Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gullbringa.
Gullvifva.
707
som af Thord Bonde återuppbyggdes i medlet af
15:de seklet.
Gallbringn, ett säteri om 2 mtl., beläget i Halta
socken af Bohus län, 1 £ mil från Kongelf. Enligt
en tradition skall detta ställe erhållit sitt namn af
drottning Margaretha, som här återGck ett
guldsmycke, hvilket blifvit henne frånstulet vid Tjufkil,
hvars namn äfvenledes skall erinra om denna
tilldragelse. Det tillägges, att den lycklige
åter-bringaren af guldet fick af drottningen Gullbringa
gård i belöning. Egendomen äger stora och goda
åbyggnader af tföd, har vidsträckta ägor, samt
raknas till de bättre gårdarne i Bohus län. I
början af 1600-talet ägdes den af en Jöran
Henriksson. År 1683 ägdes den af öfvcr-inspektoren E.
llallenberg, efter hvilken den kom till friherrliga
Köblerska slägten. Dess senaste ägare hafva
varit: grossb. S. Schiitz, sjökapiten H. Claesson, en
berr Wendel och grossh. B. Almfeldt. Den äges
nu af herr Johan Rafstedt.
Gullered, annex till Hösna, beläget i Redvägs
härad af Elfsborgs län, 1 { mil Ö. från Ulricehamn.
Kyrkan, af träd och obekant ålder, reparerades
ären 1805 och 1818. Vid Tisered har fordom
varit en kyrka; men utdömdes af biskop Falk år
1554. Socknen innefattar en areal af 9,998 tunnl.,
af hvilka 795 äro sjöar och kärr, samt har 528
invånare. Jemte annexet Slrengsered består den
af 20| mtl. Adr. Ulricehamn.
Gullgubbar, stånds (Senecio Jacobea), en årlig
växt, hvilken förekommer på kalkgrund vid stora
och gamla städer, isynnerhet i kustlandskaperna,
samt kan användas till färgning af grönt och brunt.
Gullholmen, det fordna Gulltfg, en gammal
lotsplats, 31 mil V.S.V. från Uddevalla, i Oroust
vestra bärad af Bohus län, och sedan d. 8 Maj
1798 egen kapellförsamling, och annex till
Morlanda socken i nämnde härad. År uppbygdl på
ett skär vid Hermanös norra udde, ifrån hvilken
den skiljes genom ett litet sund. Detta fiskläge
är veterligen det äldsta i Bohus län. Sagan om
nakon Hakonsson uppräknar ibland denne konungs
förtjenster, att han lät bebygga Öckeröarne och
"Gullö", med flere öde öar i Wiken, hvilket
inträffade emellan åren 1240 och 1260. Om
ställets vidare öden känner man intet annat, än att
det för 150 år sedan beboddes af 20
fiskarefamiljer. Nu (1846) år bushållens antal 76, med
tillsammans 341 personer, hvilka drifva storfiske
med 5 sjöbålar. Här finnes ock ett fraktfartyg af
42 läster. Fylleri och fattigdom hafva en lång
tid varit rådande på detta fiskläge mer än
annorstädes i Morlanda skärgård. Kyrkan, en torftig
trädbyggning, ligger på Uermanö och har intet
annat märkligt att uppvisa, an ett gammalt, i olja
måladt, epitafium öfver en okänd prestfamilj, och
som från början tillhört Morlanda kyrka.
Kapellpredikanten har åliggande skyldighet all ombesörja
barna-undervisningen på stallet. Söder om hamnen
vid Gullholmen är af professor Ch. Lyell ett
vattenmärke inhugget uli strandklippan år 1834. Det
består af en horisontel linje, ifrån hvars högra
ända en sex tum lång lodrät linje nedlöper, hvilken
med sin spets tangerade vattenytan i dess
förmodade medelböjd nämnde år. Adr. Kongelf.
GallhUgarne. Se: Dref, socken.
Gullinborst (mythol.), Frejs gält, på hvilken
ban red.
Gnllinland (mythol.), ett binamn, som Heimdal
fick, emedan det påstods att hans tänder voro af
guld.
(■tillmuren, fordom kallad Goduiaren, är
uaiu-net på en af de hafsarmar, som djupt intränga
inom Bobusländska kusten. Den är omkring 3 mil
lång, samt utmärkt för sina herrliga stränder, silt
rena farvatten och sin fiskrikhet, särdeles på lax.
Gullmarsberg, 2 mtl. säteri, beläget i
Skredsviks socken, äger den naturskönaste belägenhet af
alla Bohus läns sätesgårdar. Del hette fordom
Dynge, under hvilken benämning det omtalas
redan i början af 1300-talel såsom en betydande
gård. Sitt nuvarande namn, hvartill anledning
togs af läget vid Gullmaren, erhöll det af
fältmarskalken Rutger v. Ascheberg, som ägde detta,
jemte flera andra gods i Bohus län. År 1772
donerades Gullmarsberg, jemte underliggande 7
J-hemman skatte, af dåvarande ägaren,
grosshandlaren Anders Knape, till Gustafsbergs
barnbus-inrättning vid Uddevalla. Hufvudbyggnaden af träd
uppfördes 1669 af berörde Ascheberg i en
besynnerlig stil.
Gullris, jungfruris, räftunga (Solidago virgaurea),
en mångårig växt, som förekommer öfver allt i
skogsängar. Den ätes af all slags boskap och kan
användas till färgning.
Gullspiror, videgräs (Lysimacbia vulgaris), en
mångårig växt, hvilken förekommer allmänt vid
sjöstränder, floder och i kärragtiga lundar öfver
allt, utom i Lappland. Användes till färgning af
gult.
Gullspångsälfven, äfven Let- och
Hvart-elfven. Denna senare uppkommer ur ett
mosse-fly i sydvestra Dalarne, upptager i Wermland
flere små vattendrag, går derpå in i vestra
West-manland och genomflyter der sjön Torrvarpen, och
emottager Etgensjoarne, saml från Wermland
Sa-xemtjoarne, flyter vidare genom Halfvardsnoren och
Kort forsén till Möckeln, inom Wermland, hvilken
upptager Tims-el/ven, som är afloppet för ett
ganska betydligt vattendag från östra Wermland; meu
närmast för sjön Alkvellern; från ftlöckeln
vidtager namnet Let-elf lill Skagern, utgörande en del
af gränsen emellan Wermland och Nerike; från
Skagern benämnes vattendraget Gullspångs-elfven
och utgör gränsen emellan WTestergöthland och
Wermland. Ifrån Svarl-elfvens högst belägna
källa lill Gullspåogs-elfvens utlopp räknas 22 mil.
Denna senare har godt laxGske, äfvenså fångas
der nejonögon och vid sjelfva utloppet den
bekanta Amne-härads-sik, som för sin godhet ar
mycket begärlig. Svart-ån har godt aspfiske.
Gnlltirva, oxlägg, yxlägg, S:t Pebrs nycklar,
majnycklar, nyckelblomster, gökblomma,
käringtänder (Primula veris), en mångårig växt, hvilken
förekommer allmänt i backiga ängar och öppna
skogslundar, på de flesta ställen i riket, undanta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
