Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gladberg.
Glafva.
04?
skar, äfvensom de minsta fyrfota djnr. Likaledes
går hon ej sällan på kadaver.
Gladberg, en nng, förhoppningsfull målare och
elev af Pasch, dog beklagligtvis, såsom det tros,
till följd af ett oförsigtigt lefnadssätt, just under
sin utvecklingstid, och således innan han
hunnit rättfärdiga någon af de förhoppningar, inan
fästat på honom.
Gladliauiuiar, en socken, med Westerom,
belägen i Tjusts härad och kontrakt, Kalmar län och
Linköpings stift, 1 J mil V.S.V. från Westervik
vid hafvet. I denna socken märkes: Hoalslad, 1
mtl. frälse. Maråker, fordom Sundsholm, bar
tillhört den gamla slägten Trolle. Hörtingerum, här
är spikhammare och mjölqvarn med 4 par stenar.
Stora Gunnebo, har spikhammare. Granhult, har
stampqvarn eller valk. Wassbdck och Hofgård,
hafva Here qvarnar och sågverk. Werkebäck,
lastageplats. Stegelöt, dit Westerviks stad
flyttades från Gammelbvn, var beläget i denna socken.
På samma ställe var då ett kapell beläget, hvilket
skall hafva burit namn af Fiskeby kapell, och säkert
lydt under Gladhammars moderkyrka. Lund,
gästgifvaregård, förut prestgård; men då den i
konung Carl X!:s tid bekante Per Olsson
herrdags-karl erhöll tillstånd, att, ibland andra bevis af
konungens nåd, välja hvad hemman han ville,
och ej visste något bättre brukadt än
prestgàr-den, kom densamma i Per Olssons ägo och
innehades sedan af dess efterkommande.
Prest-gårdcn flyttades då till annexet Westerum. I
denna socken har man anmärkt en
kopparmalmstrakt; men kopparmalmsgängarne så förblandade
med jernmalm, att ifrån dess första blottande, i
medlet af 1500-talet, ingen vinst erhållits.
Lamms koppargrufva härstädes, var år 1799
utgången. Gladhammars gamla och namnkunniga
koppargrufva bearbetades en längre tid med mycken
förlust af bergsrådet Cederbaum, som här anlade
en kostsam stollgång. Skalo koppargrufva, så väl
som Gladhammars koppar- och koboltgrufvor
baf-blifvit nedlagda, dels emedan så mycket vallen
inträngt i de tvenne senare, att kostnaden för
uppfordringen varit för betydlig emot den förmodade
fördelen, och dels emedan malmtillgångarne
aftagit. — Socknen hör till 2 kl. konsist, och har
1,366 invånare. Den består, jemte annexet, af
551 mtl utgörande en areal af 57,464 tunnl., af
hvilka 4,720 äro sjöar och kärr. Arfr. Westervik.
Glailheiii (mythol.). Gladhem eller Gladishem var
en stor och herrlig borg i Waihall, hvarest en
hvar af gudarne hade en thron, eller högsäte, såsom
det fordom kallades. Odens var dock mycket
högre och mera praktfull än alla de öfrigas.
(»ladnax, en socken, med Tomerup, belägen i
Jarestnds härad, Albo och Järestads förenade
kontrakt af Christianstads län och Lunds stift, J mil
V.N.V. från Cimbrishamn, vid hafvet. 1 socknen
bar fordom ett frälsc-säteri var beläget, hvaraf
lemningar ännu synas. Vid år 1380 har Torkel
Nilsson till Gladsax varit ägare deraf. Hans fru,
Ida, hvilken skänkt åtskilliga hemman till Lunds
domkyrka, har kort derefter i Gladsax stiftat ett
jungfru-kloster af S:t Bengts orden, som påfven
Bonifacius IX stadfäslade år 139S. Men tvenne
år derefter blefvo nunnorna, med påfvens och
stif-tarinnans samtycke, af drottning Margaretha
flyttade till Gabnö kloster på Seeland, då gården och
godset Gladsax kom i kronans händer, och någon
tid derefter varit kungsgård, hvilket styrke» af
Tomerups stads privilegier, fastställde af konung
Christian I i Danmark, daterade å Gladsax slott
år 1449. Sedermera har godset kommit i
enskil-tes händer och har ägts af slägterne Bilde, Spiel|,
Sinckler och Beck, från hvilken det återkom i
kronans ägo, till dess majoren Corfits Ludv.
Beck-friis, vid 1756 års riksdag, återvann någon del
deraf, som allt sedan blifvit bibehållet af denna slägt. —
Socknen hör till 1 kl. reg. Den innefattar 16 mtl.
och har 1,025 invånare. Dess areal utgör 4,837
tunnl., af hvilka 155 äro sjöar och kärr. Adr.
Cimbrishamn.
Gladnax, ett kloster, har varit beläget i
socknen af samma namn, och uppbygdes för nunnor
af Benediktiner- eller Cistercienser-orden, år 1396,
enligt Ilhyzelius, af "then rika fru Ida Falk
Boes-dotter, enckicfru efler herr Johan Snackenberg."
Enligt uppgiften i Gillbergs beskrifning öfver
(Kristianstads län, var det Ida, Torkel Nilssons till
Gladsax fru, som stiftat detta kloster, hvilket
påfven Bonifacius IX sladfästade år 1398. Men två
år derefter blefvo nunnorna, med påfvens och fru
Idas samtycke, fly Hade lill Gabnö kloster på
Seland, af drottning Margaretha, som emot
vederhäftigt vederlag tillbytt sig Gladsax.
làladilieni, ett af Eddans namn på allfaders guld-
skinande borg.
Gladt hjerta, gllr god matlnst, med detta
ordspråk betecknas, att den förnöjde smakar
maten väl.
Gladaker, ett jernbruk i Carlanda socken af
Wermlands län, har 2 härdar och 900 skepp:d
privil. årligt smide af köpetackjern, samt
spik-och manufaktur-smides-verkstuder. Hammarskatten
är 9 skepp:d. Skeppar pä Götheborg. Ägare: J.
N. Nordström.
Glaf kallades i förra tider en del af den brukliga
krigsrustningen. Det fanns för rytteriet tre slags
rustningar: Koritz, Dra/flygel eller Drabbtyget och
Skyttetyg. Till do båda förstnämnde hörde glafven,
och synes hafva varit ett slags stickvapen, om
18—21 fots längd. Den var försedd med en
tre-äggad, stundom blott Iveäggad udd. Att anfalla
med glafven kallades att ränna skarpt. Man kan
ungefärligen bedömma antalet af krigare som
begagnade detta vapen, afden uppgift, hvilken
anträffas uti gamla inventarier, att när kriget med
Danmark börjades under F.r>k XIV, funnos i
roslkam-rarne 2,470 glafvens-uddar för rytteriet och lika
mänga för skyttetyget, såsom fotfolkets rustning
då kallades. Under Gnstaf II Adolfs krig
upphörde glafven att brukas, sedan den blifvit allt
mindre använd under Johan 111 och Carl IX.
Glafva, fordom Gladevall, annex till Stafnä9,
beläget i Gillbergs härad af Wermlands län,
mil N.V. från Carlstad. Kyrkan, af träd, är eu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
