Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
696
Gualiir.
Gudheui.
och betraktades såsom en personlig fordel för
konungahuset. Ön kora aldrig i Sveriges eller dess
konungs besittning; ty öfverenskommelsen
ändrades genom de traktater, som följde på Napoleons
fall. Sverige afstod ön emot en summa
penningar, och dessa användes af konungen till
betalande af rikets skuld. Dessa penningar utgöra den
s. k. Guadeloupes-fondcn, hvilken då betraktades
såsom konungens enskildta tillhörighet, och dess
användande till statens förmån såsom en skänk af
konungen till Svenska folket. Denna skänk
besvarades med ett anslag vid 1815 års riksdag af
200,000 R:dr, som årligen utgå ifrån
riksgälds-kontoret till konung Carl XIV Johans arfvingar.
Gualttr, annex till Vestra Ljungby, beläget i
Wil-lands härad af Cbristianstads län, 2 mil Ö. från
Christianstad, vid hafvet. Socknen innefattar
mtl. och har 606 invånare på en areal af 4,420
tunnl., af hvilka 1,523 äro sjöar och kärr. Adr.
Christianstad.
Gunst Styrmnder eller Gudaster, är den
förste höfding öfver Upland man finner omtalad i
krönikorna.
Gubben pä Wadstein» gärde, en folklek,
bekant i Öster- och Westergötland. Ett
fruntimmer går omkring laget, och säger till en hvar:
"Det bor en gubbe på Wadstena gärde! Han vill
ha mig och jag vill ha honom; käre far (mor)
skall jag ta’n?" — Nu beskrifver hon huru rik ban
är, huru stor kappa han har, huru stor
penningpung, o. s. v. Sällskapet svarar efter
godtfinnande ja eller nej. — Derefter går fruntimret ut
samt återkommer om en stund, illa behandlad,
ömklig, gående på krycka och beklagar sig öfver
sitt olyckliga äktenskap. Hon berättar, att
gubben är en elak man och har slagit henne lytt och
lam, samt tackar dem, som afrådt henne frän
giftermålet; men bannar och slår med kryckan dem,
som tillstyrkt föreningen. Lekens hela värde
beror af den dramatiska och mimiska förmågan hos
fruntimret, som utför densamma. Den kan
om-vexlas sålunda, att äktenskapet prisas såsom
lyckligt och de afrådande fà förebråelser, för det att
de afstyrkt giftermåls-anbudet.
Gubbliuset i Stockholm. Ansökningen om dess
inrättande ingafs till regeringen år 17 72, af Charles
Tottie och Niklas Hasselgren; men sjelfva
inrättningen kom ej till stånd förr än 1778. Här
underhållas 40 åldrige och meddellösc borgare,
hvilka förses med husrum, mat och läkarevård. För
sådana af hükarsocieteten inrättas nu, 1846, en
serskildt anstalt på Ladugårdslandet, grundad
genom en donation af stadsmajoren Tunberg.
Gubbtänder, gökmat (Orobus tuberosus), en
mångårig växt, som förekommer af tvenne artförändringar
på ängar och betesmarker, särdeles med skarp jord,
i större delen af riket ända till södra Ångermanland,
örten ätes af boskapen och rötterna, som äro
knö-liga, hafva söt, ej obehaglig smak, kunna
förtäras så väl råa som kokade.
Guckushor, lapphättor (Cypripedium calceolus),
en mångårig växt, som förekommer på höga
skogiga bergsängar, isynnerhet på öfvergångsforma-
tioner, såsom på Kinnekulle och många andra
ställen i Westergöthland, Östergöthland, Nerike,
Dalarne, Jemtland och Roslagen, för öfrigt
sällsynt. Är utmärkt för sina vackra blommor.
Guda, dotter af konung Anund Jakob och dess
gemål Gunbild, förmäldes med konung Sven
Ulfsson i Danmark; men blef åter skiljd från bonora
i anseende till den nära skyldskap, hvari de båda
makarna stodo till hvarandra. En annan
Guda, dotter af Thorkil Sprakeläg, blef gift med
en ansedd Engelsman vid namn Godwin, med
hvilken hon hade flera barn, som alla kommo till bögt
anseende. Hennes dotter, Eadgitha, förmäldes
nemligen med konung Edvard i England, efter hvars
död Gudas yngre son, Harald, blef kouung. Frän
hennes andra söner härstamma många förnäma
slägter både i England, Danmark och Sverige.
Gudhem, ett härad i Skaraborgs län, består af
353 mtl. och har 8,494 invånare. Det innehades
på 1300-talet under morgongåfvo-rätt af hertig
Eriks enke-hertiginna Ingeborg, och år 1611 af
hertig Johan, konung Johan III:s son. Häradet
innefattar följande socknar: ßjerka, Gudhem,
Tunhem, Ugglum, ßroddetorp, Hornborga, Sätuna,
Stenstorp, ßrunnhein, Kyrketorp, Dala, Borna,
Högstena, Sjögerstad, Rådened, Segerstad,
Håkantorp, Walitorp, ßjurum, Ljunghem, Edàsa,
Torbjörntorp och Friggeråker. Utom bergåsarne
Bitlingen och Müsseberg, hvilka sträcka sig genom
en del af detta härad, är marken i allmänhet
jemn och jordmånen bördig, så alt spannmål
skördas ej allenast till iubyggarnes eget bebof, utan
äfven till betydligt afsalu. Den betydligaste sjön
är Hornborpa-sjön, fordom kallad Lönen. "Vid
stranden af denna sjö", berättar Afzelius i sina
Sagobäfder, "är en behaglig trakt, der, i
hedentid, det gamla templet, med hundrade gudar, säges
hafva varit beläget. Deraf och af de mänga
andra minnesmärken, som der finnes efter den
hedniska ofTertjensten, kallades häradet Gudhem. Det
berättas ock, att Hakon Jarl i Norrige, en gång
med eld och svärd farit igenom Westergöthland:
då brände han templet med alla gudarne." 1
förening med häraderne Kåkind, Walla och Wilske
utgör detta härad en domsaga och elt fögderi.
Betydligaste säterierne äro: Stora ßjurum, Data
och YVranijehhotm. Häradets areal utgör 63,991
tunnl., af hvilka 4,081 äro sjöar och kärr.
Gudlieiu, en socken, med Tunhem och Ugglum,
belägen i Gudhems härad af Skaraborgs län,
Win-köls kontrakt af Skara stift, 2 mil S.S.O. frän
Skara, J ini| N. från Falköping. Kyrkan är byggd
af sten, på obekant tid, och tillbyggd år 1811.
Några gårdar bär i socknen skola blifvit ödelagda
i fejden emellan konung Albrekt och drottning
Margaretha i slutet af 1350-talet. År 1612 skola
Danskarne hafva plundrat Gudhems kyrka. Här märkes:
det fordna Gudhems kloster, [nyatorp (se dessa
ord), Forentorp, 1 mtl. säteri, hvarest märkes
grift högarne: Appetehog och Myrshög. Socknen hör
till 2 kl. reg. pastorat och innefattar 17 £ mtl.
med 615 invånare, på en areal af 3,194 tunnl.,
af hvilka 10 äro sjöar och kärr. Adr. Skara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
