Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
644
(■In mr.
Glanskobolt.
af de märkligaste i orten. Man har anfört såsom
troligt, att Gudvalla kloster varit beläget härstädes.
I ett gammalt permebref skall kyrkan kallas
"Wermlands moderkyrka." Der omtalas ännu
pelegrims-färder till denna kyrka, med det tillägg, att
pelegrimerne från öster och söder måste lemna
sina stafvar i Stafnäs och gå barfotado hit. På
vestra sidan ifrån Carlanda behåller en liten
gångstig ännu namn af "pelegrims-vägen." I socknen
märkes: Glasfors, jernbruk (se detta ord).
Grims-bohl, säteri. Socknen innefattar 23T’7 mtl. och
har 2,324 invånare, på en areal af 60,426 tunnl.,
af hvilka 16,670 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad.
Ulaiiir, Gylfes bror och medregent, hvilken |afled
fore honom. (Se vidare: Gylfe.’)
Glan, en ansenlig insjö i Östergöthland, belägen
omkring 1 mil från Norrköping, omgifves af
sock-narne Risinge, Eneby, Löt och Kullersta, samt
håller £ qv.-mil i arealvidd. Motala ström flyter
igenom denna sjö.
(■Inn, Joakim von, hofrätts-råd i Åbo hofrätt,
vice landshöfding i Åbo län 1789 och 1790, R.
af N. 0., född 1720, död d. 10 Aug. 1796, var
en skarpsynt, redlig och nitisk domare. Uti Åbo
hofiätts historia af Lagus, yttras om honom: "och
är det votum han afgaf i frågan, om de till
Joc-kis egendom hörande hemmans natur, i mitt sinne,
ett mönster af klar och grundlig uppfattning,
fullständig utveckling samt redig och bindande
framställning och motivering." Det skall egentligen
hafva varit han, som förmådde Calonius att egna
sig åt lagfarenhelen.
Glansbagge, gullbagge (Chrysomela), ett
insekt-slägte af skalbaggarnes ordning, med liten eller
medelmåttig, äggrund, kullrig, vanligtvis glatt
kropp, litet hufvud, perlbandlika, utåt tjockare
antenner fästade under ögonen, korta undersätsiga
fötter, hvars sulor äro beklädda med silkesludd.
Deraf förekomma följande arter hos oss:
Pop-pet-glansbaggen (Chr. populi), ^ tum lång,
äggrund, stålblå, ofta med grön glans på lår,
hufvud och ryggsköld; skal vingarne röda, med svarta
spetsar. Anträffas allmänt om sommaren och
hösten på poppel-, pil- och asp-telningar, hvilkas
blad han förtär. Äggen äro små, ovala och
röd-aktiga samt fästade på lofven lodrätt vid
hvarandra, likasom små keglor. Larven är i början svart,
fullväxt .| till J tum lång, grågul med svarta
fläckar, mycket glupsk och aflöfvar, der den finnes
i mängd, hela plantager af pil och poppel.
Puppan af samma färg som larven. Metalliska
glans-baggen (Chr. ænea), liknar den förra; men vistas
på albuskar, hvilkas löf den sköflar. Stora
gull-baggen (Chr. graminis), 3 tum lång, glänsande
stål-blå och metallgrön med skiftning i guldbrons och med
chagrinerande skalvingar. Förekommer öfverallt
ända upp i Lappland på gräs och pilbuskar, m. fl. Lilla
gul/baggen (Chr. fustuosa), lf linje lång, nära
liknande den förra; lefver på låga örter och gräs
öfverallt, och är en af våra vackraste skalbaggar.
Ljusbruna glansbagqen (Chr. dispar), 2 linjer lång,
rödbrun eller gulbrun till färgen, vistas allmänt
på bladen och blommor af pil, sälg och poppel.
Rdtlike-glansbaggen (Chr. raphani),
Bokvete-glans-baggen (Chr. polygoni) och Vil-glansbaggen (Chr.
vi-tellinæ), äro alla stålblå och metallgröna, samt
lefva på de växter hvarefter de blifvit uppkallade.
GlansfrU, stenfrö, perlegräs (Lithospermum
offi-cinale), en mångårig växt, hvilken förkommer i
lösare kalkjord, isynnerhet på Gottland och Öland
ymnigt, i Skåne, Halland och Bohus län, på
holmar i Mälaren, på Kinnekulle och Omberg. Roten
innehåller ett rödt färgämne och fröna äro
betydligt oljhaltiga.
G lan hnmmar, ett härad i Nerikes län,
innefattar fem kyrksocknar, hvilka utgöra tre
pastorat, nemligen: Glanshammar med Ringkarleby,
Göthlunda, samt Lillkyrka med Ödeby, innehållande
tillsammans 2011 mtl. med 6,645 invånare.
Häradet blef år 1571 af konung Johan III förlänt åt
dess syster, prinsessan Cecilia, gift med
markgrefven Christoffer af Baden. Marken ar i
allmänhet mera jemn än bergaktig och jordmånen till en
del bördig, isynnerhet södra delen; den norra
deremot är sandig och mager, samt intages till en
stor del af den stora skogen Käglan. Största
strömmen är Arboga-ån, som utgör häradets norra
gränsskillnad. Betydligaste egendomen är säteriet Myrö.
Häradets areal utgör 66,188 tunnland, af hvilka
5,120 äro sjöar och kärr. Det hör till
Öster-Nerikes fögderi, och utgör i förening med
bära-derne Örebro, Fellingsbro, Skyllerstad och Asker
en domsaga.
GlamliHininar, ett kontrakt i Strengnäs stift,
beläget inom Nerikes län: innefattar 6 pastorater,
nemligen: Axberg med Hofsta, Eker, Glanshammar
med Ringkarleby, Göthlunda, Kihl med Gräfve,
samt Lillkyrka med Ödeby, af hvilka 1 är reg.,
3 konsist, och 2 patronella. Kontraktets
folkmängd utgör 1 1,494 personer.
Glanshammar, en socken, med Ringkarleby,
belägen i ofvannämnde härad och kontrakt,
mil O.N.O. från Örebro, vid Hjelmaren. Socknen
lärer från uråldriga tider varit odlad och bebyggd;
emedan här på flere ställen finnas ättehögar,
runstenar och gamla domaresäten. Kyrkan blef år
1696, annandag pingst, skadad af åskeld, då
tornet nedbrann. Konung Carl XI skänkte 3,000 d:lr
k:mt till kyrkans reparation. Vid kyrkan finnes en
ödelagd grufva, der silfvermalm förr skall hafva
funnits; på flere ställen i soeknen anträffas
kalkstensbrott. Dessutom märkes: Skäfvesund, j mil frän
kyrkan, 3 mtl. herustadt säteri. Flere
fornlemningar antyda att detta ställe varit ett jarl- eller
hers-säte; egendomen, deu betydligaste i socknen,
är äfven en af de vackraste orten. Prestgården,
känd för sin bördighet, är belägen nåra
Skäfvesund. Johannes Nikolaus Ofeg, biskop i Westerås
år 1563, var född här i socknen. Glanshammar
består af 75|- mtl. och har 1,824 invånare. Dess
areal utgör 12,682 tunnl, af hvilka 280 äro sjöar
och kärr. Adr. Örebro.
Glanskobnlt, koboltglans, ett till slägtet kobolt
hörande mineral, hvilket består af svafvel- och
arsenik-kobolt, och förekommer vanligen
kristalliseradt med kubisk grundform; men äfven i form af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
