Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
708
Gull&ckra.
fiaiuihyrknili
gande de nordligare somt inre skogiga trakterna.
Rlomman, hvilken genom inplantering i trädgård blir
dubbel och på kalkjord förändrar sin Ijnsgula färg
till guldgult, är allmänt känd såsom sommarens
budbärare, och begagnades af våra förfäder till
krydda på deras mjöd, samt användes ännu, dels
till beredning af oxläggevin, dels som busmedicin.
Rötterna, hvilka hafva en sötaktig, något anislik
smak, begagnas stundom att lägga på dricka.
Giillsirlirn, en helsobrunn, belägen i Brägarps
socken af Bara härad i Malmöhus län, upptäcktes
omkring år 1833 och är undersökt af kemister i
Lund. Stället äger nu både planteringar och
brunnshus, samt besökes icke så litet. Vattnet har med
fördel begagnats mot flere slags sjukdomar. Bad
erhålles äfven vid brunns-inrättningen. Afgiften
för vattnet är endast 1 R:dr 16 sk. B:ko. Fattige
frikännas frän afgift.
Gull», en numera landfast holme i Götha elfs
norra arm, är märklig för den skans, som
Norrmännen bär uppkastade under Hannibals-fejden, och
hvilken eröfrades af Svenskarne under Lars
hag-ge, i Augusti månad 1645.
(liulniurn, Mariæ sänghalm, boninggräs (Galium
verum), en mångårig växt, som förekommer
mycket allmänt vid vägar och åkerrenar, på torra
ställen, öfver hela riket, ända till Medelpad. Roten
innehåller ett rödt färgämne och användes till
busbehofsfärgning.
Gulnabliar, ett spenamn på prester, som ej
genomgått någon akademisk kors, utan blifvit
prest-vigde endast med den underbyggnad de erhållit
vid domkyrko-skolorna. Många sådana funnos, då
Johannes Rudbeck tillträdde sitt biskops-embete.
Gulsippa (Anemone ranunculoides), en mångårig
växt, hvilken förekommer allmänt i Skåne i
något fuktiga skogslundar, sparsamt på Öland,
Gottland och några få andra ställen. Innehåller
ane-monin och är i följd deraf skarp, likväl mindre
än hvitsippan.
Gulsparf, gröning, guNpink (Eniberiza citrinella),
tillhör sparffoglarnes andra underordning, vandrare,
och är 7 tum lång; hannen med hufvudet och
bröstet gala, ryggen gråbrun; honan med
rostgråak-tigl bröst och utan något gult på hufvudet,
vinter-och sommardrägt något olika. Omvexlar belt blekgul
liknande en kanariefogel; ofvan gulbrun, vingar
och stjert blekare; och med ett hvilaktigt dubbelt
band öfver vingpennorna, samt bakre spetsen af
stjertpennan. Den förekommer öfverallt i riket,
utom de aldra nordligaste trakterna; flyttar om
hösten endast ifrån skogen till slätten. Han är
föga skygg, och dess sång består af följande
toner: "titti-titti-titti-ly-y." Äggen äro gråaktigt
hvita, eller blekgrå med bruna och svarta ådror,
7 4- linje länga, 54 linje tjocka, och läggas 4 — 5
i ett bo uti en låg buske nära marken eller på
denna. Költet är förträffligt, och han fångas
derföre med slagnät eller limspön.
(■ni taggsvamp, en hattsvamp, hvilken
förekommer i mossiga skogar här och der. Är ätlig.
GulvKpliue, gulklöfver, gullkullor, bumleklöfver,
jordhumle (Trifolium agrarium), en årlig växt, som
förekommer på torra åkerrenar och bergiga
ställen, bär och der i södra och mellersta
landskaper-na, sällan i de nordliga. Den ätes gerna af
krea-tnren, samt är icke nian värde såsom betesväxt på
sandig mark, särdeles för får.
Gumboda, mötesplats, i Bygdeå sockens norra
del, 7 mil från Umeå. Här är samlingsställe för
en del af Westerhottens fältjägare-regemente,
som för läng vägs skull sällan kan dragas
tillsammans på en och samma plats.
Kuuiællui, Gustaf Wilhelm, kyrkoherde i
Wiby och Tångaräsa i Nerike, prost och tbeol.
doktor, född i Lids socken af Södermanland den 5
Maj 1789, riksdagsman vid flera riksdagar, var
filos, lektor i Strengnäs, till dess han är 1832
lät prestviga sig och tillträdde ofvannämnde
pastorat. Har utgifvit: Xenophonti* Anabasts Cyr>;
Anacreontis Cat mina; Thord Bonde, en mycket
lofvande roman, hvaraf likväl blott första delen
utkom; Hertig Fredrik af Normandie (uti tidskriften
Iduna), jemte flera uppsatser i Svea, Iduna, m. m.
Gumlösa, annex till Sorby, beläget i vestra
Göinge bärad af Christianstads län, 24 mil N..YV.
från Chrislianstad. Här märkes säteriet
Sinclairt-hotm, 3 mtl., med underlydande 13 J hemman,
uppbygdt i början af 1600-talet, har tillhört
slägten Sinclair, Marsvin, Beck, Skytte, m. 0.
Socknen innefattar 20 J mtl. och har 660 invånare.
Dess areal utgör 5,300 tunnl., af hvilka 30 äro
sjöar och kärr. Adr. Christianstad.
Guuipekulla>stenen på Gumpekulla backe nära
invid Stångån i S:t Lars socken af Östergöthland.
F.n trovärdig sägen förmäler, att hertig Carl då
ban om morgonen af slaget vid Stångebro, àr
1598, bröt upp för att angripa konung Sigismund,
skall tagit med sig ifrån Wängeby, i Wårdshergs
socken, en djerf bonde vid namn Olof eller Jola,
som kände trakten. Olof följde hertigen under
töcknet, som då uppsteg från Stångån, sprang upp
på Gumpekulla backe, ställde sig vid den höga
stenen derstädes och från hvilken han kunde se
öfver dimman och berätta för hertigen huru
konungens folk ryckte ut och uppställde sig i
slagordning. Allmogen i trakten upprepar härom följande
rim såsom ett minne deraf: "•’
Vid stenen på Gumpekulla backe
Der skylde Jola sin ljufva nacke
eller:
Stenen på Gumpekulla backe
Fridde mång kula från Jolas nacke.
Gumsehufvud, Gustaf Carlsson, riddare,
riksråd och lagman i Upland, frän år 1454 till
sin död 1475, vnr svåger med konung Carl
Knutsson, som var gift med dennes syster.
Guinskyrkan, en grotta uti sluttningen af ett
kalkberg på ön Oaxen i Mörkö socken af
Södermanland. Grottan, som är belägen tätt invid
hafsstranden på södra uddens östra sida, har en
betydlig höjd och 18 alnars diameter. Midt framför
öppningen ligger en större Ilat sten, som säges
tjenat till altare och i södra hörnet är en
hålighet eller niscb, som har alldeles jemn botten och
tros hafva varit predikstol. Kring väggarna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
