Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götha kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
754
Gtttheborg.
Götheborg.
Wrdngö; i) Bohus läns skärgård, Björkö,
Gullholmen, Hammarö, Hermanö, Hero, Halfö, Klöfverö,
Klosteröarne, hvars inbyggare äro utmärkte for sina
snällseglande båtar och kände såsom skicklige
sjömän. Käringö, Kärnö, Lindö, Lt/rö, Mjörn, Orousl,
Paternosterskären, Resö, Rör, Salö, Tryggö,
Wär-öarne, de längst ut i Nordsjön belägna Svenska
öar, samt Örkerö och Odö. I statistiskt afseende
bar detta län den skiljaktigheten från andra Sveriges
landskap, att hemmans-utskylderna utgå efter olika
grunder, på det sätt, att Säfvedals samt Askims
och östra Hisings härader af Götheborgs fögderi,
hvilka lydt under del gamla Sverige, utgöra
grundräntorna efter de för detta rike derom utkomna
författningar; men vestra Hisings bärad af samma
fögderi, samt bela öfriga delen af Bohus län,
erlägga dem efter den method, som gällde
härstädes, innan detsamma kom under Sveriges lydno.
Länets serskildta indelningar äro: den ecklesiastika,
under Götheborgs stift, i 4 prosterier, nemligen:
domprosteriet eller södra kontraktet, Elfsvssels
södra, Elfsyssels norra samt Wikornes kontrakt, 34
pastorater, hvaraf 26 reg., 3 konsist., 2 altern.
och 3 preb. Den juridiska, under Götha hofrätt,
i 6 domsagor och 13 tingslag, nemligen: Askims;
Säfvedals; Östra och Vestra Hisings, Inlands
Sö-dre och Inlands Torpe; Inlands Nordre, Inlands
Fräkne samt Oroust och Tjörn; Sotenäs,
Sörbyg-den, Tunge och Stångenäs, samt Lane; Qville,
Tanum och Bullaren Den administrativa i 5
fögderier och 20 härader, nemligen: Götheborgs
fögderi, innefattande Askims, Ö. Hisings, Säfvedahls
och V- Hisings härader; Inlands med Södre-,
Nordre-, Fräkne- och Torpe-; Oroust och Tjörns med
Oroust Östra och Vestra samt Tjörns;
Sunnervi-kens med Sotenäs, Sörbygdens, Tunge, Lane och
Stångenäs, samt Norrvikens med Wette, Tanum,
Qville och Bullarens härader, samt 78 socknar och
5 städer: Götheborg, Kongelf, Marstrand,
Uddevalla och Strömstad. Ifrån länet utgöres indeladt
krigsfolk af Elfsborgs regemente 9 man, af Bohus
läns regemente 904 man, samt l:sta och 2:dra
Bohus läns rotebàtsmans-kompanier 472 man,
eller 1,385 rotar, som är länets militära indelning.
Hela länets folkmängd utgör 159,056 personer,
hvaraf 24,028 i de fein städerna och 135,028 på
landsbygden. Af tolal-beloppet äro 68,264
mantalsfrie å landet och 9,668 i städerna. Länets
areal uppgår i tunnl. till 1,005,148, hvaraf 46,280
tunnl. äro sjöar och kärr. Det innefattar 2,874 £
mtl., jemte 7,858 tunnl. städerna tillhörig jord.
(Se äfven: Bohus län.)
GUtheborg, ett stift, bestående af landskaperna
Bohus län och Halland, samt en del af
Westergöthland, eller hela Götheborgs och Bohus samt
Hallands län och sex härader af Elfsborgs län.
Götheborgs superintendentia stiftades år 1620 af
konung Gustaf II Adolf. Den ännu till stiftet
hörande delen af Westergöthland skiljdes då ifrån
Skara stift, äfvensom Mo härad af Jönköpings län,
hvilket dock, efter någon tid, återlades till Skara stift.
Efter freden i Brömsebro tillkom Halland år 1646,
och efter freden i Roeskilde Bobus län 165S. Norr-
viken förenades härmed först 1693 från Carlstads
stift. Så förökadt till sina gränsor upphöjdes
su-perintendentian år 1665 till biskopsdöme. Det
delas numera i 12 kontrakter, innehållande 100
pastorater och 249 kyrkor, utom 10 kapell, 2
rege-ments-, 2 slotts-, 1 fattighus-, 1
krono-hospitals-och 1 korrektionshus-kyrka. Komministers- och
kapellpredikants-beställningarne äro 70. Af
pasto-raterna äro 65 regala, 21 konsistoriela, 7
patro-nela, 1 skiftesvis konsistorielt och patronelt, 1
ärftligt och 5 prebenden, nemligen 2 till
biskopen, 1 till domprosten och 2 till gymnasii-lektorer.
Enligt gällande klassifikation, upprättad vid
prest-mötet år 1822 och i nåder fastsställd, höra 20
pastorater till första, 53 till andra och 27 till
tredje klassen. Vid de flesta finnas enkesäten.
Hemmantalet enligt 1831 års matrikel samt
folk-nummern efter 1835 års qvinqvennii-tabeller
utgöra: i Elfsborgs län 1,645 mtl., i Götheborgs
län 2,865 £ mtl. och i Hallands län 2,921^ mtl.
Folknummern i förstnämnda länet 78,308 personer,
i det andra 157,012 och i det sistnämnda 93,355,
eller tillsammans 7,432-^ förrn. mtl. och 328,675
invånare. Folknummern har under en tid af 30 år
ökat sig med 78,000 personer, ty enligt 1805 års
tabeller uppgick densamma endast till 250,386.
Antalet af de i stiftet d. 1 Jan. 1845
tjenstgörande ordinarie och extra-ordinarie ecklesiastike
embetsmän utgjorde 294 personer.
Götheborg, eu förträfflig sjö- och stapelstad, i
den delen af Westergöthland, som hör till
Götheborgs och Bohus län, vid Götha-elfs utlopp, 48 J
mil V.S.V. från Stockholm och näst denna stad
den folkrikaste och största, samt bäst och
regelbundnast byggda i riket. Den anlades
egentligen år 1607 under sitt nuvarande namn på ön
Hisingen af konung Carl IX. Anläggningen
understöddes af Holländske general-staterna, i anseende
till den ökade tullen i Öresund. Den 14 Maj 1603
hade hertig Carl på Gamla Elfsborg utfärdat
fri-hetsbref för Holländare och andra utländningar, att
nedsätta sig härstädes. En Cornelius Corneliusson
skickades till Holland, att derom rådgöra med en
förfaren man, Abr. Cabeljou (se detta ord), hvilken ej
allenast dervid, utan äfven sedan gick riket med
goda råd och tjenster tillhanda, samt blef stadens
borgmästare och direktör öfver Svenska
fiskerierna och myntet i staden. Han ditbragte äfven
åtskilliga rika fremlingar och jemväl Engelska eller
Skottska trupper, isynnerhet under Wilbelm Stuart.
Här nedsatte sig ock många Holländare med 20 års
frihet för tull och afgifter. Äfven ett antal
Holländska bönder förmåddes att inflytta och fingo
boningsplatser på stadens länderier, eller den jord
soin tillbör staden, och för hvilken innehafvaren
nu betalar arrende. Kort derefter, eller år 1612,
intogs och förstördes staden af Danske konungen
Christian IV; inen återställdes några år derefter,
och förenades med den ur gruset stigande
ftiylö-dese, erhöll af konung Gustaf II Adolf d. 4 Juni
1621 sina första privilegier, och fick till vapen
ett öfver tre strömmar i blått fält löpande krönt
gyllne lejon, med ett blottadt svärd i den högra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
