott till
konungen, utan äfven till biskop och konungens
länsman.
Geogiioxi, orognosi, jord- eller
bergarts-kännedom, kallas den delen af mineralogien, som
innefattar läran om mineralier, då de förekomma uti
större massor, eller såsom beståndsdelar af
jordens berg, äfvensom deras lägring eller
utsträckning, samt de olika hvarf, af hvilka de bestå,
dessas tjocklek eller mäglighot, klyf|ning och
strykning, samt deruti befintliga gångar af
malmer, eller andra fremmande mineralier och
qvarlefvor af förstörda organiska kroppar.
Geografien har i vårt fädernesland för det
mesta varit behandlad såsom en hjelpvetenskap åt
historien. Vi sakna en fullständig geografisk
litteratur, och äga knappt ett utförligare arbete
öfver vårt eget fädernesland. Tunelds geografi är
föråldrad äfven i sin nyaste upplaga, och
behofvet af ett grundligt verk i denna väg kännes
lifligt. Bidrag finnas dertill i provins- och
sockenbeskrifningar. Under de senaste åren bar
Bohus län fått en sådan beskrifning af
pastors-ad-junkten Holmberg, och Småland af doktor
Wieselgren. Detta sista arbete omfattar dock endast den
del af Småland, som utgör Wexjö stift. —
Något geografiskt arbete, äldre än 16:de seklet, tor-
de vår litteratör knappt äga. Men från denna tid
finnes ett och annat försök, såsom Zieglers
Schon-dia, äfven en karta öfver Sverige i Muasteri
Cos-mographia, ett arbete som blef utgifvet på konung
Gustaf I:s befallning. Det följande århundradet var
rikare på lärda arbeten, äfven i geografien.
Bo-reus författade en beskrifning öfver Sverige,
Dahlberg utgaf sitt "Suecia antiqua et bodierna", ett
dyrbart planschverk, och den lärde
Wexionius-Gyldenstålpe sitt "Epitome descriptionis Sueciæ",
nu mera ett sällsynt verk. Rese-beskrifningar
vo-vo ej måuga; likväl finnas från denna tid Clas
Rà-lauibs resa till Konstantinopel, Joh. Rudbeckii "Iter
in Scandiuaviam", Urban Hjärnes resa genom
Lappland, Norrland och Norrige 16S5, samt några
flere. På arbeten i fremmande länders geografi var
man för öfrigt föga betänkt. Flytta vi oss ett
sekel närmare vår tid, så möter oss en mängd af
topografier, hvaraf dispulations-litteraturen
öfver-flödar. Våra flesta landskaps-beskrifningar,
äfvensom Tunelds arbete, tillbör denna tid, och
Hulphers gjorde sin resa i Dalarne år 1757. Linné
och hans lärjungar lemnade rese-beskrifningar och
Björnståbls resa var på sin tid högt ansedd. Vår
tid har i Palmblads arbete erhållit begynnelsen till
ett vidtomfattande geografiskt verk, hvilket dock
hittills behandlat endast Asien, och derutaf med
serskild uppmärksamhet Palestina. Djurbergs
läroböcker hafva blifvit utträngda af Palmblads mindre
verk, och rese-beskrifningar hafva utkommit, som
dock i allmänhet varit af mindre vigt för
geografien, än för kännedomen af fremmande länders
seder och isynnerhet deras litterära och esthetiska
bildning. 1 och för Sveriges geografi hafva
topografiernas antal ökat sig och en beskrifning öfver
den Skandinaviska halfön af Sköldberg, äfvensom en
öfver Norrige af Palmblad, äro de nyaste arbeten
inom vår geografiska litteratur.
Geokroiiiit, ett till slägten bly börande mineral,
hvilket hufvudsakligen består af antinionsvafligt och
arseniksvafligt svafvelbly, samt förekommer derbt,
af blygrå färg, uti Torgschaktet och Knutsort i
Sala grufva.
Geologi eller jordlära, är en vetenskap som
sysselsätter sig med theorien för fenomenerne uti och
på jordytan, och söker att sammanfatta den
genom geognosien vunna erfarenhet, för att derpå
kunna uppställa en historia om jordklotets
bildning och utveckling. Den har först i senare tider
börjat intaga ett utmärkt rum bland
vetenskaperna, särdeles genom Werners skarpsinniga
forskningar, och lians derpå grundade system, hvilket
fått namn af det neptuniska, emedan han ansåg
jordens fasta massa hafva utan undantag afsatt sig
ur vattnet, i motsats till den af Cartesius,
Leibnitz och Buffon, m. fl. uppställda hypothésen om dess
bildning genom stelnandet af en ursprungligen i
glödande fluss befintlig massa, hvilken åsigt fatt
namn af den plutoniska eller vulkaniska, samt,
af Hutlon ånyo utvecklad, blifvit omfattad af
de utmärktaste geologer, af hvilka hos oss
isynnerhet märkas Berzelius, Hisinger, Sefström och
Wahlenberg. Till vår geologiska litteratur bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
