Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
704
Guld.
Guldfaxe.
nes tider varit kändt och förekommer alltid
gediget, dock vanligen i förening med silfver och
några andra metaller, ymnigast i Asiens, Afrikas och
Amerikas tropikländer, äfvensom på vestliga
sluttningen af Ural, antingen i fast klyft uti ur- och
öfvergångs-berg, eller i form af större eller
mindre korn eller klumpar (hvaraf den största hittills
funna erhållits vid Ural, och väger nära 85 skalp ),
samt då dels uti alluvial-lager, dels uti Qodsand.
Hos oss förekommer det mera än sparsamt och
endast nti Falu grufva, hvarur fås omkring
ett par marker årligen. Fordom erhölls något
guld äfven från Ädelfors grufva i Alsheda
socken uti Småland-, men motsvarade ej på långt
när arbetskostnaden, hvarföre arbetet derstädes för
några år sedan nedlades. Det rena guldets
egentliga vigt är 19,’2. Det smälter vid något högre
värmegrad än kopparn, och förändras dervid
alldeles icke; men vid mycket hög temperatur, t. ex.
i focus af stora brännspeglar, förflygtigas det,
äfvensom genom starka elektriska slag, hvarvid det
förvandlas till ett purpurrödt pulver, hvilken färg
det alltid antager uti sin finaste mekaniska
fördelning. Det upplöses endast af kungsvatten och
se-lensyra; men kan likväl förenas med syre i
tvenne förhållanden, nemligen till oxidul oeh oxid, ur
hvilka det ilock, genom högre temperatur,
afskiljes i metallform. Med de flesta metaller
förenas det lätt, samt upplöses till och med vid vanlig
temperatur af qvicksilfver till en flytande amalgam.
För bearbetning till mynt och andra artiklar
förenas (lojeras), det alltid med silfver eller
koppar, eller begge slagen tillsamman, hvilket får
namn af hvit, röd eller blandad karatering, och
guldhalten uti dessa föreningar uttryckes uti karat,
på det sätt, att en mark guldvigt indelas uti 24
karat, hvadan det såsom rent får namn af 24 karats
guld, då det lojerade deremot benämnes efter det
antal karat rent guld, som linnes uti en mark af
lojeringen, så att t. ex. 18 karats guld innehåller på
en mark 18 karat eller 75 proc. rent guld och 6
karat koppar. Detta är den ringaste halt, som
arbetsguldet hos oss får äga. Det s. k.
kronoguldet innehåller 18^ karat, pistolettguldet 20^
karat och dukatguldet 23T’’r karat; det senare med
hvit karatering, d. v. s. lojcradt med silfver. Uti
20 §. af Kalmar recess, daterad S:t Bartholomei
dag 1474, förbjöds att tillverka sämre guld än
Hhenskl, hvilket ytterligare fastställdes i 49
punkten af Kalmar förnyade recess år 1483, samt i 1 §.
af riksens råds stadga 1485, Die Beati Laurentii
Martyris. Uti kongl. plakatet afd. 16 Febr. 1569
förbjöds ringare halt, än krono-guld, och i konung
Johan HI:s fullmagt för proberaren llans Höjer, af
d. 10 Jan. 1576, ålades bonom, att tillse, det icke
krono-guld mätte säljas för Ungerskt, och Rhenskt
guld för krono-guld, hvaraf man har anledning
att förmoda, det dessa trenne guldsorter voro
tillåtne alt arbetas i riket. Uti
guldsmeds-embe-tets privilegier, meddelade af konung Sigismund
år 1594, och deras gilles-ordning af är 1622,
art. 2, §. 12, förbjöds dem endast, att arbeta
något ringare gnid än Rhenskt, och att "till Pariser-
eller tråd-arbete mera glas försmälta, än uppå S
kronor en." Kongl. instruktionen för riks-guardien,
af d. 30 Mars 1661, lärer förmodligen vara den
första författning, der i 6 §. balten noggrannt
bestämmes, nemligen: dukat-guld 23 karat 6 gran,
Rbenskt guld 18 karat 6 grän, och krono guld
22 karat 6 grän, hvarvid det förblef intill 1751
års riksdag, då uti 1 §. af kongl. kontroll-stadgan
d. 7 Dec. 1752, dukat-guldet fastställdes till 23
k. 5 gr., pistolett till 20 k. 4 gr., med 2 gräns
remedium, samt krono-guldet till 18 k. 4 gr.,
likaledes med 2 gr. remedium, af hvilka slag
du-kat- och krono-guldet borde lojeras med silfver
och pistolett-guldet med koppar, samt för dukaten
eller qvintinet i kontroll-afgift erläggas 2 öre
silfvermynt. Det guld, hvilket icke innebaler dessa
haller, räknas ej för guld, utan betraktas såsom
förfalskad vara, och guldsmeden straffas med plikt,
samt, ifall brottet förnyas tredje resan, med förlust
af burskap. I.ika straff drabbar den guldarbetare,
som undandrager sin vara den lagliga pröfningen
och besigtningen. Den måste nemligen först
tecknas med stadens och mästarens märke, saint
ärs-bokstafven, och derefter kontrolleras. Gnid är
numera tillåtet till utförsel ur riket, både i
oar-betadt och arbetadt skick, samt guldmynt. Det
senare var, genom kongl. förordningar af 1742 och
1785, strängeligen förbjudet, att föras ur landet
eller nedsmältas; men delta förbud blef iipphäfvet
1844, såsom obehöflig!, sedan banken började
ul-vexla silfver emot sedlar, enligt lagen af d. 1 Mars
1830. Guldets värde förhåller sig i allmänhet till
silfver som 14 till 1; likväl omvexlar detta något
i olika länder. En bland guldets märkvärdigaste
egenskaper är dess utomordentliga delbarhet, i
följd hvaraf ett qvintin deraf kan utdragas till en
tråd af nära en mils längd, samt utslås till ett
blad om 25 qvadratfots yta.
Guldbraiid, Gabriel, född 1788 i
Westergötland, var 1817 förste lärare vid institutet för
döfstumma och blinda, 1827 rektor i Jakobs
apolo-gistskola i Stockholm och 1832 lektor vid Skara
gymnasium, har utgifvit: Vaslatwnes Normannorum
per Europam; Anmärkningar förande Latinska
språkets läsande i skolorna; Norden i forntiden;
öfversatt <j’rundteigs mythologi, m. fl. arbeten.
GUIdenklee, Kaltliaaar, hette förut Tiinæus,
och var född i Fraustadt i Polen. Var doktor ho>
kurfursten af Brandenburg. Som han skötte
åtskilliga Svenskar och är 1638 med elt A>etum
tberiacale räddade en stor del af Svenska hären
fräu pesten, hvaraf den i lägret vid Tribsees var
angripen, frikallades han från all krigslunga och
adlades. År 164» blef han, som emellertid
befordrades till borgmästare i Kolberg, lifmedikus hos
enkedrottning Maria Eleonora. Dog 1667 i sitt
67:de års ålder, såsom arkiater hos kurfursten af
Brandenburg. Har utgifvit åtskilliga medicinska
skrifter, särdeles om sitt pestmedel.
GuMlaxe (mythol.), en biist, den ypperligaste af
Åsarnes hästar, med undantag af Odens åttafotade
Sleipner. Thor hade, genom tvekamp med jätten
Hrungner, vunnit Guldfaxe, och skänkte den sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
