Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gttkdagen.
Gökhem.
745
pà galen qvist, då de icke tro bonom. I
Jemtland måste göken gala vid hvart rim, om ban
annars skall kunna spå sannt och sitta på rätt qvist.
Af gökens rop första gången får man ock veta sitt
dödsår. — Crælius omtalar, i sin beskrifning om
Tunalän, m. m., sid. 85, den folktron, att om man
får tillfälle att tre gånger famna om det träd,
hvari göken sitter och gal, skall hafvande qvinna
blifva förlöst, i fall man derefter omfamnar henne,
eller knyter om henne sitt strumpeband. — "När
göken gal pä har qvist", d. v. s. innan löf utslagit,
tror man att missväxt inträffar.
GOkdagen är en benämning, som allmogen i
vissa trakter af östra Sverige gifver d. 29 April, på
grund deraf, att göken oftast plägar låta höra sig
första gången denna dag. Den är betecknad pà
runstafven med en sådan fogel.
GOkdårad säges den blifva, hvilken får höra
göken på fastande måge. Detta anses såsom mindre
lyckligt förebud, isynnerhet för ogifta qvinnor,
som hafva en älskare i hågen. För öfrigt anses
göken såsom en ominüs fogel, hvilken, i likhet
med storken, m. fl. skyddas af en vidskeplig
vördnad. Göktrakt utmärker, för hvarje enskildt
person, det väderstreck, hvarifrån denna fogel låter
honom böra sitt första rop om våren.
GOken sitter pä kyrkotak. En folklek,
upptecknad i Östergöthland. Utföres sålunda: En
karl och ett fruntimmer dansa om och sjunga:
"Göken sitter på kyrkotak, Och orkar så litet
gala! Lyster ungersven (jungfrun) i dansen gå,
Sä ska vi honom (henne) i handen ta, Och rycka
honom (henne) af sätet." Vid orden: "Lyster
ungersven (jungfrun) i dansen gå", m. m., beger sig
karlen, som nu är förstörare i leken, till en
annan karl, helsar honom med: rGuds fred, Gud
signe, Jöns Andersson!" och tager (upp) bonom;
hvarefter alla tre dansa om, under sång: "Göken
sitter på kyrkotak", m. m. Sedan uppbjuder
för-styrarne ett fruntimmer, begagnar dervid elt
qvinnonamn, och förenar henne med de förra.
Oindans-ningen förnyas, med senast nämnde sång. På detta
sätt uppbjudes, vexelvis, en karl och ett
fruntimmer, med oafbrutet iakttagande af
uppbjudningsorden och omdansningen under sång. Härvid bör
förstyraren alltid ställa den senast upptagne till
venster om sig uti ringen, så att han har högra
handen fri till uppbjudning. När denna är slutad
börjar afskedslagandet. Förstyraren öppnar
ringen till en rad, eller halfcirkel och begynuer:
"Och skall vi nu mista Vår ärlige man, Jöns
Andersson? Så faren nu väl, Jöns Andersson, Med <
pick och med pack (Med falskhet och med snack!)
Så faren nu väl, Jöns Andersson!" Förstyraren,
med sitt par, går till närmast stående par, fattar
karlens händer, stampar med fötterna och ger
bonom ett bandslag vid orden: "Så faren nu väl,
Jöns Andersson!" Derefter flyttar han sig till
närmaste fruntimmer, tager afsked af henne pä
samma sätt, hvarunder hans par, likaså, tar afsked
af den karlen, som förstyraren nyss lemnat.
Sålunda fortgår det till dess förstyrar-paret (första
paret) tagit afsked af bela raden. Så snart andra
paret fått utrymme till en lika rörelse, börjar det
sitt afskedstagande på samma sätt, och följas af
alla de öfriga, efter lika regel. (Om melodien
till orden, se: Arwidssons Svenska Fornsånger,
Del. III.)
GOkliem, en socken, med Marka och Sorby,
belägen i Wilske härad af Skaraborgs län, Winköls
kontrakt af Skara stift, J mil V. från Falköping.
Kyrkan, byggd af sten, med fasta murar och hvalf,
är från katbolska tiden; en utbyggnad derå bar
fordom haft namn af jungfru Marias chor, der hennes
bild af träd, varit upprest på ett litet sten-altare.
I socknen märkas: Hedberga, 2 mtl. säteri, har
ansenlig trädgård, äges af kammar-rådet S. L.
Theo-rell. Lundagården, 1 mtl. säteri, på sluttningen
af Mösseberg, äges af rådmannen i Falköping berr
Wetterbom och enkefru Hammarstrand.
Storegården, blef år 1391 gifven till Gudhems kloster, af
fru Ingeborg Amundadotter. Mösseberg, ligger till
hälften i Gudhems och till hälften i Wilske härad,
på alla sidor omgifvet af Gökhems, Klefva,
Gudhems samt Falköpings församlingar. Berget är i
mil långt och lika bredt, enligt de s. k.
vapen-hallar, och en på gränsen af Gökhem år 1690
upprest sten; omkretsen är 2 mil. Pä berget
finnas stora marker bevuxna med enbuskar och hög
ljung, samt äfven betydliga mossar. Ofantliga
hällar och branta klippor, uppstaplade likt höga
pelare, göra uppgången på de flesta ställen omöjlig.
På berget finnes en liten sjö, hvars botten är betäckt
med rötter. Odens kulte, | mil från Mösseberg,
är hög, kal och slät; men icke vidsträckt. Den
har tvenne afsättningar, Piggen och Kionan.
Fordom skall man bär hafva dyrkat Odén, och i
pest-tider äfven haft begrafningsplats derstädes.
Hål-öga kulle, till skapnad och böjd liknande högarne
vid Gamla Upsala. Öfverst är en rund vid grop
af en manslängds djup, hvartill är uppgång pä
den mindre branta sidan af Mösseberg. Man
förmodar att den derföre blifvit ny ttjad till
förskansning. Kullen ligger Tj- mil i vester nedanför
Mössebergs södra udde; ^ mil derifrån i norr står en
annan kulle, som äfven har en urhålkuing, och
likaså Bjorkhögskulten, vidare i norr.
Domaresäten finnas här på flere ställen. På Åsteberg, skall
fordom varit en kyrka eller kloster.
Jättestugorna anträffas ofvanpå Skårsheden, der den så kallade
Markusbäcken, kommande från en källa vid
llàl-öga gård, om sommaren osynlig, om våren starkt
flödande af snövatten, bildat hålor i gråberget,
samt en grotta till hvilken man kommer genom
Disakärret. Flera källor finnas i församlingen,
såsom Dalaren eller Bösakaltan, Shirkeliekallan och
Stallen. S:t Licerskallan, är en offerkälla, hvilken,
enligt fornsägen, uppsprungit i följd af
fylkesko-nungen Livers bön, då han med sina krigare var
plågad af törst. S:t Magni källa är en annan, och
vid Sorby en tredje offerkälla. Invid Stommen
Öfverkyrke, skall fordom stält en kyrka eller
klosterbyggnad, kallad Odrkyrkan, efter hvilken
man i senare tider funnit lemningar. På en slätt
ofvanför Nycklemossen, har varit
begrafningsplats och på Ilamreslätt skall fordom funnits elt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
