Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
666
Grehie.
Greiff.
och har 1,778 invånare på en areal af 8,933 tonni.,
af hvilka endast 25 äro sjöar och kärr. Adr.
Engelholm.
Grefvie, Melin»., en socken med Åkarp,
belägen i Oxie härad och kontrakt af Malmöbas län
och Lunds stift, 2 mil S.S.O. från Malmö.
Socknen bör till 2 kl. reg., innefattar 10 £ mil. och
har 395 invånare. Dess areal utgör 995 tunnland
jord. Adr. Malmö.
Grefvie, östra, annex till Ingelstad, beläget i
Oxie bärad af Malmöhus län, 1 J mil S.S.O. från
Malmö. Här märkes: Mdnstorps kungsgård,
kronosäteri, mtl., boställe för öfversten vid södra
Skånska infanteri-regementet, är nyligen bebygdt
med ett stort boningshus af sten, beläget vid
gårdens gamla trädgård, ej långt från gamla
Göthi-ska slottsbyggnaden, af hvilken murarne ännu
qvarstå , ehuru de äro mycket förfallna. Detta ställe
är märkvärdigt för sin ålder; det har fordom
varit omgifvet af höga vallar och grafvar, hvilka
nu till största delen äro försvunna. Såsom
ar-betsbemman äro anslague till denna gård 1 (i j mtl.
ined en mängd gatubus inom Ingelstads och
denna socken, samt flere hvar. Egendomen har en
skattlagd väderqvarn, en planterad hage, Månstorps
lund kallad, den enda skogspark som linnes i
bela häradet. För öfrigt äger denna gård utmärkt
god, mycken och väl häfdad åker och bördig äng,
samt betydlig torfjord, hvarmed dock hushållats
ganska oförsvarligt. — Socknen består af 8
J-mtl. och har 595 invånare på en areal af 1,296
tunnland, af hvilka endast 2 äro sjöar och kärr.
Adr. Malmö.
Gregersson eller Gregorius, Matthias,
lärer blifvit biskop i Wexjö år 1207 och innehaft
sin stol ända till 1250. Om hans långa
embets-förvaltning vet man emellertid ingenting annat,
än att flera stenkyrkor skola blifvit byggda under
denna tid, samt alt han satt sig emot påfvens
försök att förbjuda presternes giftermål.
Gregersson, Birger, en slägting till den
heliga Brita och son till riddaren Göran Johansson,
var en tid kyrkoherde i Östra Hanninge i
Södermanland, blef sedan domprost i Upsala och i
November år 1365 väld till erkebiskop, hvilket
embete han innehade till sin död, den 10 Mars 1383.
Han var då 66 år gammal. Han skall hafva
skrifvit S:t Britas och Bothvid* legender.
Förordningen om en fattigstugas inrättande i hvarje
församling härrör äfven från honom.
Gregorianska tMeräkuingeu infördes i
Sverige år 1753. Förordningen derom utfärdades d.
24 Febr. 1752; men nya tideräkningen skulle taga
sin början först ett år derefter. Sverige var då,
utom Ryssland, der den gamla stylen ännu
bibehålles, det enda Europeiska land, som icke
tillegnat sig denna tideräkning. Skillnaden emellan
gamla och nya stylen utgjorde då elfva dagar.
(Se: Gamla stylen.)
Gregorius, S:t. Detta helgons dag firade våra
förfäder den 12 Mars, med messa och
predikningar, hvarföre dagen kallades Grelsmessa.
Gregorius lärer varit doktor (tbeologie) och en af den
kristna församlingens förnämste lärare. Efter
reformationen predikades bär på denna dag Matb.
24 Kap., och gjordes början med 42 versen.
Greiff, Bogislaus Johan von, kom först i
tjenst år 1697 som volontär, gick derifrån i
Holländsk, befordrades till löjtnant, tog afsked är
1702 och återvände till Sverige, der ban
anställdes vid grefve Frölichs regemente i Riga, och
gjorde de följande fälttågen ända till slaget vid
Iiolofzin år 1708. llär blef han fången och förd
till Moskwa; men räddade sig med flykten och
hemkom till Sverige år 1711, befordrades till
kapiten vid Uplands tremännings-regemente och
sedan till major, samt adlades med bibehållande
af sitt förra namn. Hvarken hans födelse- eller
döds-år äro kända. Ätten härleder sig frän
Schlesien och den ifrågavarandes far var
öfverstlöjtnant vid Pomerska adelsfanan.
GreilT, Johan Ludvig Bogislaus von, en
sonson till den föregående, var född d. 30 Jan.
1757, ingick såsom yngling i krigstjenst och blef
år 1770, endast 13 år gammal, sekundkorporal
vid Norra Skånska kavalleriet, samt 1744 kornett
vid Bohusläns dragon-regemenle. Fick 1786
transport till Westinanlands regemente, var vid krigets
utbrott 1788 kapiten, samt erhöll, vid
Anjala-förbundets utbrott, det förtroendet af Gustaf III,
att, under förevändning af egna
angelägenheter, afresa till Stockholm med hemliga depescher.
Kriget medförde i öfrigt för honom hvarken
utmärkelser eller befordringar, och han tog afsked
år 1794 som ryttmästare. Hans böjeise för jagt
och hans ovanliga kunskap i allt hvad dertill
hörer, hade tidigt gjort honom bekant och det var
till följd deraf han år 1803 erhöll hofjägmästare
fullmagt. llan förblef dock utan någon offentlig
befattning, ehuru han i Januari 1809 af Gustaf
IV Adolf fick befallning att ingifva förslag till
skallgång på Åland. Han kom likväl snart i ett
annat slags beröring med konungen, hvilket gjort
hans namn bekant. Då nemligen denne,
revolutionsdagen den 13 Mars, sökte undkomma genom
vestra slottshvalfvet, var det Greiff, som
skyndade att hindra det. Ursinnig öfver det befarade
motståndet, stötte Gustaf Adolf åt honom med sin
värja; men denna gick igenom rockärmen och
sirade honom endast lindrigt i venstra armen. G.
fattade konungen och har honom upp tillbaka i
sina rum. En vedbärare, vittne till delta
sällsamma uppträde, framkom och frägade, hvad man
ernade göra med konungen? då G. hade nog
fintlighet att svara: "du ser ju att kungen är sjuk;
men vi skola nog sköta honom." Man bar
allmänt trott, att G. varit medvelaude om
anläggningen, och befann sig på stället med afsigt; men
ban har sjelf försäkrat, att sådant icke varit
fallet, och att endast händelsen fört bonotn dit. Ilas
har äfven uppsatt en skriftlig berättelse om
förloppet, nedlagt den i bankens hvalf och lemnat
nyckeln i förvar uli Upsala akademis
konsistorii-ar-kif med påskrift, att den ej får begagnas förrän
den 13 Mars 1859. Emellertid blef denna
handling en vändpunkt i Greiffs egen historia, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
