Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grenna»
bolm. Staden är anlagd af riksdrotset grefve Pebr
Brahe och af honom försedd med privilegier d. 24
Jan. 1652. Kyrkau med prestgården kallades
tillförene Grenna, hvaraf riksdrotset, med tillsats af
sitt namn, kallade den nya staden Brahe-Grenna.
Staden ligger nedom det höga Grenna-berget, midt
emot Wisingsö. Den byggdes på byn Hnsabys
ägor, hvilka bestodo af 10 hemman, hvaraf
blefvo staden nnderlagde. Staden har aldrig varit af
någon betydenhet och är ännu en af Sveriges
minsta städer, och den minsta i länet. Till utseendet
liknar den mera en vacker by än en stad.
Belägen i länets bördigaste trakt och ägande betydlig
jord, grundar den sitt bestånd mest på åkerbruk.
Bland dess vinstgifvande afsättnings-artiklar
räknas också trädfrukter. Här drifves äfven oxhandel.
Marknader hållas årligen i Februari, Maj samt
Oktober månader. I Grenna hafva fordom Zigenare
nedsatt sig och vunnit burskap bland öfrige
borgare. Grefve Pehr Brahe d. y. lät en af deras
flockar nedsätta sig här, för att på något nyttigt
sätt kunna använda den kringstrykande borden. Då
de intogo fremmande i sitt samfund, bestod
receptionen deruti, att de svärtade dem med en dekokt
(af Lycopus Europæus). Kyrkan, belägen i staden, är
stor och vacker; den begagnas äfven af
landsförsamlingen, är byggd år 1191, trenne gånger till—
byggd och utvidgad, sedan tvenne i Grenna
socken varande kapell, ett vid Vppgrenna by och ett
vid Broxvtk, eller numera Östenå säteri, blifvit
nedrifne. Stadsförsamlingen, hvartill
landsförsamlingen är annex, hör till 1 kl. regala pastorat.
Stadens torg är om sommaren grönt, som en
trädgårdsplan. Stora gatan har af ålder utgjort
tvenne afdelningar, af hvilka den östra, såsom
sluttande uppåt, föga kunnat nyttjas, hvarföre den i
senare tider blifvit af husägarne inhägnad med
staket och förvandlad till små trädgårdar utanför
busen. I staden stiftades år 1675 en pedagogi,
der vexelundervisningen infördes år 1828. Staden
har 3 köpingar och landtmarknader, nemligen vid
Adelöf, Snni/sbio och Lommaryd, samt postkontor
och apolhek. Vid Wisingsö har ock en
landtmarknad årligen blifvit bållne, den 29 Juni,
hvilken dock lärer upphört på 1700-talet. Grenna hör
till 5:e klassens städer, har N:o 82 och styres af
en borgmästare. Folknummern uppgår till 690
personer. Hus och tomter äro 143. Stadens jord
består nf 275 tunnland. Dess uppskattningsvärde
ar 52,490 R:dr B:ko.
Grenna socken eller landsförsamling, är belägen
i Wista bärad och kontrakt af Jönköpings län och
Wexjö stift, 3{ mil N.O. från Jönköping, vid
Wettern. 1 denna socken märkes: Östanå,
fordom Brorvik, Westanä, Wretaholm och Hrahehus (se
dessa ord). Bland mindre hemman i socknen,
hvilka äro väl belägna och bebyggda, anmärkas
isynnerhet: Arenas, Anneberg, Tyko vik, Torstorp, IVik,
Svartemålen, m. fl. Vid Uppgrenna by, invid
landsvägen emellan Grenna och Holkabergs
gästgifvaregård, står en prydlig runsten, som, enligt sägnen,
skall vara upprest efter en konung Hans. Af
inskriften på en bär uppsatt fattigbössa inhemtas,
Grevesintthlen. 669
att här fordom stått S:t Johannis kapell, af hvars
kyrkogård ännu synas lemningar. Socknen består
af 91 £ mtl. och har 3,139 invånare. Arealn,
hvaruti stadens äfven är inbegripen, utgör 27,540
tunnl., af hvilka 4,220 äro sjöar och kärr.
GrenrUr (Arundo calamagrostis), en mångårig
gräsväxt, som förekommer på sumpiga ängar nära
sjöar eller floder, öfver hela riket och hvaraf
röt-terne, hvilka till smaken äro söta, kunna
användas såsom nödbröds-ämnen.
Grensholm, gammalt frälse-säteri, med derunder
lydande mtl. samt 4^ i östra Skrukeby socken
belägna bondhemman, 3 mil från Norrköping i
nämnde socken. Säteriet äger god åbyggnad och har af
ålder betat Aal eller Al. Man förmodar, att det
fordom varit bygdt ned vid Roxen, i den na s. k.
Slottshagen, på ett högt berg, hvarest ännu
lemningar synas af en gammal byggnad, uppförd af
gråsten. Stora träd hafva uppväxt inom de ännu
qvarstående murarne, hvilka bevittna att det
fordom varit befästadt. Äldste kända ägaren är
riksrådet och amiralen Magnus Stensson Gren, bekant
för sina förrädiska och politiska vinglerier, död
på 1470-talet. Efter honom lärer gärden fått sitt
namn. Den tillhörde sedermera samma slägt i 100
år, och ägdes derefter af slägterne: Rosengren,
Ribbing och Spens, hvilken den tillhört sedan år
1706. Generalen Axel Spens, ägare år 1745,
förbättrade isynnerhet egendomen, anlade trädgård,
m. m. För köldens skull brukade han lappmudd,
uti hvilken han afled härstädes. Ban hade varit
konung Carl XH:s drabant och blef fången vid
Pultava. Säteriet har vidsträckta ägor, god
jordmån och skog.
Grevesmilhlen, Carl August. Denne man,
hvilken, emellan åren 1809 och 1816, vann en
föga afundsvärd ryktbarhet, var förut en skicklig
och aktad embetsmän. Är 1791 blef ban
öfverdirektör för landttullarna, hvilken plats han
innehade intill år 1808, då han kom i någon
misshällighet med tulldirektionen, som, under åtskilliga
ganska svaga förevändningar, suspenderade honom från
tjensten. Detta väckte hans förbittring; men
hvar-åt han ej kunde gifva luft förr än efter
revolutionen, då han fick tillfälle att låta den utbryta,
helst hans fiender voro i allmänna omdömet illa
anskrifna personer, såsom grefve S. af Ugglas,
under-ståtbållaren Liljensparre, m. fi. Han
tryckte sina, i en häftig rabuliststil författade,
besvärs-skrifter, ander åtskilliga titlar, såsom: Sällan värre;
Tullarrende-societetens underdåniga osanningar, o. s.
v., hvilka vunno en stark afsättning och
förskaffade sin författare läsepöbelns beundran.
Regeringen begick den oklokheten, att ej låta saken
komma till laglig undersökning och dom, utan
sökte bilägga den, och Grevesmöhlens
beskyllningar mot sine vederparter, hvaraf han sannolikt
knnnat bevisa blott en ringa del, gällde nu som
afgjorde sanningar. Han hade förut, år 1806,
utgifvit en skrift i landthushållningen:. Om
cirkula-tionsbrvk. Nu uppträdde han såsom utgifvare af
den ena tidningen efter den andra: Åskådaren;
Trumpeten, eller krigsförklaring mol aili ondt, och
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
