Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gyldenstolpe.
Gyllenborg.
719
rike, Holland och Danmark, hvarefter han
utnämdes till konungens öfverste-ombudsman,
hof-kan-sler, landtmarskalk vid 1689 års riksdag, kongl.
råd, en af ledamöterne i regeringen under Carl
XII:s minderårighet, friherre, grefve och Lunds
akademi-kansler. De båda sistnämnde
utnämningarne tvekade han länge att emottaga;
grefve-värdigheten, emedan han ansåg den för en tom
titel, och kanslerskapet, emedan han ej var
öfvertygad att han dertill ägde erforderliga insigter.
Ilan gaf likväl slutligen vika för konungens
bestämda önskan, och Lunds universitet har honom att
tacka för många nyttiga inrättningar. Carl XII
visade honom samma förtroende som hans far, och
utnämnde honom år 1705 till president i kansliet.
Han afled den 4 Maj år 1709.
Gyldenstolpe, Carl Kdvurd, son till
possessionaten Daniel Ferdinand G., och sonsons sonson
till ättens stiftare, född d. 7 Aug. 1770, blef 1798
assessor i Åbo hofrätt och var det ännu vid
Finlands eröfring. Vid landtdagen i Borgå i Mars
1809, kallades han till ledamot i den kommitté,
som skulle uppgöra förslag till Finlands civila
styrelse. Samma år blef han hofrättsråd och riddare
af Wladimirs-orden. Han hade fästat den nya
regeringens uppmärksamhet, intogs i senaten, blef
efter hand stats-råd, gebeime-råd och vice
ordförande i senatens justitie-departement, friherre,
riddare af S:t Annæ-orden, o. s. v. Tog afsked
1831, och dog några dagar derefter den 11 April.
Hans parentator säger om honom, att han
qvarlemnade "ett kärt och aktadt minne bland
embets-bröder, underhafvande, vänner och landsmän, och
att det yttrats vid hans frånfälle, med
hänsyftning till hans namn, att en af Finlands stolpar
fallit."
G)ler, YYoir eller Wolfgang, var sekreterare
bos grefven af Iloja; men lorde sedan hafva gått
i konung Gustafs tjenst, under sista året af dennes
lefnad, lian rymde dock frän honom, och som
ingen för tillfallet fanns, som kunde skrifva Tyska,
måste konungens brefvexling en tid föras på
Latin, hvilket förorsakade omvägar och dröjsmål
nti ärenderna» behandling.
Gylfe var, enligt den historiska traditionen, en
konung af Jotisk, eller måhända rättare, af en
förut hit invandrad, med Åsarne befryndad, stam,
och hvilken regerade i Sverige, då de senare
inträngde under Odén. Af beundran eller
fruktan för den högre bildningsgrad, som utmärkte
Odén och hans följeslagare, skall Gylfe ät dem
hafva inrymt en del af sitt rike, hvilket
sedermera helt och hållet togs i besittning af de
inflyttade fremlingarne. För alt öfvertyga sig om
Åsarnes bildning och visdom, låter Eddan Gylfe
resa till dessas gamla hufvudstad Asgård, och der,
förklädd, saml ander ett fremmande namn, med
dem hålla elt mythosofiskt samtal, hvilket vi finna
i den prosaiska F.ddan under namn af: Gyl[aginning.
De fä underrättelser vi äga om Gylfe, i
egenskap af historisk person, framställa honom
såsom en vis regent, och hvilken särdeles vinnlade
sig om sjöväsendet. Sköldmön Gefion blef sänd
af Odén till denne konung Gylfe, dä hon, på
begäran, erhöll så stort jordstycke, som hon
under en dags tid kände upplöja med fyra oxar.
Gylle, en socken, med Kyrköpinge, belägen i
Skytts härad och kontrakt af Malmöhus län och
Lunds stift, 2 \ mil S.S.O. från Malmö, -J mil från
hafvet. Socknen bör till 2 kl. reg. Den
innefattar 13^- mtl. och har 450 invånare på en areal
af 1,921 tunnl., af hvilka endast 2 äro kärr och
sjö. Adr. Trelleborg.
Gylleboa, säteri i Wemmerlöfs socken af
Christianstads län, har elt särdeles öfverraskande läge.
Emedan nian anländer hit genom en ful och
sandig trakt, väntar man sig ej här att möta en den
täckaste nejd. Den vackra byggnaden ligger vid
en insjö, hvars stränder äro prydda med
boklundar. Ruiner af äldre byggnader finnas här helt
nära. Egendomen har flere vackra parker och
promenader.
Gyllen eller Gyldén, ett namn, hvilket, med
någon tillagd ändelse, blifvit antaget af icke
mindre än 74 Svenska adliga ätter. De förnämsta, ock
som isynnerhet gjort dessa namn frejdade eller gifvit
dem en större eller mindre historisk märkvärdighet,
äro, jemte förutnämnde Guldenstolpar, följande:
Gyllenax, hette förut Pehr Nilsson, blef år
1625 ståthållare öfver Kopparbergslagen och östra
Dalarne, och 1634 kammar-kommissarius. Antog
namnet Gyllenax, då han adlades år 1638. Ätten
utgick med hans sonson, ryttmästaren Peder
Gyllenax, hvilken stupade under Carl XII:s krig.
Gyllenberg, Krik, son till arrendatorn af
kronans inkomster i Marks och Kinds härader, Erik
Gustafsson, kallade sig Berg, blef år 1649
kam-mar-skrifvare i lifgedinget, 1658 lands-bokhållare
öfver Bohuslän, fattades nu af krigslusten,
utnämndes till kornett vid Westgötha regemente och
gjorde några lyckliga infall i Norrige, sedan ryttmästare
för ett kompani Westgötha prestryttare och
utmärkte sig vid flera tillfallen i spetsen for dem.
Efter fredsslutet 1660 ålergick han till de
fredliga yrkena, blef öfver-inspektor för tullarne i
Bohus, Elfsborgs och Hallands län, adlad, samt död
år 1691. Under Carl XI:s bela Danska krig höll
ban två soldater med munderingar utan ersättning,
samt gjorde kronan stora försträckningar.
Gyllenborg, Jakob, ättens stiftare, var son
till den Tyske apotbckaren Wolimbaus, hvars
begge söner gjorde en oförmodad lycka. (Se:
Leijon-stedl). Den ifrågavarande, född 1648, ingick i
kammar-revisionen, fick befattning med åtskilliga
regementers rekrytering, jemte några andra dylika
uppdrag, hvarigenom han blef känt! af
riks-skattmästaren Nils Bjelke och för sin ådagalagda
skicklighet adlad år 1680, hvarvid han antog namnet
Gyllenborg. Det nit, han ådagalade vid beifrandet
af de missbruk, hvilka insmygt sig i banken,
gjorde, alt adeln föreslog honom till ledamot i
reduktions-kommissionen, utan att veta hvilket
verktyg till sitt eget förderf den härigenom dit
insatte. G. var nemligen en af dem, som tycktes
hafva föresalt sig att göra lycka till hvad pris
som helst, och han uppnådde äfven sitt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
