Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guldgrufva.
Gullberg.
705
àt lin utomordentligt starke son Magne, ehuru detta
misshagade Åsarne, hvilka gerna velat hafva
Gnld-faxe qvar i YValhall.
Guldgrufva, ett jernbruk i Söderala socken af
Gefleborgs län, bör till de s. k. Ljusne-verken,
bar 2 härdar och 1,466 skepp:d 13 lisp:d privil.
årligt smide af eget tackjern. Hammarskatten
utgöres med 14 skepp:d 13 lisp:d 7 marker.
Skeppar på Stockholm. Äges af intressenter och
disponeras af Axel Beskow.
Guldgubbar kallas af allmogen i Skåne der
påträffade jordfynd uf guld, föreställande små
men-niskobilder, i en hopkrupen, sittande ställning,
endast af en nagels storlek, tunna som en brakleat och
med en pä samma sätt utstående bild. Man vet ej
om dessa fynd utgjort eu liten gudabild, en
amulett, eller ett mynt.
Guldkroken är benämningen på östligaste delen
af Kåkinds härad af Skaraborgs län eller Foglås
socken, som omgifver staden Hjo. Orten är
välmående; naturskön, icke olik Blekinges.
Gulilrupe, annex till Wenge, beläget på
Gottland i Dalla ting, länets norra fögderi, 3 mil S.S.O.
från Wisby. Innefattar 4£ mtl. med 169 invånare
på en areal af 3,425 tunnl., af hvilka 480 äro
sjöar och kärr. Adr. Wisby.
GuldskMr, hör till Uplands-skären och ligger
ntanför släden Osthammar.
Guldsiuedsblicken, en liten å i Wexjö stad,
hvilken delar den i två delar, så att den ena
ligger i Kunga och den andra i Kinnevalds härad.
GultlHuiedHliytlan, silfververk, i Lindes socken
af Örebro län. Ar 1845 uppfordrades här 7,222
skrpp:d blyglans, hvilka jemte 1,737 skepp.d
in-ventarii-malm lemnade 1,560 lödige marker silfver.
Guldto|ip (inylhol.), guden Heimdals häst. Han
hette Guldtopp, emedan han hade gyllene mahn.
Gtildweig (mythol.), en af de onda magter,
hvilka troddes vandra omkring på jorden, för alt,
med sina trollkonster, tillintetgöra de höge
gudarnes verk. Guldweig kunde förskaffa menniskorna
allt hvad de åstundade, och var derföre särdeles
älskad af dem; men hon slutade alltid med att
bereda deras olycka och förderf. Sagorna berätta,
att hon, i gudarnes sal, blef genomstungen med spjut
och tre gånger bränd; men att hon åter uppstod
och fortlefde på jorden.
Gialdvidjor. Omtalas i sagorna såsom
fruntiin-mersprydnader. Dessa voro troligen sammanvridna ,
tunna, smala guldtrådar, uppträdde på band, eller
ock brukades små guldblad iboprullade, så att ett
snöre kunde trädas genom dem. Äfven nyttjades
glasperlor, bernsten eller koraller uppträdda på
snören, och buro» om halsen, såsom prydnad. Att
kunna göra kedjor af jemna och väl lödda länkar
ansågs för något mästerligt, och en sådan kedja
af guld var ett fruntimmers yppersta prydnad.
Silfveikedjor begagnades äfven, likväl var, om
möjligl, solskaptt, det är soljan eller Usel, af guld.
Gulkullor, lettblomster, färgkullor (Anthemis lin—
ctoria), en oftast mångårig växt, hvaraf tvenne
arter förekomma på öppna ängar och vid vägar,
isynnerhet på mergelbotten, uti de östra och mel-
lersta landskaperna; men icke i Skåne. Den
innehåller ett gult färgämne och användes till
husbe-hofsfärgning.
Gullad, en hufvudbonad, motsvarande krona,
hvarmed konungarne fordomdags skildes ifrån jarlarne.
Gulladen förmenas hafva bestått uti ett band af
lätt guld med leder, som kunnat knytas kring
hufvudet och hvarpå voro fästade små stifter med
perlor på ändarne. (Lad, betyder band,
hårbindel, hårband.)
Gullarp, en socken, med Näs, belägen i Onsjö
härad och kontrakt af Malmöhus län och Lunds
stift, 2 ». mil N.N.O. frän Lund. Pastoratet är
alternativt regalt och patronelt och tillkommer
patronaträtten ägaren af säteriet Trollenäs, beläget
i annexet Näs. Socknen består af 12^- mtl. och
har 595 invånare på en areal af 2,847 tunnland
jord. Adr. Lund.
Gullberg, ett härad i Östergöthlands län, består
af 205 ^ mtl. med 6,921 invånare. Häradet
innehades år 1524 af biskop Brask. Genom konung
Gustaf l:s testamente år 1560 erhöll konungens
son, hertig Magnus, samma härad. Det innefattar
6 socknar, nemligen: Wretaklosler, Stjernarp,
Westerlösa, Ljung, Flistad och Björkeberg. I
allmänhet är marken jemn och nästan skoglös, utom
i norra och nordöstra delarne af häradet, der
tillräcklig skog finnes. Jordmånen är bördig.
Största strömmarne äro Motala och Svartån. Utom
Horeri är Noirhijsjon häradets betydligaste insjö.
Götha kanal går midt igenom häradet.
Märkvärdigaste ställena äro säteriet Ljung och
öfverste-bostället h’ongsbro. I förening med häraderna
Boberg, Bråbo och Finspång utgör detta härad en
domsaga; men med Boberg och Walkebo ett
fögderi. Häradets areal utgör 86,438 tunnl., af
hvilka 7,440 äro sjöar och kärr.
Gullberg eller Gullbrandmliu*, var fordom en
fästning uti Westergötland och Säfvedals härad,
på eu hög bergsklint, nära vid Götheborg, utmed
Götha elf. Fästningen skall vara byggd af
konung Birger Magnusson, i början af är 1303, för att
hindra hans bröders, hertigarne Erik och
Waldemars fiendtliglieter i Westergöt||land; emedan de
erhållit förläningar af konung Håkan i Norrige.
Namnet är likval äldre; ty det möte som år 1283
utsättes emellan de Norska och Hansestädernes
fullmäktige, hölls på Gullbergs hed. Fästet var en
gränsfästning emot Norrige. Dess vidd skall hafva
varit mycket större än den nuvarande skansen. Uti
konung Carl Knutssons tid blef fästet ånyo
istånd-satt. Han gaf, år 1456, de Engelska fri hamn
vid Gullberg. Det förföll åter, intill konung Gustaf
I:s regering, då Nya Lödese senare gången
blifvit uppbygdt, samt befästades än mer år 1568.
Är 1565 den 12 Maj, blef, i en strid mot
Danskarne pä Gullbergs äng, grefve Erik Svantesson
Sture skjuten i benet. Vid slutet af Augusti
månad samma år, hade Danske befälhafvaren
Rant-zow sitt läger på Gullbergs ängar; pesten medtog
så väl i detta som det Svenska dagligen m.vcket
manskap. Svenska befälhafvaren Mornay och den
häftige Jakob Henriksson Hästsko ernade en mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
