Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GärdsjOn.
Gästabud.
741
Gärdsjttn, Kedre, eller JärdsJO, by i
Rättviks socken af Dalarne, ilär vistades Gustaf
Eriksson någon tid i en källare, för att dölja sig för
Danskarnes efterspaningar.
Gärdslösa» en socken med Bredsälra, belägen på
Öland i Runstens bärad, Ölands norra Mot och
kontrakt af Kalmar län och stift, 3J mil från
Kalmar, 2 mil S.O. från Borgholm. Kyrkan, af
sten, är rymlig och vacker. I socknen märkes:
Galltorp, 1 mtl. säteri, det enda på ön, är
vackert, har utmärkt ek- och björkskog, samt
trädgård. Runstenar, griflbällar och bautastenar
finnas bär på flere ställen, lirossekärrs källa, med
svagt mineralvatten, är ock belägen bär.
Socknen bör till 1 kl. regala pastorat. Den innefattar
47£ mtl. och har 1,536 invånare. Dess areal
utgör 10,761 tunnl., af hvilka endast 15 äro sjöar
och kärr. Adr. Borgholm.
Gärdsmyg, tummeliten (Troglodytes Europæus),
en fogel hörande till sångfoglarnes ordning, af 4
tums längd-, ofvan mörkbrun, med smala, svarta
tvärlinjer på rygg, öfvergump och stjert; hvita och
bruna fläckar, omvexla på de yttre vingpennorna;
bönans teckningar mindre tydliga. Den
förekommer i alla landskap, från Skåne till Lappland,
vistas om sommaren i skogarne, om hösten och
vintern i trädgårdar, der han qvarblifver till
våren, är munter och liflig, samt sjunger både
vinter och sommar. Sängen är stark och vacker med
flere afvexlande strofer; locktonen är ett starkt:
"srr, zrr, zezerer." Äggen äro små, runda,
hvita, med rödagtiga prickar, hvilka sitta omkring
tjockändan, och läggas 7—8 i ett konstrikt näste
bygdt i rishögar, emellan trädrötter, uti ihåliga
träd o. dyl. Födoämnena bestå af insekter,
maskar och larver, äfvensom af fläderbär.
Gärdsrum (Gcllersrum), en socken, hör till
3 kl. konsist, pastorat och är belägen i Norra
Tjusts bärad och kontrakt af Kalmar län och
Linköpings stift, 6 j- mil N.N.V. från Westervik.
Kyrkan, af sten, är ganska gammal; den är senare
tillbyggd af träd. I socknen märkes: Qvistrum, 1
mtl. säteri, åbyggnaden är gammal och af träd;
bär är garfveri. Säteriet har tillhört slägterne
Reuter, Leyonsköld, Rosenstjerna, Sinclair; äges
nu af frih. J. C. Adelsvärd. Forsaslröin, jernbruk
(se detta ord); Cedersholm , pappersbruk, anlagdt
år 1805, med ett tillverkningsvärde af omkring
6,000 R:dr. Socknen innefattar 27 J mtl. och har
1,821 invånare pä en areal af 30,711 tunnl., af
hvilka 3,850 äro sjöar och kärr. Adr. Linköping,
Åtvidaberg.
GärCTelt, Thomas, hette förut Jerre, och
tjente sig upp under 30-åriga kriget från simpel
soldat till öfverste-löjtnant. Adlades såsom sådan
ar 1643, då han antog ifrågavarande namn. Blef
ar 1647 öfverste för det Mälpeska fotfolket. År
1657 blef han dömd till döden, för det väld ban
begått mot en barnsängshustru; men benådades med
fyra års landsflykt för sina krigiska bragder,
jemte de mänga och svära sår han erhållit i kronans
tjenst. Återkommen härifrån, blef han år 1661
kommendant och följande året öfver-kommendant i
Kalmar. Krigsråd år 1663. Skref sig då, efter
tidens sed, till "Gärffeltshoff, Sävia, Hammarby och
Ölunda." Hans son,
GärfTelt, Carl Albrekt, tjente sig äfven på
13 år upp från soldat till öfverste-löjtnant,
hvilket han blef år 1676. Följande året insattes han
i fängelse, för det att han underskrifvit
Landskronas kapitulation; men ställdes snart åter på fri
fot, och blef sex veckor senare, d. 28 Jan. 1678,
öfverste för Skånska regementet till fot.
Gärsnäs säteri, 6 mtl., beläget i Östra
Herre-stads socken af Christianstads län, kallades förut
Gåsnås, och säges vara uppbygdt af en Dansk
öfverste-löjtnant Falck Lycke. Det har sedermera
tillhört slägten Rantzow, tillföll derefter kronan
och ägdes sedermera af slägterne Ebeltoft,
Adler-sten och v. Lindenstedt, m. fl. Det är väl bebygdt.
Härunder lyda 22 mtl. samt 14 torp. Norr om
gården finnas lemningar efter en kyrka.
GäsjM, ett jernbruk i Norbergs socken af
West-manlands län, uppbygdt år 1658, har 2 härdar
och 1,200 skepp.d priv. årligt smide af eget
tackjern, hvarföre hammarskatten utgöres med 12
skepp:d. Här idkas äfven redskapssmide för
Norbergs grufvas behof. Bruket skeppar på
Stockholm och äges af P. Tottie. Smidesstämpeln
visar ett G.
Gästabud. Dessa firades i det gamla Norden
med stor högtidlighet. Vid de stora olfringarne
höllos beständigt gillen. Tempelbyggnaderna voro
af en utomordentlig storlek, emedan bela
landsortens menighet samlades derstädes, ej blott för
olfring, utan äfven för festliga samqväm.
Der-emellan höllos bröllops-gillen, arf- eller graf-öl,
och andra enskildta gästabud. De största bland
dessa voro då konungen reste omkring i landet på
veitsla, och i vissa dagar undfägnades af de
förnämsta och rikaste inom hvarje landskap. Dertill
uppbyggdes ofta mycket stora gästabudssalar, och
alla förnämligare män i nejden inbjödos. Sä
gästade Åke Bonde i Wermland Nordens tvenne
konungar på en gång, och Olof lloskuldson, höfding
i Dalarne, lät till ett dylikt tillfälle uppföra en
sal för mer än 900 gäster, sirad med upphöjdt
bildhuggeriverk, hvilket föreställde uppträden ur
den Nordiska gudaläran. Vid gästabudet samlade
sig alla gäster i den stora salen; öfverst i
högbänk satte sig konungen eller den förnämsta
personen, och midt emot honom, vid salens nedre
ända, den som var honom närmast i ära. De
öfrige togo plats omkring bordet, hvar efter sitt
anseende; stundom bestämdes platserna genom
lottning. På läckerheter i mat satte ej våra
förfäder synnerligt värde, ty hästkött var deras
förnämsta spis; men dryck måste till ymnighet finnas
vid ett gästabud i Norden. Det stora mjödkaret,
som räckte upp till andra våningen, hvari en
Svensk konung drunknade, kan lemna ett begrepp
härom. Kring bordet gick man ifrån man hornet
eller bägaren, hvilken ifylldes ur bollan, en stor
rund skål af träd, liknande vår b.1l, eller ur karet.
Alla dessa käril voro gemenligen beslagne med
guld eller silfver, och räknades till husets dyrbar-
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
