- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
723

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gyllengrip.

Gyllenhjelm.

723

ett annat, äfven i tvä delar, kalladt:
Sjökrigs-historien.

Gyllengrip, Christo|fer Andersson, till
Stensnäs, amiral och från 1592 ståthållare i Kalmar.
Då staden, belägrad af hertig Carl och hemsökt
af en svår hungersnöd, måste gifva sig på nåd och
onåd, gaf hertigen fritt lopp åt sitt hämdbegär,
och lät, d. 16 Maj 1598, afrätta honom, jemte
Johan Sparre, Lars Rålamb och slottspresten
Birger. Flere andra af lägre börd eller vilkor
hängdes. Dessa afrättningar, en inledning till Carls
stränghetssystem, väckte mycken bestörtning bos
menigheten, och dess tänkesätt gåfvo sig luft i
allehanda vidskepliga sägner. Så berättades det,
att man sett dunstflottor strida 1 Ölands sund,
att kämpande bärar sväfvat i luften öfver
Skäl-by gärden och att Gyllengrips fru året
förut sett sin man vandra hufvudlös omkring på
Stöfle ängar, allt förebud till de
fruktansvärda uppträden, man snart skulle få upplefva. —
Gyllengripska ätten hette förut Stråle, och dess
stamfader, Anders, adlades år 1477. (Se: Grip,
Mauritz.)

Gyllengrip, Gabriel, född d. 14 Dec. 1687,
död d. 3 Aug. 1753, såsom landshöfding i
Wester-botten, hvilket embete han bestridt i 20 år, och
derunder förvärfvat sig en allmän aktning och
tillgifvenhet. Ilar författat en Beskrifning om
Lappland, dit han gjorde en resa år 1746.
Gyllenhaal, |Leonhard, en af Sveriges och
Europas mest utmärkte entomologer, föddes på
Ribbingsberg i Elfsborgs län d. 3 Dec. 1752, g. st.
Emot sin vilja måste han ingå i militäryrket,
hvilket var hans fars, och som denne ansåg snarast
bereda fortkomst och bergning. Leonhard lydde
och gjorde heder åt sitt stånd; men ulan att
likväl på denna bana skörda sina förnämsta lagrar,
hvilka han ej skulle hemta på stridens blodiga
tummelplats, utan på vetenskapernas fredliga fält.
Så snart hans omständigheter det tilläto, beslöt
han att lemna krigstjensten; men detta kunde likväl
ej ske förr, än år 1799, då han tog afsked som
major. Redan förut hade han utmärkt sig såsom
en grundlig naturforskare och landtbrukare,
hvilket förskafTade honom Wasa-orden. Ledig från
cmbetsgöromäl, kunde han fullkomligt egna sig åt
siua älsklings-sysselsättningar, isynnerhet ål
insekternas naturhistoria, hvaraf första delen utkom i
Skara år 1808 och den fjerde i Leipzig år 182 7.
Verket berömmes isynnerhet för sin ovanliga
fullständighet och klarhet. Det beredde sin
författare ett rum i alla Sveriges och Qera fremmande
vetenskapliga samfund, och skall for framliden
bereda hans namn ett vackert minne. Svenska
veten-skaps-akademien belönade det med sin största
guldmedalj. Till andra lyckans ynneslprof fick major
Gyllenhaal äfven njuta det af en läng lifstid, ty
ban afled först år 1842, i den ovanligt höga
åldern af 90 år. Ilar utgifvit, utom den
ofvannämnda Svenska insekternas historia: Inslrumenta
Ctba-ria alv/uot Suecia; Beskrifning öfver Inseclet
Atte-labus glaber De Geer, en mängd beskrifningar på
serskildta species i Schönherrs verk: Genera ti

Species Curculionidum, i hvilket han var
medarbetare, o. s. v. Hans son,
Gyllenhaal, Lars Herman, född år 1790,
var president i Götha hofrätt, då han år 1843
utnämndes till justitie-statsminister. Detta
embete nedlade han likväl år 1845 och återgick till
sin presidentsstol. Friherre, K. af N. O.
Gyllenliaruisk, Bengt, hette fornt
Simons-son, var öfver-inspektör öfver gevärsfaktorierna
och adlades år 1675, för det han "igenom sitt
bearbetande, jemte åtskilliga nya inventioner, satt
dem i så godt stånd, som de aldrig tillförene
varit." Han dog 1677 barnlös, och ätten upphörde
således åter med honom.
Gyllenhjelm. Tvenne konungasöner finnas med
detta namn, den ene son till Johan III, den
andre och namnkunnigaste till Carl IX. Julius
Gyllenhjelm, son af då varande hertig Johan
och Catharina, dotter till Hans Larsson, var född
1560, adlades med detta namn 1577, blef
ståthållare öfver Åbo slott och län 1580; men dog
redan följande året, ogift. Hans syster, Sofia
Gyllenhjelm, blef 1580 gift med fältherren
Pontus De la Gardie; men afled efter icke tre års
äktenskap i Wadstena, år 1583. En annan syster,
Lucretia, dog ogift 1585.
Gyllenhjelm, Carl Carlsson, son till hertig
Carl och en prcstdotter från Östergöthland,
Catharina Nilsdotter, var född i Nyköping d. 4 Mars
1574. Johan III upphöjde honom 1592 i adligt
stånd, och gaf honom sin då redan aflidne
naturlige sons namn. Fadern omfattade honom med
mycken ömhet, och lät gifva honom en sorgfällig
uppfostran. Han rättfärdigade äfven denna omsorg,
ty han hade med Carls mod och ihärdighet arf|
sin moders milda sinnelag. Skickad ut till
Frankrike, tjenstgjorde han i två år vid Henrik IV:s
bärar och väckte monarkens uppmärksamhet.
Hem-kallad till fäderneslandet, fick han en beskickning
till grefve Ezhard af Ost-Friesland, och, efter
återkomsten derifrån, befälet på den flotta, som
skulle öfverföra Sigismund från Danzig till Sverige.
Då kriget sedan utbröt emellan denne och Carl,
gjorde G. sin fader många tjenster. I Dalarne
åtnjöt han mycken tillgifvenhet af allmogen, hvilken
serskildt begärde honom till anförare, och
tillintetgjorde med skicklighet Christer Horns planer.
Vid Kalmar anförde han stormningen på ena sidan,
och bidrog väsendtlig! till stadens eröfring. Han
förmådde likväl icke afböja de blodsdomar, Carl
beslutit mot några af stadens förnämsta försvarare.
Efter en af desse, Sparre, fick han, såsom
belöning för det sår i kinden, han erhållit under
belägringen, dess egendom Bergqvara, hvilket
gjordes till friherreskap, då G. uppböjdes till
friherre, som dock ej skedde förrän år 1615. I Polen,
dit han afgick i egenskap af general-löjtnant,
försvarade ban, jemte Jakob De la Gardie, fästet
Wol-mar, med utmärkt tapperhet emot Polska hären,
anförd af Sigismund sjelf, under hvilken Polens
förnämste fältherre, Zainoisky, förde befälet.
Detta var vändpunkten i hans lif. Efter tre
månaders belägring, sedan alla försvarsmedel voro ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free