Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GrSDTtkirand.
Guadeloupe.
695
formator for en friherre Trotzig, och qvarstannade
der i tre år, besökte sedan Holland, Frankrike
och flera länder, samt återkom 1710. Utnämnd till
filos, adjankt i Upsala, förrättade han, för sin
åtkomsts skull, bokauktionerna både i Upsala och
Stockholm. Dog 17 58 i sitt 87:de år,
efterlem-nande en betydlig förmögenhet, hvaraf han anslog
40,000 d lr k:mt till stipendii-fond för sju
studerande af Westmanlands och Dala nation. Man
anmärkte som en besynnerlighet hos honom, att ban
brukade ludna vantar äfven midt i sommaren. Har
utgifvit åtskilliga historiska och topografiska
skrifter, såsom: Magnus Ladulås; Beskrifning om Sala
siad, m. fl.
GrSnvikssund, träffningen vid, mellan Svenska
och Ryska skärgårdsflottorna d. 30 Aug. 1808.
Ryska flottan blef bär slagen, med en förlust af
9 kanonslupar, hvaraf 1 togs. A den Svenska
blef en sprängd i luften och 4 officerare samt 250
man dödskjutne eller sårade.
GrUnzinba, ett jernbruk i Fernebo socken af
Gefleborgs län, anlades af kammar-rådet Isak
Cron-ström, efter år 1679 erbållne privilegier, var
fornt masugn under Oppsjö hammar, hvilken jemte
Slålbo hammar, nu hör under Grönzinka. Malmen
köptes då från Norbergs och Bispbergs samt
Bä-singe grufvor. Bruket har nu 6 härdar och 2,700
skepp:d privil. årligt smide, af eget tackjern.
Hammarskatten utgöres med 27 skepp:d. Oppsjö
hammare anlades 1670 af förutnämnde Cronström. Det
var då jernbruk och bestod af 2 hamrar och 4
härdar med 14 skepp:ds hammarskatt. Grönzinka
ägdes länge af friherrliga slägten Cronström i
Holland. Innehades sedan under arrende, först af
revisions-sekreteraren Kinnimundt och derefter af
lagmannen, frih. Gust. Reuterholm; men försåldes år
1792 till grosshandlaren i Stockholm B. M.
Björkman, hvars son, A. U. Björkman, nu är ägare af
bruket. Skeppningen sker på Stockholm och Gefle.
Bruksstämplarne äro trenne: J C med ett krönt
träd emellan; ett O med krona öfver, samt A.U.B.
inom en cirkel.
GrUnar kallas de år då grödan blir svag,
omogen, eller skadad af köld och frost.
GrOnO, berustadt säteri i Björskogs socken af
Westmanland. Det berättas, att konung Granmar
fordom bott härstädes, hvilken skall lefvat år 760
och regerat öfver Södermanland, saml att gården
efter honom blifvit kallad Granmarsö, Granö,
hvilket namn slutligen förändrades till Grönö. Den
har sedan varit ladugård under Köpingshus.
Denna kungsgård såldes år 1350 af konung Magnus
Smek till Westerås domkyrka, hvilken samma gång
köpte af konungen Östuna gård der invid, samt
Wi-resta i denna, med flere i andra socknar. Gården
pantsattes sedan af domkyrkan till riddaren Gustaf
Leeksson, hvilken återgifvit den till domkyrkan &r
1385 och tillika skänkt den flere egendomar,
hvarföre biskopen i Westerås, Peder Ingevastsson, år
1407 stiftat ett àrsmot med 13 själamessor, alt
hållas i samma domkyrka för riddaren, hans far,
riddar Leek Ofradsson och all hans slägt. Gården
lärer år 1527 blifvit indragen till kronan. I med-
let af 1700-talet innehades den af bergsrådet
Jakob Tersmeden, och 1828 af fröken S.
Manner-stråhle.
Gr»t. På få ställen, om ens något, torde denna
tarfliga föda finnas af så många olika slag, som i
Jemtland. Här tillagas, utom de vanliga öfverallt
i riket kända slag, äfven: Römgröt, af grädda;
lunngröt, af grå ärter och mjölk; sallsöla, af
rågmjöl, malt och vatten; årlfnur, af ärtmjöl och
mjölk; vörtgryna, af gryn och vört; fetmat, af
smått skuret fläsk, kokadt med gryn och mjölk;
brögröt, af mjölk och mjöl. En gröt af
misssmör är isynnerhet allmän. Eljest omtalas
flolt-tnilja, mogjåla, snubba och andra denna orts
dylika tillredningar. Alla dessa grötar ätas för det
mesta till frukost, antingen i stället för smör,
varmt på bröd, som sofvel, eller ock i stället for
ost, kallt med litet smör.
Grötlingbo, en socken, med Fide, belägen pä
Gottland, i dess södra fögderi, Wisby stifts södra
kontrakt, 6 mil S. från Wisby, vid hafvet.
Kyrkan, byggd af sandsten år 1090, är den vackraste
af alla på södra delen af ön. Prediksstolen är
anmärkningsvärd. Den är förfärdigad i Köpenhamn
år 1548; fördes derifrån till Wisby och
uppsattes der i en kyrka från hvilken den flyttades hit
d. 2 Mars 1699. På denna predikstol står
uthugget Danska vapnet, kejsar Carl V:s och dess
broders, kejsar Ferdinands bilder, jemte Martin
Luthers och Filip Melanchton, och de furstars som
beskyddade Luther. — Inom socknen finnes många
forntidens begrafningsplatser och stensättningar
samt ett stenskepp beläget i S. O. från stora
landsvägen. Anganlyrs hög, midt för Gams hamn,
är en märklig stor hög, uppkastad af stora
kullerstenar, med en stenring rundt omkring.
Dessutom märkes här: Garns hamn, norr om
stenbrottet på Grötlingbo udde, är en fördelaktig hamn.
Anviken och Gansviken äro ock tvenne hamnar.
År 1808, den 22 April eftermiddagen, landstego
2,000 man Ryska trupper bär i socknen. Ar 1827
hittades bär åtskilliga Persiska och Kufiska
silfvermynt. Gröttingboholm, är en stor holme utanför
denna socken. I Grötlingbo socken börjas de
grus-berg, som sträcka sig långt ut på ön till Sundra
socken. Ur dessa berg hugger allmogen
slipstenar, hvilka utföras så väl till Sverige, som
Danmark. Socknen hör till 2 kl. konsist. Den
innefattar 13£ mil. och har 635 personer på en area)
af 7,521 tunnl., af hvilka 180 äro sjöar och kärr.
Adr. Wisby.
Guadeloupe, en ö i Westindien upptäckt af
Columbus, samt den största af de Karaibiska öarne,
tillsammans om 39 geografiska qvadratmils vidd,
ägde 1812 en befolkning af 114,839 invånare, var
en gäng ämnad att blifva en Svensk besittning.
Genom traktaten den 3 Mars 1813, afträdde
Storbritannien, hvilken magt då innehade ön,
densamma till Sverige, såsom ett ibland vilkoren
för Sveriges deltagande i den stora striden emot
Napoleon. Afträdelsen var ställd till konungen af
Sverige och dess efterträdare på Svenska thronen,
enligt successionsordningen af d. 26 Sept. 1810,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
